Indata för produktskedet
En stor del indata till klimatdeklarationen kommer från produktskedet, det vill säga från tillverkningen av de resurser som använts för uppförandet av byggnaden. De ingår i sin tur i en resurssammanställning. Här finns information om vilka klimatdata som får användas och var indata hittas.
Detta ska redovisas för produktskedet (modul A1–A3)
Produktskedet omfattar råvaruförsörjning, transport samt tillverkning av byggprodukten, det vill säga de tre första modulerna som utgör byggskedet (modul A1–A3). Samtliga inbyggda byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar ska ingå i klimatdeklarationen. Notera att klimatpåverkan från byggspill redovisas i modul A5 byggspill. För mer detaljer om vilka byggprodukter som ska ingå, se sidan ”Byggdelar som ingår”.
| Livscykelskede | Produktskede (modul A1-A3) |
| Detta ingår i deklarationen | Klimatpåverkan till följd av användningen av byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar. |
| Detta ingår inte i deklarationen | Övriga byggprodukter inbyggda i byggnaden (utanför systemgränsen). |
Modul A1–A3 omfattar även fabrikstillverkade sammansatta byggprodukter och byggdelar. Läs mer om hur detta hanteras i avsnittet ”Sammansatta och bearbetade byggprodukter”.
Underlag som kan användas för modul A1–A3
| Livscykelskede | Produktskede (modul A1 – A3) |
| Indata att sammanställa | Byggprodukter och deras mängder i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar. |
| Underlag att hämta indata från |
Kan baseras på BIM-modell, kostnadskalkyl eller annat underlag som gör det möjligt att ta fram mängder för de ingående byggprodukterna. Underlaget behöver ofta kompletteras med exempelvis ritningsdetaljer, uppgifter från underentreprenör eller uppgifter från leverantör. Information om byggprodukter och mängder bör i möjligaste mån spegla den färdiga byggnaden (se nedan). |
| Dessa klimatdata kan användas |
Specifika klimatdata (EPD eller motsvarande) eller generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas när leverantörsspecifika data saknas. |
I klimatberäkningar utgår man ofta från en BIM-modell eller kostnadskalkyl som underlag för indata för ingående byggprodukter. BIM-modellen eller kostnadskalkylen kan till exempel innehålla information om mängder för de ingående byggprodukterna. De flesta kalkyl- eller modelleringsverktyg erbjuder en möjlighet att exportera dessa uppgifter i ett format som de flesta klimatberäkningsverktyg kan läsa.
Det krävs dock ofta ytterligare komplettering för att säkerställa att beräkningsunderlaget i möjligaste mån speglar den färdiga byggnaden. Det kan handla om enhetsomvandling, information om kvaliteter för olika betongsorter eller ingående produkter i sammansatta byggdelar (byggelement), till exempel väggar.
Beroende på vilket klimatberäkningsverktyg som används kan indata hanteras eller läsas in på olika sätt; det som är viktigt för klimatberäkningen är att alla byggprodukter omvandlas till en enhet som gör det möjligt att beräkna klimatpåverkan. För att kunna använda uppgifter från Boverkets klimatdatabas behöver mängderna ibland omvandlas till massa (kilogram) om byggproduktens mängd anges med en annan enhet. Vissa beräkningsverktyg har stöd för denna omräkning men i andra fall måste man säkerställa att det är gjort på annat sätt. Mängduppgifter som ”omgång”, ”st.”, ”m” och ”m²” kräver ofta ytterligare uppgifter för att kunna omvandlas till kilogram.
BIM-modellen saknar normalt sett information om byggspill samt vilka metoder som används för att skapa en byggdel. En kostnadskalkyl är normalt sett mer komplett än en resurssammanställning från en BIM-modell och inkluderar skattning av spill och processer som används under byggskedet. Om en kostnadskalkyl används som huvudunderlag för beräkningen är det vanligt att information om mängder och materialslag behöver hämtas från en underentreprenör.
Sammansatta och bearbetade byggprodukter
Många byggprodukter är sammansatta eller bearbetade vid leverans till byggarbetsplatsen. Exempel på detta är volymelement eller byggdelar såsom utfackningsväggar och bjälklagskassetter där enskilda byggprodukter bearbetas eller monteras ihop i en fabrik.
Exempel på en sammansatt byggprodukt i form av ett ytelement som utgör en yttervägg. Klimatpåverkan från ytelementet (modul A1–A3), utgörs av summan av klimatpåverkan från de ingående materialen/byggprodukterna, från transport av dessa material till fabrik, och från den energi som fabriksmontaget kräver för att färdigställa den sammansatta byggprodukten.
Om generiska eller specifika klimatdata saknas för en sammansatt produkt tillverkad i fabrik, behöver uppgifter lämnas av tillverkaren till byggherren. Uppgifterna behöver bestå av ett beräkningsunderlag som visar den samlade resurssammanställningen för yt- eller volymelementet. Det rör sig om följande delar som behöver redovisas för modul A1–A3:
- Mängd och klimatpåverkan från de ingående byggprodukterna baserade på klimatdata från antingen Boverkets klimatdatabas eller EPD:er.
- Transport av enskilda byggprodukterna från materialleverantören till fabriken för montering av den sammansatta byggprodukten.
- Energianvändning från denna fabrik.
- Byggspill från tillverkningsprocessen i fabriken.
- Eventuell övrig klimatpåverkan från montering i fabrik, exempelvis interna transporter och emballage.
Den som ska göra klimatberäkningen behöver sedan på egen hand beräkna klimatpåverkan för produktskedet A1–A3.
Det finns generiska klimatdata i Boverkets klimatdatabas för vissa sammansatta byggprodukter som till exempel fönster och olika typer av väggelement.
Återanvända byggprodukter
För att redovisa klimatpåverkan för en återanvänd byggprodukt finns generiska klimatdata i Boverkets klimatdatabas att använda. Där redovisas klimatpåverkan för modul A1–A3, samt modul A5 byggspill som noll kg koldioxidekvivalenter per kg byggprodukt. För modul A4 transport finns generiska transportuppgifter att använda. Klimatpåverkan från eventuella transporter av återanvända byggprodukter ska ingå i beräkningen och bokföras för modul A4. Specifika transportuppgifter får användas om sådana finns.
Begreppet återanvändning definieras enligt 15 kap. 2 § Miljöbalken (1998:808) som en produkt eller en komponent som inte är avfall och som används igen med samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Inom byggbranschen används ofta begreppet återbruk i stället för återanvändning men betydelsen är densamma.
Klimatdeklarationen ska motsvara den färdiga byggnaden
Avgörande för kvaliteten i en klimatdeklaration är att underlaget som ligger till grund för den motsvarar den färdiga byggnaden. Byggherren väljer själv vilket underlag som ska ligga till grund för resurssammanställningen; exempelvis en BIM-modell, kostnadskalkyl eller byggherrens alternativt entreprenörens egen sammanställning av vilka energi- och materialresurser som ingår.
Beroende på när beräkningen görs kommer den att i olika grad behöva uppdateras för att man ska få med betydande ändringar som kan ha skett efter det datum som underlaget baseras på. Det kan till exempel handla om ändringar av byggmaterial, betongkvaliteter eller kvantiteter av inköpta mängder material. Ändringar som gjorts i projektet kan identifieras genom till exempel ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTO:r), ändrings-PM, byggmötesprotokoll eller efterkalkyler. Uppgifterna kan behöva efterfrågas från underentreprenörer eller leverantörer av byggprodukter.
Resurssammanställningen, så som den ser ut i bygghandlingsskedet (upphandlingsskedet) eller senare, speglar byggnadens utformning relativt väl. Den uppdateras lämpligen med ändringar som har betydelse för den totala klimatpåverkan. Se faktarutan nedan för exempel på tillfällen då det är lämpligt att uppdatera resurssammanställningen, respektive när en uppdatering inte har så stor betydelse för klimatberäkningens slutresultat.
- En byggherre har ambitionen att bygga med lägre klimatpåverkan och har beställt klimatförbättrad betong. Av olika anledningar sker dock förseningar i projektet. I detta fall blir tiden för byggprojektet avgörande och byggherren byter till en snabbtorkande betong med högre klimatpåverkan. Det är stor skillnad i klimatpåverkan för de olika betongkvaliteterna, och betong utgör ofta en stor andel av byggnadens totala massa. Förändringen ger sannolikt upphov till mer än 5 procents påverkan på beräknad klimatpåverkan.
- I kalkylen saknas information om att det fanns två innerväggstyper med olika brandklassning, där den ena hade dubbla lager gips. En stor mängd gips saknas därför i kalkylen och mängden måste därför justeras i resurssammanställningen.
- Konstruktionsstålets ursprung var inte känt i bygghandlingsskedet, och i den beräkning som gjordes utifrån färdig bygghandling antogs det handla om primärstål, men i produktionen användes i stället konstruktionsstål som till stor del var skrotbaserat. Genom att använda skrotbaserad stål begränsas uttaget av jungfruligt material, vilket kraftigt minskar klimatpåverkan.
- I produktionen används en annan sorts fog än vad som beräknats i kalkylen. De olika kvaliteterna ger olika upphov till klimatpåverkan, men eftersom fog utgör en liten del av byggnadens totala massa har denna ändring mindre betydelse.
- En sen ändring från byggherren gör att det tillkommer en skiljevägg av glas i ett konferensrum. Detta påverkar rummets klimatpåverkan, men eftersom väggen är en liten del av totala massan har det mindre betydelse.
- Storlek och typ av fönster ändras för 2 av byggnadens 143 fönster. Klimatpåverkan från de båda fönstren är försumbar i relation till byggnadens totala klimatpåverkan.
Underlaget eller beräkningen stäms lämpligen av mot den färdiga byggnaden, och det är viktigt att ha med detta i förfrågningsunderlag och avtal om beräkningen utförs av någon annan än byggherren. I många fall finns delar av informationen om mängder och byggprodukter hos underentreprenörer eller materialleverantörer, och för att säkerställa tillgång till informationen är det bra om detta specificeras i avtal i alla led. Läs mer om detta på sidan ”Planera”.
Planera för klimatdeklaration av byggnaden
Underlaget måste sparas i fem år
Tänk på att byggherren, vid Boverkets tillsyn, ska kunna styrka de uppgifter som registrerats i en klimatdeklaration hos Boverket. Därför behöver byggherren spara underlaget som ligger till grund för beräkningen. Notera att delar av beräkningsunderlaget ska verifieras enligt specifika krav.
För mer information om vilket underlag som ska verifieras respektive sparas i fem år av byggherren, se sidan ”Spara underlag”. Se även sidan ”Processen för tillsyn av en klimatdeklaration”.
Processen för tillsyn av klimatdeklaration
12 §
Byggherren ska se till att de underlag som verifierar uppgifterna som har angetts i klimatdeklarationen sparas i fem år från det att klimatdeklarationen har getts in.