Kommunen kan i vissa fall återkräva utbetalat bostadsanpassningsbidrag
Kommunen har begränsade möjligheter att kräva tillbaka ett redan utbetalat bostadsanpassningsbidrag.
När kan kommunen besluta om återkrav?
21 §
Kommunen får besluta om återbetalning av kontantbidrag helt eller delvis
1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, eller
2. om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.
Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.
Ett kontantbidrag som kommunen redan har betalat ut kan kommunen kräva tillbaka helt eller delvis endast i följande två fall.
- Om den som har mottagit bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt förorsakat att bidrag felaktigt lämnats eller lämnats med ett för högt belopp.
- Om bidraget i något annat fall lämnats felaktigt eller lämnats med ett för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.
Bara kontantbidrag kan återkrävas
Det är bara kontantbidrag som kan återkrävas, inte bidrag i form av åtagande eller begagnad anordning.
Regeringen framför i propositionen till lagen att den inte anser att det är rimligt att kommunen ska kunna besluta om återbetalning av bostadsanpassningsbidrag som har beviljats i form av ett åtagande eller en begagnad anordning. I många fall skulle det vara mycket svårt att beräkna vad motsvarande kostnad för åtgärden är, vilket skulle försätta den som har tagit emot bidrag i en rättsosäker situation. I sådana fall bör i stället kommunen se till att ha så god insikt i sökandens situation, att kommunen kan avgöra om det är aktuellt med återkallelse av beslutet innan bostadsanpassningsåtgärden blivit utförd. (Proposition 2017/18:80 sid. 57-58.)
Återkrav även från ägare av flerbostadshus som övertagit rätten till bidrag
Även hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som fått bidraget utbetalat efter att ha övertagit rätten till bidrag enligt lagens 4 § omfattas av återkravsbestämmelsen (proposition 2017/18:80 sid. 82).
Kommunen kan efterge återbetalningsskyldigheten
Om det finns särskilda skäl får kommunen helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten (21 § andra stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag).
Bidragsbrottslagen
Den som lämnar oriktiga uppgifter och på så sätt orsakar fara för att bidrag betalas ut felaktigt eller med ett för högt belopp kan dömas för bidragsbrott eller vårdslöst bidragsbrott. Det framgår av bidragsbrottslagen (2007:612).
1 §
Denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån).
Denna lag gäller även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd). Lag (2019:652) .
2 §
Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2019:652) .
3 §
Om brott som avses i 2 § är grovt, döms för grovt bidragsbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas
1. om brottet rört betydande belopp,
2. om den som begått brottet använt falska handlingar, eller
3. om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning. Lag (2019:652) .
4 §
Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 §, döms för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.
Om gärningen med hänsyn till beloppet, risken för slutlig ekonomisk skada och övriga omständigheter är mindre allvarlig, döms inte till ansvar. Lag (2019:652) .
5 §
Den som före utbetalning eller tillgodoräknande av en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om förmånen eller stödet kan fattas, döms inte till ansvar enligt 2-4 §§. Lag (2019:652) .
6 §
Myndigheter som anges i 1 § samt kommuner och arbetslöshetskassor ska göra anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt denna lag har begåtts. Lag (2019:652) .
7 §
Bestämmelserna i 35 kap. 1 § brottsbalken hindrar inte att en person får dömas till påföljd för bidragsbrott som är ringa enligt 2 § eller vårdslöst bidragsbrott enligt 4 §, om den misstänkte häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år från brottet. Lag (2019:652) .
Anmälan till Polismyndigheten
Kommunen ska göra en anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att ett brott enligt bidragsbrottslagen har begåtts.
I "Relaterad information" finner du en länk till propositionen till bidragsbrottslagen och till Socialförsäkringsutskottets betänkande.