På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Rättsfall om hänsyn och god helhetsverkan

Granskad:

Kravet på hänsyn och god helhetsverkan prövas relativt ofta av domstolen. Här följer en redogörelse för några mål från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.

Kulturvärden

Ett område med kulturvärden medför alltid ett krav på viss hänsyn vid förändringar i bebyggelsen. Enligt lagens förarbeten är kravet särskilt starkt i områden med en uttalad egenart, det vill säga särskilt värdefulla områden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480)

Värdet av att en betraktare kan förstå områdets eller byggnadens historia

MÖD har i ett antal fall tryckt på vikten av att en betraktare kan se och förstå hur en byggnad eller område med kulturvärden har använts historiskt och även hur användningen präglat dess gestaltning. I ett fall från MÖD hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för nybyggnad av ett förråd samt murar och plank. Åtgärderna skulle vidtas i nära anslutning till en tidigare folkskola från 1870. I sin motivering hade nämnden tagit stöd i kommunens kulturmiljöprogram. Domstolen bedömde att förrådens placering skymde en av den befintliga byggnadens fasader, som bedömdes vara av väsentlig betydelse för hur byggnaden uppfattades och därmed möjligheten att förstå dess ursprungliga karaktär och funktion. Muren ansågs vidare ha gestaltats på ett sätt som inte tog hänsyn till den enkla folkskolemiljön och försvårade möjligheten att förstå byggnadens ursprungliga karaktär och funktion. Platsens lokalhistoriska och samhällshistoriska värden bedömdes förändras på ett alltför ingripande sätt. Ansökan om lov kunde därför inte beviljas. (MÖD 2014-10-28 mål nr P 7125-13)

En byggnads funktion präglar inte bara dess utformning utan även dess placering, vilket i sin tur kan skapa ett bebyggelsemönster. Även om en placering skett av rent praktiska eller funktionsmässiga skäl kan placeringen därför skapa ett mönster som berättar en historia. I ett MÖD-fall hade nämnden beviljat ansökan om lov för en förrådsbyggnad i ett område med magasinbebyggelse. Domstolen bedömde att befintlig bebyggelse karaktäriserades av enkla byggnadsvolymer, få fönster och traditionell färgsättning. Den nya förrådsbyggnaden ansågs ha en tydlig bostadskaraktär med ett relativt stort antal fönster, fönsterdörrar samt balkong och frontespis. Byggnaden avvek därför från befintlig magasinbebyggelse och försämrade även förståelsen av helhetsverkan med verksamheter vid vattnet och bostäder placerade bakom dessa. Bygglovet upphävdes. (MÖD 2017-02-03 mål nr P 4278-16)

När det finns höga värden väger kommunens bedömning tyngre

I särskilt värdefulla områden har MÖD uttalat att det allmänna intresset av att kommunen ska kunna ställa krav på bebyggelsens utformning väger särskilt tungt. I ett rättsfall hade nämnden avslagit ansökan om bygglov för nybyggnad av ett affärs- och kontorshus. Byggnaden skulle uppföras mycket centralt i staden och i närheten av särskilt värdefulla byggnader. Av detaljplanens bestämmelser och av planbeskrivningen framgick att ett särskilt syfte var att skapa en bebyggelse av hög kvalitet med viss dignitet i utformningen. MÖD ansåg därför att nämndens bedömning av om utformningen är lämplig skulle ges stor vikt och att nämnden därmed haft fog för att avslå ansökan. (MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218-16)

Det är viktigt att göra en objektiv bedömning

Även i områden med stora kulturvärden är det viktigt att bedöma om åtgärden verkligen påverkar befintliga värden på ett negativt sätt. I ett fall från MÖD hade nämnden avslagit ansökan om lov för tillbyggnad i form av en veranda till ett fritidshus. Enligt översiktsplanen framgick att fastigheten ingick i ett bebyggelseområde med särskilda kulturhistoriska värden. MÖD påpekade dock att vare sig bebyggelsen på aktuell fastighet eller på angränsande fastigheter i sig pekats ut som särskilt värdefull. Den ansökta åtgärden påverkade inte heller den del av området som ansetts som särskilt värdefull. Bygglov kunde därför beviljas och ärendet återförvisades till nämnden för beviljande av lov. (MÖD 2018-03-06 mål nr P 6102-17)

Också små byggnader, som komplementbyggnader, kan ha påverkan på en känslig miljö. I ett fall hade nämnden beviljat bygglov för nybyggnad av ett garage. Kommunen hade antagit ett kulturmiljöprogram för området, där det bland annat framgick att områdets kulturhistoriska karaktär krävde särskild omsorg vid prövning av ny bebyggelse samt att komplementbyggnader skulle placeras med hänsyn till kringliggande bebyggelse. MÖD bedömde att garagets volym och placering gav ett alltför dominerande intryck på platsen, samt att dess utformning skiljde sig markant från befintliga komplementbyggnader i området. Byggnaden ansågs därför inte vara förenlig med de riktlinjer kommunen antagit i sitt kulturmiljöprogram och bedömdes därför få en sådan påverkan på befintliga natur- och kulturvärden att kravet på hänsyn inte uppfylldes. Lovet upphävdes. (MÖD 2020-03-11 mål nr P 6881-19)

Här kan du läsa mer om MÖD:s avgöranden som rör kulturvärden

Gestaltningsmässiga och arkitektoniska värden

Ett område kan också ha rent gestaltningsmässiga värden. Det handlar typiskt sett om områden som karaktäriseras av en klar ambition att skapa en bebyggelse med höga kvaliteter i fråga om gestaltning och arkitektur. När ny bebyggelse ska prövas i sådana områden är det viktigt att dessa utformas på ett medvetet sätt som tar hänsyn till befintliga kvaliteter så att helhetsverkan inte påverkas negativt.

I ett fall från MÖD hade nämnden beviljat ansökan om bygglov för nybyggnad av flerbostadshus. I detaljplanen fanns en planbestämmelse som gav uttryck för att ny bebyggelse skulle anpassas till den befintliga genom att ges en hög kvalitet i utformningen. MÖD bedömde att byggnaderna som lov hade beviljats för hade en repetitiv fasad utan större variation eller detaljering. Detsamma gällde utformningen av dess volymer. Byggnaderna ansågs därför inte ha motsvarande höga kvaliteter som omgivande bebyggelse och ansågs strida både mot detaljplanens bestämmelse och mot hänsynskravet i PBL. (MÖD 2018-09-12 mål nr P 1866-18)

Ett områdes karaktär kan bestå av såväl enhetlighet som variation

Gestaltningsmässiga eller arkitektoniska värden kan också finnas exempelvis i områden med en tidstypisk, enhetlig utformning. Hänsynskravet innebär dock i sig inget krav på att ny bebyggelse ska utformas så att tillkommande bebyggelse ser likadan ut som befintlig. Kravet på hänsyn och anpassning innebär alltså inte i sig ett krav på enhetlighet eller likformighet i bebyggelsen. I ett rättsfall från MÖD ansågs en befintlig bebyggelse ha höga arkitektoniska värden, även om den uppvisade stora variationer i fråga om byggnadsstil. De byggnader som skulle uppföras hade ett tidstypiskt utförande som visserligen inte var representerat i befintlig bebyggelse. MÖD ansåg dock att byggnaderna gestaltats på ett medvetet sätt och ansågs samspela väl med befintlig bebyggelse. Detta var tillräckligt för att hänsynskravet skulle anses uppfyllt. (MÖD 2015-06-18 mål nr P 10636-14)

Samtidigt kan enhetlighet i bebyggelsen skapa ett värde. Det kan till exempel handla om att byggnaderna är utformade i samma stil, eller att de uppfördes under en viss tidsperiod som präglat deras utformning. I ett rättsfall hade byggnadsnämnden avslagit bygglov för en omfärgning av ett befintligt bostadshus. MÖD ansåg att området, där tolv andra bostadsfastigheter fanns, hade en enhetlig och tidstypisk bebyggelse samt att byggnadernas färgsättning var i huvudsak likartad. Att färga om byggnaden skulle innebära stora förändringar i ett enhetligt område. Lov kunde därför inte beviljas. (MÖD 2017-03-07 mål nr P 9288-16)

Å andra sidan kan brist på enhetlighet innebära att bebyggelsen tål mer avvikande inslag. I ett rättsfall hade byggnadsnämnden beviljat ansökan om lov för en byggnad i nyklassicistisk stil i ett område som enligt nämnden hade en blandad och varierad karaktär. MÖD höll med nämnden och ansåg att bebyggelsen i området var av olika storlek och utformning med skilda byggnadsstilar från olika tidsperioder. Bebyggelsen ansågs inte vara enhetlig och byggnadens självständiga uttryck ansågs inte påverka omgivningen negativt. (MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14)

I ett annat, liknande ärende hade nämnden avslagit bygglov för fasadändring av en befintlig byggnad. Domstolen konstaterade att bebyggelsen inte karaktäriserades av något enhetligt färgspektrum samt att det på samma gata fanns bostadshus med samma färg som det aktuella bostadshuset skulle få. Ärendet återförvisades till nämnden för beviljande av lov. (MÖD 2019-09-20 mål nr P 9365-18)

Bebyggelsestruktur

I en bebyggelse skapar byggnader, anläggningar och mellanrummen tillsammans en struktur. Strukturer är inte alltid värdefulla i sig, men kan alltid sägas ha en betydelse för hur bebyggelsen upplevs.

En sådan struktur kan också förmedla en historia och kan därmed ha ett kulturvärde. I ett fall från MÖD ansågs det viktigt för helhetsverkan av en bebyggelse att det fanns en struktur i bebyggelsen med verksamheter vid vattnet och bostäder placerade bakom dessa. (MÖD 2017-02-03 mål nr P 4278-16)

I en dom från MÖD hade byggnadsnämnden meddelat negativt förhandsbesked för ett enbostadshus utanför detaljplanelagt område. Kommunen ansåg bland annat att placeringen av bostadshuset var olämplig med hänsyn till landskapsbilden. I kommunens beslut beskrevs den befintliga bebyggelsen slingra sig längs med båda sidor av en befintlig väg med oregelbundna avstånd mellan byggnaderna. MÖD ansåg därför att bebyggelsestrukturen kunde upplevas som spretig och sakna ett tydligt mönster. Byggnaden skulle visserligen inte placeras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, men nära och i mitten av tre kringliggande bostadshus med komplementbyggnader. Domstolen ansåg därför att det inte fanns skäl att meddela negativt förhandsbesked på denna grund och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. (MÖD 2020-05-08 mål nr P 1820-19)

Platsens betydelse och funktion

Kravet på hänsyn och god helhetsverkan omfattar all bebyggelse, men samtidigt finns det miljöer som på grund av sin betydelse och funktion bör utformas med särskild omsorg. Det gäller framför allt allmänna platser som parker eller torg. Även inom centralt belägna platser där många människor rör sig dagligen kan kravet vara särskilt viktigt. (MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218-16)

MÖD har i ett antal fall ansett att nämndens bedömning ska anses väga särskilt tungt i centrala stadsmiljöer, eftersom utformningen kan antas ha särskilt stor betydelse på sådana platser. I ett fall hade nämnden avslagit ansökan om lov för fasadändring av en byggnad, framför allt eftersom det ansågs att byggnadens sockelvåning borde ha markerats tydligare genom att fogbruket getts en mörkare färgsättning än övriga våningar. I sin motivering tog nämnden stöd i kommunens kvalitetsprogram. MÖD markerade särskilt att nämndens uttalade arkitektoniska ställningstaganden i fråga om stadsmiljöns utformning tillsammans med byggnadens centrala placering och dess omgivande bebyggelse ger en ram för prövningen av om kravet på hänsyn och god helhetsverkan är uppfyllt. MÖD kom dock fram till att byggnaden som helhet gestaltats på ett omsorgsfullt sätt och anpassats till omgivande kvarter. Bottenvåningens betydelse i stadsrummet hade enligt MÖD visserligen förstärkts genom att den getts en annan kulör, men detta ansågs inte ha någon avgörande betydelse för bedömningen. (MÖD 2016-07-11 mål nr P 8778-15)

Storlek och volym

En byggnads storlek och volym är så klart en viktig faktor för hur den upplevs, och skalan på befintlig bebyggelse kan vara avgörande för hur hänsynskravet ska uppfyllas. Inom detaljplan brukar sådana frågor vara reglerade genom planbestämmelser om exempelvis höjd eller utnyttjandegrad. Utanför detaljplan sker dock prövningen utifrån vilka värden eller behov av särskild hänsyn som finns i området.

Storlek och volym utanför detaljplanelagt område

I ett fall från MÖD hade nämnden beviljat bygglov för nybyggnad av ett ca 300 m2 stort enbostadshus på en fastighet där det redan fanns ett mindre bostadshus. Området omfattades av flera riksintressen samt landskapsbildsskydd. Av kommunens översiktsplan framgick att området var ett högt klassat landskapsområde som i princip inte borde utsättas för ny bebyggelse. Domstolen ansåg att byggnaden genom sin storlek och utformning skulle bli dominerande och från omgivande högre belägna platser upplevas som en stor och med befintlig byggnad sammanhängande byggnadsvolym. Byggnaden ansågs därför inte uppfylla kravet på hänsyn och god helhetsverkan. Bygglovet upphävdes. (MÖD 2019-08-23 mål nr P 9544-18)

Storlek och volym inom detaljplanelagt område

Inom detaljplanelagt område förekommer det att bebyggelsens storlek och volym inte har reglerats i planen. Detta är alltså situationer där planen reglerar hur marken får användas, men inte någon närmare angiven byggrätt. I sådana fall kan det ändå vara möjligt att vid prövning av bygglov sätta gränser för bebyggandets omfattning med stöd av kravet på hänsyn och god helhetsverkan.

I ett fall hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för nybyggnad av ett flerbostadshus. På den aktuella fastigheten saknade detaljplanen bestämmelser om begränsning av byggrätten. Byggnaden hade en byggnadsarea på 470 m2 och cirka 30 procent av fastigheten skulle bebyggas. Omgivande bebyggelse följde i huvudsak tillåten högsta byggnadsarea som enligt planen var 180 m2. Byggnaden skulle även placeras längst ut vid en gatas vändplan. MÖD bedömde att med hänsyn till att området i övrigt hade en enhetlig utformning med villabebyggelse så påverkade byggnadens volym och placering omgivningen på ett sådant sätt att den stred mot hänsynskravet. (MÖD 2016-03-22 mål nr P 6092-15)

I ett annat fall från MÖD hade byggnadsnämnden beviljat bygglov för nybyggnad av ett flerbostadshus i ett område där detaljplanen inte reglerade byggrätten. Befintlig bebyggelse i området bestod av villor i en till två våningar medan flerbostadshuset hade tio lägenheter i fyra våningar. MÖD konstaterade att byggnaden skiljde sig markant från omgivande bebyggelse genom sin storlek. Med hänsyn till att området i övrigt hade en enhetlig utformning med villabebyggelse ansågs byggnaden strida mot kravet på hänsyn. (MÖD 2018-11-08 mål nr P 148-18)

Exponering

Vid placering och utformning av bebyggelse i ett område med särskilda värden kan behöva beaktas hur synlig, eller exponerad, den nya bebyggelsen blir. På samma sätt kan exponerade byggnader i en befintlig miljö vara mer tongivande för upplevelsen av miljön än mer undanskymda byggnader. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)

Till exempel kan placering av en byggnad i närheten av gaturummet innebära större exponering, och övrig befintlig bebyggelse eller vegetation och dylikt kan medföra att exponeringen minskas. (jfr MÖD 2016-03-22 mål nr P 6092-15 och MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14)

Placering av bebyggelse i det öppna landskapet

Om den tillkommande bebyggelsen är stor eller på annat sätt avvikande, kan effekten i vissa fall minskas genom en placering som minskar exponeringen. På samma sätt kan en byggnad upplevas som stor eller dominerande i en mer öppen miljö. I ett fall från MÖD ansåg domstolen att en byggnads placering i ett kargt och öppet landskap med vida utblickar mot havet och öar gav byggnadens storlek ger ett dominerande intryck, vilket ledde till att byggnaden ansågs strida mot hänsynskravet. (MÖD 2020-12-02 mål nr P 7611-19)

Placering av bebyggelse i ett öppet landskap kan innebära stor exponering och påverkan på befintliga värden. Samma sak kan gälla om bebyggelsen placeras på höjder i ett kuperat landskap. Det kan då vara lämpligare att placera byggnader på en lägre nivå än de högsta partierna där de kan bryta landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481 och MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184-17)

I ett fall från MÖD hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus. Området var utpekat som riksintresse för naturvården och friluftslivet enligt 3 kapitlet miljöbalken, samt det rörliga friluftslivet enligt 4 kapitlet miljöbalken. Enligt kommunens översiktsplan skulle placering av ny bebyggelse i öppna lägen där bebyggelsen kommer att dominera landskapet i ett större område undvikas. MÖD konstaterade att uppförandet av den nya byggnaden skulle kräva omfattande markarbeten som skulle påverka det känsliga landskapet. Byggnaden skulle även placeras i det öppna landskapet, vilket enligt MÖD bröt mot det traditionella sättet att placera bebyggelse i området. Bygglov kunde därför inte beviljas. (MÖD 2015-01-26 mål nr P 8162-14)

Landskapsbild

Det är inte bara värden i miljöer med befintlig bebyggelse som omfattas av kravet på hänsyn och god helhetsverkan, utan även värden i miljöer som saknar eller endast har begränsad bebyggelse. Det kan exempelvis vara öppna jordbrukslandskap eller miljöer där bebyggelse och landskap ansluter till varandra på ett sätt som skapar ett värde.

Det är vanligt att värdet hos en landskapsbild även innefattar ett kulturvärde, exempelvis miljön runt en äldre bebyggelse. I ett fall hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för uppförande av ett bullerskydd som var 3 meter högt och cirka 400 meter långt. Området ingick i ett område som var utpekat som riksintresse för kulturmiljövård, och var utpekat som en särskilt värdefull kulturmiljö i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Domstolen ansåg att bullerskyddet skulle skymma utsikten över området och medföra att sambandet mellan den värdefulla bebyggelsen och en närliggande å skulle brytas. MÖD ansåg också att bullerskyddet markant skulle avvika från bebyggelsen i området och förändra områdets karaktär på ett sätt som inte var lämpligt med hänsyn till kulturvärdena eller intresset av en god helhetsverkan. Att sökanden ansåg att bullerskyddet behövdes för att minska trafikbullret medförde inte någon annan bedömning. (MÖD 2017-06-02 mål nr P 479-17)

Utsikter och vyer

Utsikter kan vara viktiga för upplevelsen av en stads- eller landskapsbild, vare sig det är anlagda eller mer spontana utsiktspunkter. Särskilt från höjder och dylikt kan det ha ett värde att bevara befintliga utsikter och vyer.

I ett fall från MÖD hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för en parkeringsplats. Parkeringsplatsen stred inte mot detaljplanen, men av planbeskrivningen framgick att ett av planens syften var att hålla området öppet för utsikt. Planen innehöll därför bestämmelser om att stängsel och hägnad inte fick överstiga en meter. MÖD ansåg att med hänsyn till vad som framkommit om platsen och det intresse av att bevara utsikten som framgick av detaljplanen, uppfyllde parkeringsplatsen inte hänsynskravet. (MÖD 2015-04-09 mål nr P 8223-14)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen