Rättsfall om hänsyn och god helhetsverkan
Kravet på hänsyn och god helhetsverkan prövas relativt ofta av domstolen. Här följer en redogörelse för några mål från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.
Kulturvärden
Ett område med kulturvärden medför alltid ett krav på viss hänsyn vid förändringar i bebyggelsen. Enligt lagens förarbeten är kravet särskilt starkt i områden med en uttalad egenart, det vill säga särskilt värdefulla områden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Värdet av att en betraktare kan förstå områdets eller byggnadens historia
MÖD har i ett antal fall tryckt på vikten av att en betraktare kan se och förstå hur en byggnad eller område med kulturvärden har använts historiskt och även hur användningen präglat dess gestaltning. I ett fall från MÖD hade byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för nybyggnad av ett förråd samt murar och plank. Åtgärderna skulle vidtas i nära anslutning till en tidigare folkskola från 1870. I sin motivering hade nämnden tagit stöd i kommunens kulturmiljöprogram. Domstolen bedömde att förrådens placering skymde en av den befintliga byggnadens fasader, som bedömdes vara av väsentlig betydelse för hur byggnaden uppfattades och därmed möjligheten att förstå dess ursprungliga karaktär och funktion. Muren ansågs vidare ha gestaltats på ett sätt som inte tog hänsyn till den enkla folkskolemiljön och försvårade möjligheten att förstå byggnadens ursprungliga karaktär och funktion. Platsens lokalhistoriska och samhällshistoriska värden bedömdes förändras på ett alltför ingripande sätt. Ansökan om lov kunde därför inte beviljas. (MÖD 2014-10-28 mål nr P 7125-13)
Mål: P 7125-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
En byggnads funktion präglar inte bara dess utformning utan även dess placering, vilket i sin tur kan skapa ett bebyggelsemönster. Även om en placering skett av rent praktiska eller funktionsmässiga skäl kan placeringen därför skapa ett mönster som berättar en historia. I ett MÖD-fall hade nämnden beviljat ansökan om lov för en förrådsbyggnad i ett område med magasinbebyggelse. Domstolen bedömde att befintlig bebyggelse karaktäriserades av enkla byggnadsvolymer, få fönster och traditionell färgsättning. Den nya förrådsbyggnaden ansågs ha en tydlig bostadskaraktär med ett relativt stort antal fönster, fönsterdörrar samt balkong och frontespis. Byggnaden avvek därför från befintlig magasinbebyggelse och försämrade även förståelsen av helhetsverkan med verksamheter vid vattnet och bostäder placerade bakom dessa. Bygglovet upphävdes. (MÖD 2017-02-03 mål nr P 4278-16)