Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Underlag för att följa MKN

Granskad:

För att kunna hantera frågor som rör miljökvalitetsnormer behövs ett strategiskt underlag som belyser avrinningsområdet i sin helhet. Sådant underlag behöver finnas framtaget för kommunens översiktsplanering.

Behov av strategiskt underlag

Syftet med miljökvalitetsnormer, MKN, är att skapa förutsättningar för att styra och koordinera de åtgärder och den hänsyn som behövs för att MKN ska kunna följas i situationer där flera olika källor bidrar till en gemensam påverkan. För att följa en MKN behövs därför ett helhetsperspektiv som omfattar förhållanden i berörda avrinningsområden och åtgärder som behöver vidtas. För att kunna hantera frågor som rör MKN i den fysiska planeringen behövs därmed ett strategiskt underlag. 

Enligt miljöbalken, MB, ska ett åtgärdsprogram upprättas om det behövs för att följa en MKN. Ett sådant åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa MKN. Ett åtgärdsprogram enligt MB ska bland annat innehålla uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att MKN ska följas och uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor. Åtgärdsprogrammen ska ge ledning för beslut av kommuner och myndigheter för att MKN ska kunna följas. Tillämpning av MKN innebär därmed att det enskilda beslutet behöver sättas i ett större sammanhang och anpassas till förhållanden i och omkring den specifika vattenförekomsten.

7 §
  Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.

Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan följas på grund av att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att följa normen förekommer.

Den som upprättar förslaget ska
   1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt ge de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget, och
   2. i en särskild sammanställning redovisa synpunkterna och hur hänsyn tas till dem samt foga sammanställningen till de övriga handlingarna i ärendet. Lag (2018:1407) .

9 §
  Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer.

Programmet ska innehålla
   1. uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas,
   2. uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
   3. uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna och mellan olika åtgärder som avses i 2,
   4. i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs,
   5. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och
   6. en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras.

Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Lag (2018:1407) .

När det handlar om MKN som följer av vattenförvaltningsförordningen är det vattenmyndigheterna som beslutar om åtgärdsprogram med stöd av 5 kap. MB. Dessa åtgärdsprogram består dock av administrativa åtgärder på en övergripande nivå och ger inte information om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor, eller vilka åtgärder som skulle krävas för att följa MKN i den enskilda vattenförekomsten. När kommunen ska ta fram översiktsplan saknas därmed ofta sådana statligt beslutade strategiska underlag. 

I Vatteninformationssystem Sverige, VISS, finns underlag om enskilda vattenförekomster, bland annat med avseende på status, miljöproblem och påverkanskällor. För vissa vattenförekomster och för vissa miljöproblem finns också förslag till åtgärder från länsstyrelsen. Dessa åtgärdsförslag ingår inte i det formellt beslutade åtgärdsprogrammen. Åtgärderna som presenteras i VISS är normalt inte så preciserade att de kan användas direkt i planeringen utan behöver anpassas efter förhållanden på lokal nivå. Åtgärdsförslagen kan dock ge information om i vilka områden det finns behov av olika typer av åtgärder, exempelvis genomföra dagvattenåtgärd eller skapa faunapassage förbi vandringshinder.

Vem tar fram underlag

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att MKN ska följas och översiktsplanen blir därefter vägledande för efterkommande detaljplanering. Vid detaljplanering ska det planeringsunderlag som behövs finnas. Normalt är det dock inte möjligt att i en enskild detaljplan ta fram ett underlag som hanterar påverkan och åtgärder för en hel vattenförekomst. Därför behöver det underlag och de bedömningar som görs i översiktsplanen ge stöd för efterkommande detaljplanering. I översiktsplaneringen behövs det således ett underlag på övergripande, strategisk nivå som beskriver vilka åtgärder som behöver genomföras i avrinningsområdet.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Länsstyrelsen har en viktig roll att ge kommunen stöd i arbetet med att ta fram en översiktsplan. MKN är ett sådant allmänt intresse enligt 2 kapitlet PBL som länsstyrelsen särskilt ska tillhandahålla underlag om för kommunens bedömningar. MKN är också ett sådant statligt intresse, många gånger av mellankommunal natur, som länsstyrelsen ska ta till vara och samordna i samrådet. I samband med granskning av översiktsplanen ska länsstyrelsen yttra sig och ange om förslaget kan medverka till att en MKN inte följs.

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

16 §
  Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.

Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
   1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
   2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

Sammantaget kan sägas att kommunen har ansvar för att det planeringsunderlag som behövs finns framtaget när en plan upprättas. Länsstyrelsen har också ett tydligt ansvar att tillhandahålla underlag om allmänna intressen, däribland MKN, som är relevant för kommunens bedömning.

Åtgärdsprogram, lokala åtgärdsprogram och kompletterande underlag

De åtgärdsprogram som beslutas av vattenmyndigheterna utifrån MB ger inte vägledning om vilka åtgärdsbehov eller restriktioner som krävs för att MKN ska kunna följas i den enskilda vattenförekomsten. Däremot ställer åtgärdsprogrammen generella krav på kommunen att utreda, planera och ta fram underlag för olika sektorer och verksamheter. Det kan till exempel handla om underlag för vattenskydd och vattenskyddsområden, vatten- och avloppsplaner, dagvattenplaner, och strategier för hur kommunen ska bedriva sin tillsyn utifrån miljöbalken. Dessa underlag kan behöva beaktas i kommunens översiktsplanering för att MKN ska kunna följas. Det kan till exempel handla om att göra ställningstaganden om förutsättningar för avloppslösningar i olika områden, bestämma en övergripande struktur för hur dagvatten ska hanteras i tätorter, ange riktlinjer och restriktioner för att trygga dricksvattenförekomster, eller restriktioner för viss typ av markanvändning i närheten av känsliga vattenförekomster. Eftersom översiktsplanen inte är bindande kan dessa ställningstagande behöva följas av beslut som är bindande.

Utöver de planer och utredningar som vattenmyndigheternas åtgärdsprogram anger att kommunen ska ta fram behövs ofta kompletterande underlag för att kommunen ska kunna följa MKN. Bland annat för detta ändamål har flera kommuner arbetat med olika lokala underlag om vatten i till exempel klimatanpassningsplaner, planer om blå- eller grönstruktur eller planer för att stärka ekosystemtjänster. En del kommuner har också tagit fram lokala åtgärdsprogram för enskilda vattenförekomster, ibland tillsammans med övriga kommuner som delar samma avrinningsområde, för att kunna visa hur kommunen avser att MKN ska följas. Sådana underlag och lokala åtgärdsprogram är i sig inte juridiskt bindande men kan ge stöd för fysisk planering så att MKN kan följas.  

I relaterad information finns länkar till några exempel på lokala åtgärdsprogram och planer som kan utgöra ett underlag för kommunens fysiska planering.

Det finns flera vägledningar inom området som kan ge inspiration till hur kommunen kan ta fram underlag för att hantera vattenfrågor inom fysisk planering. Några exempel finns presenterade i relaterad information.

Som underlag till kommunens fysiska planering kan också de åtgärdsförlag som länsstyrelserna har tagit fram för vissa vattenförekomster användas. Dessa underlag finns presenterade i Vatteninformationssystem Sverige, VISS. 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen