Br0-byggnader EKS

Byggnader som tillhör byggnadsklass Br0 är byggnader med mycket stort skyddsbehov avseende brandskyddet. För sådana byggnader kan särskilt stort skyddsbehov finnas för de bärande konstruktionerna vid brand. I denna vägledning kan du läsa mer om brandskyddskraven för bärande konstruktioner i Br0-byggnader.

Br0 byggnader i EKS

Byggnader ska enligt BBR delas in i en av fyra olika byggnadsklasser, Br0, Br1, Br2 eller Br3. Byggnader som tillhör byggnadsklass Br0 är byggnader med mycket stort skyddsbehov. Det kan till exempel vara byggnader avsedda för ett mycket stort antal personer, mycket höga byggnader eller större sjukhus.

För byggnadsdelar som ingår i byggnader som hör till byggnadsklass Br0 ska krav på brandskyddet bestämmas genom följande steg:

1. Hänför byggnadsdelen till en brandsäkerhetsklass.
2. Gör en särskild bedömning för byggnadsdelen för att klargöra om ett utökat skyddsbehov föreligger med hänsyn till byggnadens förutsättningar.
3. Avgör vilket brandmotstånd eller vilket brandförlopp byggnadsdelen ska dimensioneras för mot bakgrund av brandsäkerhetsklass, resultatet av den särskilda bedömningen, dimensionerande brandbelastning och förekomst av sprinklersystem.

Stegen förklaras under respektive rubrik nedan. Därefter följer ett exempel på hur den särskilda bedömningen kan utföras och struktureras.

Indelning i brandsäkerhetsklasser

Det finns inte någon särskild tabell med exempel på brandsäkerhetsklasser för byggnadsdelar i Br0-byggnader. Indelningen i brandsäkerhetsklasser för byggnadsdelar i en Br0-byggnad bör dock lägst motsvara vad som gäller för närmast jämförbara byggnad i byggnadsklass Br1 eller Br2. För Br0-byggnader kan tabellerna för dessa brandsäkerhetsklasser därför tillämpas som den lägsta acceptabla nivån vid indelning av byggnadsdelar i brandsäkerhetsklasser. Med närmast jämförbara byggnad avses till exempel en 16-våningsbyggnad om den aktuella Br0-byggnaden har fler än 16 våningsplan. På motsvarande sätt kan närmast jämförbara byggnad vara en Br2-byggnad för vissa samlingslokaler.

Ett exempel är en pelare i det bärande huvudsystemet i en mycket hög Br0-byggnad. En sådan pelare bör hänföras till brandsäkerhetsklass 5 i närmast motsvarande Br1-byggnad med 16 våningsplan. I den mycket höga Br0-byggnaden bör därför pelaren också hänföras till brandsäkerhetsklass 5. Ett annat exempel är en balk i en Br0-byggnad med ett våningsplan som innehåller samlingslokal med alkoholservering för fler än 600 personer (Vk2C). Närmast motsvarande byggnad är en Br2-byggnad och i en sådan byggnad bör balken hänföras till brandsäkerhetsklass 3. I Br0-byggnaden bör balken därför hänföras till lägst brandsäkerhetsklass 3.

Särskild bedömning av skyddsbehovet

En särskild bedömning av skyddsbehovet ska göras för byggnadsdelar i Br0-byggnader. Begreppet särskild bedömning har valts för att visa att det inte krävs att en kvantitativ analys genomförs. Istället kan skyddsbehovet för byggnadsdelen baseras på en ingenjörsmässig bedömning. Syftet med den särskilda bedömningen är att för enskilda byggnadsdelar klargöra om ett utökat skyddsbehov föreligger eller inte. Den särskilda bedömningen kan därför resultera i att vissa byggnadsdelar har ett utökat skyddsbehov, medan andra inte har det.

Bedömningen ska göras i varje enskilt fall utifrån de förutsättningar som råder för byggnaden och den aktuella byggnadsdelen. I många fall kan det underlätta bedömningen om byggnadsdelar grupperas med hänsyn till byggnadens konstruktion och utformning.

Det finns fyra kriterier som särskilt bör beaktas vid den särskilda bedömningen:

•  om utvändig släckinsats inte kan genomföras
•  om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad
•  om den befarade konsekvensen vid kollaps är mycket stor
• om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter

Kriterierna motsvarar de kriterier som enligt Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) särskilt bör beaktas för Br0-byggnader då den analytiska dimensioneringen av brandskyddet genomförs.

En sammanvägning av förutsättningarna för de olika kriterierna krävs vid bedömningen. Det är inte nödvändigt att samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att ett utökat skyddsbehov ska anses föreligga utan det kan räcka med att ett av kriterierna föreligger för att det ska finnas ett utökat skyddsbehov.

Bedömningen kan utgå från hur säkerheten påverkas jämfört med en motsvarande byggnad i byggnadsklass Br1 (eller i vissa fall Br2). Exempelvis är en utvändig släckinsats för byggnader över omkring 8-10 våningar normalt inte möjlig att genomföra. Frågan är huruvida en byggnad över 16 våningar försvårar situationen ytterligare, exempelvis beroende på typ av fasadsystem eller utformning av de bärande konstruktionerna. Utvändig släckinsats kan också försvåras eller delvis omöjliggöras på grund av byggnadens placering, till exempel om byggnaden är placerad på en kaj eller om kringliggande byggnader och infrastruktur förhindrar utvändig släckinsats.

Invändig räddningsinsats kan exempelvis vara extra komplicerad då det finns onormalt långa inträngningsvägar till följd av mycket stora byggnader eller byggnader under mark. Exempel på fler faktorer som kan behöva beaktas är:

• orienterbarheten i byggnaden för räddningspersonal
• storlek på brandceller och brandceller i många våningsplan
• tiden räddningsinsatsen kan behöva pågå
• förutsättningarna för räddningspersonalen att bedöma bärigheten och områden i byggnaden som kan påverkas vid kollaps
• särskilda risker såsom brännbara stommaterial, förekomst av dolda utrymmen samt brännbara ytskikt
• olika typer av brandtekniska system och installationer räddningspersonal behöver interagera med

Den befarade konsekvensen av en kollaps beror exempelvis på byggnadens storlek och komplexitet i kombination med risken att personer kan vistas i delar av byggnaden och inte hunnit eller inte kan utrymma. Hänsyn kan också behöva tas till stora spännvidder hos horisontella bärverksdelar, stora belastade areor för vertikala bärverksdelar och indirekta lastvägar i byggnaden. Risken att byggnaden påverkar omgivningen genom att rasa på intilliggande byggnader eller infrastruktur bör också beaktas. Den befarade konsekvensen av en kollaps kan även handla om konsekvensen vid kollaps av enskilda byggnadsdelar, till exempel konsekvensen av att icke bärande ytterväggar i en mycket hög byggnad faller ned och påverkar omgivningen.

Byggnader där utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter kan vara mycket höga byggnader eller byggnader djupt under mark och byggnader med ett mycket stort personantal såsom större arenor, stora flygplatser och stora järnvägsstationer.

I vissa fall kan det vara så att inga byggnadsdelar i en Br0-byggnad har ett utökat skyddsbehov. Det kan till exempel handla om låga byggnader av mindre komplex karaktär, såsom varuhus i två våningsplan och liknande.

Dimensionering enligt klassificering eller enligt naturligt brandförlopp

För byggnadsdelar i byggnader som tillhör byggnadsklass Br0 ska tidsperiod för den brandtekniska klassen väljas utifrån byggnadsdelens brandsäkerhetsklass, den särskilda bedömningen, förekommande brandbelastning samt om sprinklersystem finns i byggnaden.

Vid dimensionering enligt klassificering (nominella temperatur-tidförlopp) finns för Br0-byggnader två tabeller där krav på brandmotstånd ska hämtas. Om resultatet av den särskilda bedömningen är att ett utökat skyddsbehov inte föreligger för en byggnadsdel ska brandteknisk klass enligt tabell C-7 väljas. Om resultatet däremot är att ett utökat skyddsbehov föreligger ska brandteknisk klass enligt tabell C-7a väljas.

Om ett utökat skyddsbehov föreligger för en byggnadsdel medför det att krav ställs på en större säkerhetsmarginal avseende brandskyddet av byggnadsdelen. Denna större säkerhetsmarginal uppnås genom att byggnadsdelen för en given brandsäkerhetsklass och brandbelastning dimensioneras för en längre tidsperiod, jämför tabell C-7 med C-7a. Det kan noteras att värdena i tabell C-7a för byggnader med sprinkler motsvarar de värden som anges i tabell C-7 för byggnader utan sprinkler. Det innebär att den brandmotståndstid som ska gälla för byggnadsdelar med utökat skyddsbehov i Br0-byggnader försedda med sprinkler blir samma som om sprinkler inte fick tillämpas för att reducera kravet på brandmotståndstid.

För byggnadsdelar som hänförs till brandsäkerhetsklass 2 är det samma krav på brandmotståndstid, oavsett om ett utökat skyddsbehov föreligger eller inte. Anledningen till det är att byggnadsdelar i den brandsäkerhetsklassen inte utgör delar av det bärande huvudsystemet, inte påverkar byggnadens totalstabilitet och har liten påverkan på utrymningssäkerheten.

Om dimensioneringen görs enligt modell av naturligt brandförlopp ska, på motsvarande sätt som vid dimensionering enligt klassificering, brandförlopp väljas för en byggnadsdel utifrån tabellerna i 7 §. Om resultatet av den särskilda bedömningen är att ett utökat skyddsbehov inte föreligger för en byggnadsdel ska brandteknisk klass enligt tabell C-8 väljas. Om resultatet däremot är att ett utökat skyddsbehov föreligger ska brandteknisk klass enligt tabell C-8a väljas.

Exempel på särskild bedömning

Nedan ges ett fiktivt exempel på hur den särskilda bedömningen kan struktureras för en stor och komplex Br0-byggnad, i detta fall en större järnvägsstation. Exemplet är inte uttömmande och resultatet ska inte heller ses som en allmängiltig vägledning för en bedömning om ett utökat skyddsbehov föreligger eller inte. Syftet med exemplet är enbart att översiktligt åskådliggöra ett tillvägagångssätt för hur den särskilda bedömningen skulle kunna genomföras.

I detta exempel har tre olika bärverksdelar analyserats: pelare under mark (1), bjälklag i byggnadskropp med kontor (2) och bärande huvudsystem beläget utanför fasadliv (3).

1. Pelare under mark

• Utvändig släckinsats: motsvarar närmast jämförbara Br1
• Invändig släckinsats: belägna djupt under mark, långa inträngningsvägar
• Konsekvens vid kollaps: stor belastad area, stort personantal, flera källarplan belägna ovanför varandra
• Utrymningsförloppet: långa utrymningstider

Slutsats: sammantaget bedöms ett utökat skyddsbehov föreligga för pelarna under mark.

2. Bjälklag i byggnadskropp med kontor

• Utvändig släckinsats: motsvarar närmast jämförbara Br1
• Invändig släckinsats: motsvarar närmast jämförbara Br1
• Konsekvens vid kollaps: motsvarar närmast jämförbara Br1
• Utrymningsförloppet: motsvarar närmast jämförbara Br1

Slutsats: sammantaget bedöms inte ett utökat skyddsbehov föreligga för bjälklagen i kontorsdelen.

3. Bärande huvudsystem beläget utanför fasadliv

• Utvändig släckinsats: inte åtkomlig för släckinsats eller insats förenad med stora risker och svårigheter till följd av järnvägsbro
• Invändig släckinsats: motsvarar närmast jämförbara Br1
• Konsekvens vid kollaps: stor spännvidd för fackverkskonstruktion över järnvägsbro
• Utrymningsförloppet: motsvarar närmast jämförbara Br1

Slutsats: sammantaget bedöms ett utökat skyddsbehov föreligga för de delar av huvudsystemet som är beläget utvändigt i fasad ovanför järnvägsbron.

I exemplet ovan kan det konstateras att ett utökat skyddsbehov bedöms föreligga för pelare under mark och bärande huvudsystem beläget utanför fasadliv. Dessa byggnadsdelar ska därför dimensioneras för den brandmotståndstid som anges i tabell C-7a eller C-8a, beroende på om dimensioneringen sker enligt klassificering eller med naturligt brandförlopp.