Steg i processen för upphandling av kvalitet

Om ni som beställare vill att kvalitet ska vara avgörande i en upphandling av leverantörer och produkter är det viktigt att utvärderingsgruppen är rätt sammansatt. Gruppen behöver ha kompetens för att bedöma till exempel gestaltningsmässiga kriterier.

Introduktion

Boverket har tagit fram ett förslag på process som kan vara ett stöd till beställare som ska köpa produkter och tjänster och som vill sträva efter att uppnå kvalitet i slutresultatet. Processen kan användas i sin helhet eller utgöra inspiration och stöd vid förbättring av beställarens egna processer. Den kan användas i allt från upphandling i planprocessen till upphandling i bygg- och förvaltningsprocessen samt i såväl stora som små projekt.

Processen är uppbyggd kring frågor som beställaren kan ställa till sin egen organisation för att få ett tydligt fokus på kvalitetsdimensionen i varje skede.

Det kan behövas många upphandlingar under en byggnads eller gestaltad livsmiljös livscykel. Läs mer om i vilka skeden ni som beställare kan behöva upphandla på Upphandlingsmyndighetens webbplats under ”Relaterad information”.

Vision och behov

För att nå kvalitet i slutresultatet är det viktigt att från start och genom hela processen veta för vem och varför projektet görs. Processen börjar lämpligen med att ni som beställare definierar behovet och beskriver vad projektet ska åstadkomma. Detta görs med fördel genom nära samarbete med de som ska använda det slutliga resultatet, det vill säga brukarna. Brukarnas kunskap är viktig att ha med i tidiga skeden och dessutom synliggöra genom hela processen. Det är även lämpligt att beställaren vid behovsanalysen identifierar och beaktar samhällsbehov i det vidare perspektivet utanför er egen verksamhet. Det kan till exempel vara att bidra till allmänna platser i anslutning till miljön ni vill skapa, ekosystemtjänster som kan erbjudas och förstärkas, ökad känsla av identitet och sammanhang.

När ska upphandlingsprocessen påbörjas för att ge tillräcklig tid för en fullödig behovsanalys?

Denna fråga hör till de första en beställare behöver ta ställning till. Bäst förutsättningar att nå hög kvalitet i slutresultatet ges om behovsanalysen utgör starten för utvärderingsgruppens arbete och således lägger grunden för själva formuleringen av upphandlingsdokumenten.

Det kan finnas situationer med målkonflikter, exempelvis mellan nationella och regionala intressen. Det krävs då förståelse för värden på olika nivå och denna ömsesidiga förståelse kan enbart åstadkommas om de olika aktörerna tar ett gemensamt ansvar för utformningen av miljön.

Hur god är beställarens marknadskännedom?

För att veta vilka krav som är rimliga att ställa är det viktigt för er som beställare att känna till den marknad som leverantörerna verkar på. En marknadsanalys kan hjälpa till med att identifiera vilka krav som ska ställas på såväl tjänsten som leverantören. Analysen kan också bidra till att ta fram lämpliga tilldelningskriterier och för att förstå hur kraven bäst kan utvärderas. God kännedom om marknaden kan även indikera hur du som beställare bäst når leverantörerna. Det finns flera saker en beställare kan göra för att hålla sig uppdaterad:

• Hålla regelbundna informationsträffar med leverantörer om upphandlingsorganisationens kommande behov och verksamhetsidé (proaktivitet).
• Bjuda in leverantörer till informationsmöte om kommande upphandling.
• Göra marknadsundersökning som en del av behovsanalysen för att stämma av kraven mot marknadens kapacitet.
• Göra en förhandsannonsering av att upphandlingen är på gång.

Upphandlingsmyndigheten har vägledning med konkreta tips kring förberedelseskedet inför en upphandling och förslag på annonsering, dagordning och tolkning av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Syftet är att beställare ska få bättre marknadskännedom. Under ”Relaterad information” kan du läsa mer om tidiga dialogmöten och förhandsannonsering på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

Vad kan ni som beställare begära av leverantörerna?

Kraven på leverantörerna måste stå i proportion till uppdraget enligt proportionalitetsprincipen i LOU. Läs mer på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se ”Relaterad information”.

Hur förankras och omhändertas er vision som beställare hos de olika aktörer som ingår i projektets faser?

Förankring hos de olika aktörerna kan till exempel säkerställas genom att beskrivning av visionen, policyer med mera ingår i upphandlingsdokumenten.

På vilket sätt kan brukarna/verksamheten göras delaktiga i behovsanalysen?

Det finns flera sätt att involvera brukarna i behovsanalysen, ett exempel är designdriven dialog. Med designdriven dialog menas samtal i en grupp brukare med olika perspektiv på behovet där man använder designmetoder för att driva arbetet framåt.

Försök att tänka i ett brett perspektiv och se hur förändringarna som projektet innebär påverkar omgivningen. Ett sätt att involvera allmänheten i ett tidigt skede är genom medborgardialoger. Med denna metod kan viktiga behov i det vidare perspektivet fångas upp och kvaliteten i projektet höjas. Se länk under ”Relaterad information” för exempel på medborgardialoger.

Finns det några särskilda skydd dokumenterade för objektet/miljön?

Det kan till exempel finnas områden som är av riksintresse, byggnadsminnen, världsarv, naturreservat eller liknande. Se ”Relaterad information” för exempel på särskilda skydd av gestaltade livsmiljöer.

Kompetens och organisation

Kontinuitet i kompetens och kännedom om vilka värden man bör prioritera är centrala frågor för att nå kvalitet i slutresultatet. En god intern kompetens skapar trygghet i beställarorganisationen och är viktig för att våga ställa kvalitetskrav på leverantörerna. Om det finns luckor i den interna kompetensen är det lämpligt att beställaren knyter extern kompetens till sig genom långsiktiga avtal, avrop från ramavtal eller en separat upphandling av sakkunniga rådgivare inom gestaltad livsmiljö.

Ett bra sätt att nå kvalitetsmålen är att ni som beställare sätter samman en arbetsgrupp inför upphandlingen. Gruppen träffas sedan kontinuerligt under förberedelser, genomförande och utvärdering av upphandlingen. För att ge största effekt är det bra om gruppen har mandat att inom en given budget fatta beslut.

Gruppen är bärare av kunskap som byggts upp genom hela processen. Det kan handla om gestaltningsmässiga värden som kommit fram i behovsanalysen, i kvalitetsdiskussionen vid formulering av tilldelningskriterier och vid utvärderingen av anbud. Gruppen har till uppgift att fokusera på de gemensamma utmaningarna, målbilden, att konkretisera nyttan, att säkra ett aktivt stöd från beställarorganisationens ledning samt ett engagerat och uthålligt ledarskap. Ju längre tid gruppen kan jobba ihop desto större kunskap och samsyn bygger den upp.

Hur nära jobbar era ekonomi- och budgetansvariga och upphandlare med er förvaltningsavdelning, respektive brukarrepresentanter?

Ett nära och tidigt samarbete mellan en offentlig beställares förvaltningsavdelning och dess upphandlingsfunktion främjar tidig förståelse för vilka behov som behöver tillgodoses. Detta gäller såväl vid detaljplanering som vid planering av byggprojekt. För att förstå funktioner som krävs är det även lämpligt att involvera brukare tidigt eller personer som har brukarnas perspektiv, om det vid tillfället inte finns brukare på plats.

Vilken kompetens inom arkitektur och gestaltad livsmiljö har ni som beställare internt och vilken kompetens behöver eventuellt handlas upp?

En inventering av tillgänglig kompentens klargör behov av förstärkning. Beroende på vad som upphandlas ser behoven olika ut. Se rubriken ”Kompetens och organisation” längre ner på denna sida för fördjupad beskrivning av kompetensbehov vid olika föremål för upphandlingen.

Hur stort är det ekonomiska värdet på upphandlingen? Är upphandlingens ekonomiska värde över eller under aktuellt tröskelvärde?

Beloppsvärdet avgör vilka regler en upphandling som utgångspunkt ska följa. Därför behöver ni göra en uppskattning av upphandlingens ekonomiska värde, det vill säga hur mycket ni kommer att handla av leverantören. En beräkning av värdet på det som ska upphandlas kan även finnas med i behovsanalysen. Observera att olika tröskelvärden gäller för upphandling av konsulttjänster respektive entreprenader. Läs mer om tröskelvärden och regler på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se ”Relaterad information” nedan.

Vid beräkning av upphandlingens värde, vilket tidsperspektiv avseende teknisk och ekonomisk livslängd har ni som beställare använt er av i kostnadskalkylen? Det vill säga har livscykelkostnad tagits i beaktande?

Här kan ett livscykelkostnadsperspektiv vara bra att använda som alternativ kalkylmetod. Med hjälp av en livscykelkostnad (LCC) som kalkylunderlag kan er organisation identifiera vad som är kostnadsdrivande och på så sätt förutse framtida kostnader. Som exempel på ett övervägande mellan kostnad och livslängd kan val av material nämnas. För vägledning i hur man gör en livscykelkostnadsanalys på Boverkets webbplats, se ”Relaterad information”.

Förslag på arbetsgrupper

När det gäller sammansättningen i en arbetsgrupp vill Boverket föreslå nedanstående kompetenser. Förslagen utgår från upphandlingens syfte, till exempel ta fram en detaljplan, uppföra nya byggnader, utveckla en allmän plats, köpa in produkter eller förvalta en befintlig gestaltad livsmiljö.

Det är lämpligt att det som ska upphandlas, och behov kopplat till det, styr vilka som ingår i arbetsgruppen. Beroende på upphandlingens art kan det behövas specialistkompetens inom tillgänglighet, samhällsplanering, konst, kulturarv och antikvariska frågor eller miljö och hållbarhet.

Med arkitekt avses på denna webbsida kompetensen och inte yrkestiteln, det vill säga det breda perspektivet på arkitektur som inkluderar: planeringsarkitektur, inredningsarkitektur, landskapsarkitektur och design. De arbetsgrupper som beskrivs nedan har goda förutsättningar att skapa gestaltade livsmiljöer med hög kvalitet.

Förslag på arbetsgrupp för upphandlingar med syfte att skapa och förvalta gestaltad livsmiljö

När ni som beställare vill skapa en gestaltad livsmiljö, behövs kompetens för att analysera, konstruera, rita och bygga upphandlas. Ni kan också behöva stöd med att förankra policy och ambitioner, ta fram arkitekturprogram, köpa in leverantörer med kompetens inom renovering eller hjälp av en sakkunnig rådgivare inom arkitektur och gestaltad livsmiljö för att utveckla er organisation. En arbetsgrupp kan bestå av följande kompetenser:

• Projektledare med sakkunskap kring byggfrågor, väl förtrogen med beställarrollen, eventuellt med delegerat ekonomiskt mandat.
• Förvaltare med kännedom om det specifika objektets, fastighetens eller miljöns tekniska förutsättningar.
• Upphandlare med sakkunskap om upphandlingsförfaranden och LOU.
• Arkitekt med förmåga till övergripande synsätt och förståelse för hur behov, såväl tekniska, funktionella och estetiska som humanistiska kan samverka i en gestaltad livsmiljö.
• Brukarrepresentant med kunskap om behoven hos de som ska använda den gestaltade miljön, till exempel funktion och design för tillgänglighet, mångfald och jämställdhet.
• Sakkunnig inom annat för upphandlingen relevant område i gestaltad livsmiljö, till exempel konstruktion, konst, kulturarv, trafik eller översiktlig samhällsplanering.
• Om upphandlingen rör löpande fastighetsunderhåll till exempel lokalvård, fasadunderhåll eller trädgårdsskötsel är det lämpligt att ha med sakkunniga inom dessa områden i arbetsgruppen.

För vägledning om nyttan med och hur arkitekturstrategier kan tas fram se ”Relaterad information”

Förslag på styrgrupp för större komplexa upphandlingar med syfte att skapa och förvalta gestaltad livsmiljö

För stora, komplexa och arbetskrävande upphandlingar kan det vara lämpligt att forma en styrgrupp för att hantera kommunikationen mellan projektet och er organisations ledning. God kommunikation mellan arbetsgrupp och styrgrupp är av stor vikt för att bredda förankringen och grunda för beslut. En sådan styrgrupp kan bestå av följande kompetenser:

• Fastighetschef, stadsbyggnadschef, eller motsvarande med ekonomiskt mandat, strategisk överblick och kunskap om långsiktig förvaltning.
• Strateg med hållbarhet som fokus och kunskap på specialistnivå om hållbarhet och miljöfrågor.
• Arkitekt eller rådgivare inom arkitektur och gestaltad livsmiljö, till exempel verksarkitekt eller chefsarkitekt med kunskap på specialistnivå om konst, arkitektur och kulturarv.
• Brukarrepresentant med kunskap om behoven hos de som ska använda den gestaltade miljön, till exempel funktion och design för tillgänglighet, mångfald och jämställdhet. Till exempel skyddsombud eller personalchef.

Värden och prioriteringar

Värdena i en gestaltad livsmiljö skapas när flera delar samspelar till en helhet som både är funktionell, hållbar i längden och välfungerande estetiskt.

Kan de värden ni som beställare prioriterar i er verksamhet användas som inspiration till kvalitetskrav?

Vissa kommuner har till exempel arkitekturprogram som beskriver unika förutsättningar och önskade värden för just den egna staden eller platsen. Exempel på detta är Uppsalas arkitekturprogram, se ”Relaterad information”. Företag och organisationer har ofta värdegrunder som ska stärka deras identitet och göra deras verksamhet effektivare och generera hög kvalitet. De värdegrunderna kan omsättas till kvalitetskrav i en upphandling. Värdegrunderna dokumenteras ofta i policyer eller verksamhetsplaner.

Vad definierar önskad kvalitet i just det här projektet?

Använd till exempel tidigare beskrivna modeller under rubriken ”Synliggöra värden” på sidan ”Ställ krav på kvalitet” för att bryta ner värden till kvaliteter.

Vilka unika kunskaper om det aktuella objektet eller miljön har den arbetsgrupp som sattes ihop inför upphandlingen?

Omsätt gärna arbetsgruppens unika kunskaper till utvärderingsbara kvalitetskriterier. Det kan röra sig om kunskaper om exempelvis byggnadsmaterial, byggtekniker och arbetssätt. Liksom funktion och upplevelsevärden för de som ska använda miljön.

Vilka gestaltningsmässiga värden är viktiga att slå fast och hålla kvar under hela projektets gång?

Det är de värden som är uttryckta på övergripande nivå i program och policyer eller liknande. De kan också vara mer specifika och ha framkommit till exempel i samtal med hyresgäster eller allmänhet som har tillgång till miljön. Inspiration till övergripande kriterier finns exempelvis framtagna på EU-nivå inom arbetet med Davosdeklarationen. Europeiska kulturministrar antog i Davos 2018 en deklaration om hur en högkvalitativ ”Baukultur” kan uppnås. Deklarationen belyser bland annat hur kvalitet i gestaltad livsmiljö kan beskrivas genom olika parametrar. Kvalitetsparametrarna byggs upp kring principer och nyckelfrågor.

Dessa kriterier kan brytas ned till specifika kriterier för enskilda projekt. Se ”Relaterad information”.

Hur bevakas befintliga gestaltningsmässiga värden?

Genom att ni som beställare involverar expertis med relevant kunskap i arbetsgruppen, till exempel inom kulturmiljö, kan det bli lättare att bevaka befintliga värden. Kontinuerliga avstämningar med en extern referensgrupp kan också vara ett bra sätt att slå vakt om befintliga värden.

Är tidplanen för projektet rimlig för att nå önskad kvalitet i resultatet?

Det måste finnas en balans inom projektet vad gäller omfattning, tid, kvalitet och resurser. Det är viktigt att ni som beställare tar ansvar för att lägga upp projektet på ett sådant sätt att det finns möjlighet att åstadkomma kvalitet inom projekts ramar. Projektets kvalitet påverkas inte bara av de tillgängliga resurserna i projektet utan även exempelvis av tidsplanen. Längre processer genererar ofta högre kvalitet tack vare att lösningar hinner arbetas igenom och fler perspektiv beaktas. Det är även viktigt att beakta det långsiktiga värdeskapandet av en byggd miljö i kalkyleringen av projektet. Att satsa på kvaliteter som håller länge och som går att förvalta och utveckla kan skapa värden för organisationen och det omgivande samhället på lång sikt. Detta lyfts särskilt fram i Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110).

Hur ska befintliga och önskade framtida värden prioriteras?

En balans mellan befintliga och önskade värden kan uppnås om beställaren är medveten om de befintliga värdena och hur de påverkas av önskade nya värden. När befintliga värden identifieras är det lämpligt att även formulera utvecklingsmöjligheter som inte skadar utan kan vidareutveckla dem och göra dem ännu mer värdefulla för samhället och brukarna. Sådana utvecklingsmöjligheter beskrivs ofta i dokumentation av värdefulla miljöer som till exempel vårdprogram, läs mera under ”Relaterad information” nedan.

Krav och kriterier

Offentlig upphandling är ett verktyg för att uppnå det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. På vägen mot det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet finns några åtgärder ni som beställare kan vidta för att behålla fokus på kvalitet. Bland annat är det viktigt att låta leverantörerna beskriva i sina anbud hur de uppfattat uppdraget och hur de avser att lösa det.

Nedan följer nyckelfrågor för att ni som beställare ska kunna formulera ändamålsenliga tilldelningskriterier. Nyckelfrågorna har identifierats av Boverket och Upphandlingsmyndigheten.

Har ni som beställare egen kompetens att bedöma vilka kriterier som är ändamålsenliga för att välja ut de leverantörer som är bäst lämpade för uppdraget?

Om ni inte anser att er egen organisation kan bedöma vilka kriterier som är avgörande för slutresultatets kvalitet kan det vara en bra idé att först handla upp en rådgivare.

Kan de värden som fastslagits och prioriterats ge vägledning kring vilka förmågor leverantören behöver ha?

Här kommer det tidiga behovsarbetet och värdeanalysen till nytta. Omsätt gärna dessa förmågor till utvärderingsbara kvalitetskriterier som ska uppfyllas av leverantören.

Vilka kompetenser och förmågor är särskilt viktiga för projektet?

Beroende på projektets natur krävs olika kompetens, och olika yrkeskategorier blir aktuella att handla upp. Betoningen kan till exempel ligga på antikvariska och hantverksmässiga tjänster eller på byggproduktion och exploatering, allt efter behov och förutsättningar.

Vilken information behöver anbuden innehålla för att ni som beställare ska kunna bedöma kompetensen och förmågan hos leverantören att leverera kvalitet?

Ni behöver till exempel information om anbudsgivarens organisation, svar på vilka utmaningar anbudsgivaren ser i detta projekt och så vidare.

Vilka kriterier är avgörande för att ni som beställare ska kunna välja den bästa leverantören?

Sammantaget kan ovanstående frågor och svar ge ledning i detta arbete. Det är således många kriterier utöver pris som har betydelse.

Är tilldelningskriterierna tydligt formulerade?

Det är av stor vikt att beställaren är tydlig med hur tilldelningskriterierna kommer att bedömas och vilka nivåer på efterfrågad kompetens och förmåga som leder till olika poäng. Man ska kunna se var skillnaderna går för olika poäng vid utvärderingen.

Förslag krav, kriterier och utvärdering

Kriterierna nedan är endast förslag och ska ses som inspiration. De kan kombineras på olika sätt som passar det aktuella behovet.

Förslag på kriterier för att utvärdera leverantörens förmåga och kompetens

• Förmåga att förstå komplexa sammanhang och göra balanserade avvägningar mellan olika intressen.
• Förmåga att med hög arkitektonisk kvalitet gestalta komplexa byggnader, offentliga rum och interiörer som är funktionella och genomförbara.
• Förmåga att skapa lösningar som går att genomföra med den budget och de tekniska förutsättningar som finns.
• Förmåga att skapa lösningar som har goda egenskaper i ett livscykelperspektiv.
• Förståelse för projektets utmaningar och förslag på medarbetare som har förmåga att lösa dessa utmaningar.
• Förståelse för uppgiftens essens och samhällsbetydelse.

Förslag på kriterier för att bedöma kvaliteten i ett projekt eller ett förslag (till exempel i en projekttävling)

• Hur väl projektets övergripande idé, struktur och skala förhåller sig till uppgiften.
• Hur väl de nya miljön/byggnaden relaterar till det omgivande rummet/staden/platsen.
• Hur väl förslaget relaterar till befintlig natur, historia, topografi, klimat, bebyggelsemiljö, infrastruktur. Förstärks platsens värde? Vilka nya värden skapas?
• Hur väl förslaget uppnår programmets krav på innehåll, samband och funktioner.
• Hur väl marken gestaltats, till exempel utvändiga rumsbildningar, entréförhållanden, trafik- och parkeringslösningar, framkomlighet, tillgänglighet för alla, orienterbarhet.
• Hur väl planlösning, internt rörelsemönster, måttförhållanden, akustik, rumssamband, kontaktmöjligheter, möblerbarhet och arbetsmiljö är lösta.
• Hur medvetet man utnyttjat uttrycksmöjligheter i byggnadsteknik och material. Till exempel ljusbehandling, färgval, ljud, belysning, dagsljus, rumsbildning och rörelsemönster.
• Genomförbarhet. Möjlighet att projektera och bygga inom den tidsplan, den budget och de energikrav som finns för projektet.
• Hur väl projektet hushållar med ekonomiska resurser till exempel ytor, exploateringstal, mångfunktionalitet, byggkostnad, förvaltningskostnad, livscykelkostnad, energiförbrukning, städning, drift och underhåll.
• Hur väl förslaget åldras, dess beständighet, miljöpåverkan, underhållbarhet, flexibilitet (möjlighet att förändra och bygga ut), generalitet (anpassningsbarhet för andra ändamål).

Förslag på kriterier vid upphandling av förvaltare av gestaltad livsmiljö

För att få inspiration till vilka befintliga värden en förvaltare ska kunna ta hand om, se Riksantikvarieämbetets värderingsplattform för kulturhistoriska värden under ”Relaterad information”.

Att tänka på vid formulering av tilldelningskriterier

• Tilldelningskriterierna ska ha anknytning till den tjänst eller produkt som upphandlas, och syfta till att fastställa det ekonomisk mest fördelaktiga anbudet.
• Tilldelningskriterier ska ha en skiljande effekt, ge ett mervärde i upphandlingen och leda till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan identifieras.
• Tilldelningskriterierna ska vara tydligt formulerade så att leverantörerna tolkar kriterierna på samma vis.

Upphandlingsdokument

Upphandlingsdokument är de formella handlingar som produceras för att beskriva behovet och genomföra upphandlingen. Det underlättar leverantörernas förståelse för beställarens målbild avseende kvalitet om det finns dokument som beskriver prioriterade värden och kvalitetsambitioner, till exempel arkitekturprogram eller gestaltningsprogram.

Det ska finnas en direkt koppling mellan de dokument som upprättas och det som upphandlas. Det ska vara tydligt vad de beskrivningar som krävs in från leverantörerna ska bedömas mot. Enligt proportionalitetsprincipen ska kraven från beställaren inte heller vara högre än uppdraget kräver.

Finns det liknande behov hos andra myndigheter?

Eventuellt kan en beställarpool inrättas med resursvinster som följd. En beställarpool innebär att beställare som står inför samma utmaningar och har liknande behov av inköp går samman. I stället för att utforma egna lösningar kan flera beställare samverka kring sina behov. Det kan även benämnas beställarnätverk.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram en checklista för utformning av upphandlingsdokument. Läs hela checklistan på SKR:s webbplats, se ”Relaterad information”.

Läs mer om beställarnätverk på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se ”Relaterad information”.

Läs mer om upphandlingsdokument på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se ”Relaterad information”.

Utvärdering

Beställaren kan med fördel använda sig av intervjuer som en del av utvärderingen för att ytterligare försäkra sig om att leverantörerna förstår uppdraget. Genom att välja ett förfarande som gör detta möjligt ökar förutsättningarna för att resultatet i den gestaltade livsmiljön ska hålla hög kvalitet.

Avtal

Framgångsrik offentlig upphandling handlar om att skapa förtroende mellan parter. Först när parterna litar på varandra finns förutsättningar för att skapa hög kvalitet i slutresultatet. Anbudsutvärderingen behöver då uppfattas som relevant och kompetent. Det kan bland annat uppnås på följande sätt:

• Leverantörerna uppfattar att gruppen som utvärderar anbuden har tillräckligt hög kompetens.
• Valet av leverantör motiveras tydligt.
• Utvärderingsgruppen är oberoende; det är av största vikt för att likabehandling ska uppnås.

Ett tydligt avtal är en bra start på samarbetet mellan beställare och leverantör. Läs mer om tilldelningsbeslut på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se ”Relaterad information”.