Forskningsdata från Chalmers, CVA
Ett nytt forskningsfält har etablerat sig internationellt – evidensbaserad design (EBD). Centrum för vårdens arkitektur delar här med sig av några exempel med tillämpning inom vårdmiljö.
Illustration: Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers
Forskningsdata från Centrum för vårdens arkitektur (CVA), Chalmers – några relevanta exempel
Centrum för vårdens arkitektur (CVA), Chalmers
Centrum för vårdens arkitektur (CVA), Chalmers, är en nationell plattform för utveckling, utbyte och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljö. CVA verkar aktivt inom forskning och utveckling, samverkan, utbildning och nyttiggörande. CVA bedriver även fortbildning och engagerar sig i grundutbildning vid Chalmers, producerar rapporter och genomför seminarier för att sprida kunskap. Målet med CVA:s verksamhet är att ge kunskapsstöd till och bidra till samverkan mellan de aktörer som utformar och bygger för vård och omsorg. Syftet med detta är att på så sätt bidra till svensk hälso- och sjukvårds möjligheter att leverera sitt uppdrag effektivt, personcentrerat och säkert.
CVA:s forskningsfokus ligger inom och mellan, framför allt tre områden:
- Den fysiska miljöns betydelse för vårdens verksamhet, kvalitet och effektivitet samt dess betydelse för säkerhet, tillfrisknande och patienters upplevelse av vården som helhet.
- Den fysiska miljöns möjligheter, innovation och roll i kvalitetsutveckling genom arkitektur- och designtänkande
- Planeringsprocessen med dess roller och verktyg som krävs för att leda och styra designarbetet och de slutliga resultatens kvalitet.
Evidensbas för vårdens arkitektur
Vid Chalmers Centrum för vårdens arkitektur togs 2012 fram en rapport som samlade då tillgänglig forskning kopplat till några utvalda områden i vårdmiljöer: Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0 Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. (EBD1.0) (Ulrich, 2012)
Rapporten lyfte just vårdmiljöers betydelse och att vårdmiljöers utformning, liksom vården, skulle vila på evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet.
Sedan 2012 har många nya studier gjorts, och tillkommande forskningsresultat finns nu publicerade i rapporten EBD 2020 Evidensbaserad design Forskning som stöd för utformningen av den fysiska vårdmiljön. (EBD2020) (CVA, 2021) Rapporterna i sig grundar sig på en sökning i flera olika, främst internationella, databaser och med en uppsättning sökord som både fångar vårdaspekter och vårdmiljöaspekter. Sökträffarna har därefter bedömts och sammanställts i rapporten. Här nedan följer några exempel baserat på material ur de två rapporterna. Exemplen tar upp vilka faktorer och utfallsmått som har studerats och hur evidensläget ser ut.
Utöver ovanstående rapporter arbetar CVA kontinuerligt med evidensbaserade konceptprogram inriktade på särskilda typer av vårdmiljöer, exempelvis operationsavdelningar eller lokaler för öppenvård. Under våren 2022 färdigställs konceptprogram för primärvårdslokaler med huvudfokus vårdcentraler. Konceptprogrammen görs på uppdrag och med finansiering av PTS Forum.
Läs mer om konceptprogram och forskning under ”Relaterad information".
Ett område med många studier genomförda, och med en stark evidens, är betydelsen av natur och trädgård. Positiv distraktion, ibland kallat positiv avledning, syftar till att egenskaper i den fysiska miljön påverkar oss känslomässigt och positivt på ett sådant sätt att andra negativa upplevelser minskas, ex genom lindring av smärta eller minskad aggression och ilska. I en vårdmiljö fungerar positiva distraktioner såväl som hälsofrämjande kontakt med natur både för patienter, anhöriga och personal.
Särskilt naturintryck i olika former har ägnats uppmärksamhet inom forskningen, från Roger Ulrichs studier på 80-talet, om hur effekterna av utsikt mot natur i ett vårdrum minskade antalet inskrivna dagar, till dagens användande av mer avancerad teknik, som naturmiljöer i datorsimulerad virtuell verklighet, så kallad ”virtual reality” (VR).
Nya studier har tittat vidare på i vilka sammanhang som trädgårdar och andra miljöer med intryck av natur kan främja hälsa och välbefinnande. Både fysisk tillgång till miljöer med växtlighet, samt blickfång i form av utsikt, fotografier eller konst med naturmotiv har studerats, liksom naturljud och datorsimulerade miljöer med naturintryck. Forskningen har riktat in sig på naturintryckens effekt på stress och ångest, smärtupplevelse, ilska och aggression, ökat välbefinnande hos patienter samt minskad utbrändhet hos vårdpersonal. Inom dessa områden har evidensen för att det är positivt för hälsa och välbefinnande att se, uppleva och vistas i miljöer med rika inslag av natur stärkts.
God tillgång på dagsljus, genom fönster såväl som artificiell belysning, kan ha positiv inverkan på alla följande aspekter: inläggningstid, ångest, upplevd smärta, sömn, felmedicinering, personalens stress och trötthet, samtalskvalitet mellan patient och personal, kommunikation mellan personal, känslor hos patient samt trivsel och tillfredsställelse för både personal och patient. Evidensläget visar dock på blandade resultat. I vissa studier har man inte kunnat särskilja att det är enbart ljuset utan ljuset i kombination med annat som ger en positiv effekt. EBD 1.0 rapporterar däremot om övertygande evidens för att ljusexponering, dagsljus eller starkt artificiellt ljus i fullt spektrum, effektivt reducerar depression och förstärker känslan av välmående. Rapporten visade även att andra studier hade funnit att patienter med depression har färre inskrivningsdygn samt återhämtar sig bättre om de tilldelas rum med mycket dagsljus än med mindre mängd eller inget direkt dagsljus.
Översikten av studierna, från EBD 2020, visar att det inte publicerats många nya studier som visar på något annat resultat än det som listats i den tidigare översikten i