Regler om ventilation och inomhusmiljö

Det finns flera olika parallella regelsystem som ställer krav på ventilation och inomhusmiljö och som kan behöva beaktas vid OVK.

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL

Enligt PBL ska byggnader ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bl.a. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering. Av lagen framgår vidare bland annat att ett ventilationssystem ska hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål. Med begreppet "hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål" menas ett längre gående krav än begreppet underhåll. Det innebär bl.a. att ventilationssystemets funktion ska bibehållas för att fungera tillfredsställande. För det krävs kontinuerlig översyn, dvs. regelbunden skötsel och injustering.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Kraven i PBL ska uppfyllas vid uppförande av nya byggnader och i viss utsträckning även vid ändring av byggnader. Däremot gäller kraven som regel inte retroaktivt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 5 §

Av PBL framgår att syftet med funktionskontroll av ventilationssystem är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader. PBL anger också att funktionskontroll av ventilationssystem, i de fall sådan krävs, ska utföras av en sakkunnig funktionskontrollant som byggnadens ägare utser. Med sakkunnig funktionskontrollant menas enligt PBL den som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 25 §

Särskilda bestämmelser om tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder finns i 11 kap. PBL. Om byggnadens ägare inte följer reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, får kommunens byggnadsnämnd förelägga ägaren att vidta åtgärder. Sådana förelägganden får förenas med vite.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19, 20, 37 §§

Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF

Förordningen utvecklar bestämmelserna i PBL. I 3 kap. PBF preciseras lagens krav i fråga om bland annat skydd för hygien, hälsa och miljö och om energihushållning.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 9 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 14 §

Vidare innehåller 5 kap. PBF regler om OVK. Där anges bland annat att det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontrollen görs, och att kontroll ska göras dels innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning). En- och tvåbostadshus är undantagna från krav på återkommande besiktning. Förordningen reglerar också vilka kontroller som ska göras och hur kontrollanten ska avrapportera sin besiktning.

Plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap 1-5 §§

Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR

Boverkets byggregler, BBR, utvecklar de krav som ställs i PBL och PBF. Första besiktningen av ventilationssystem ska säkerställa att ventilationssystemet uppfyller kraven i BBR. För OVK är det främst avsnitt 6 i BBR om hygien, hälsa och miljö som är aktuellt. Avsnittet anger bland annat vilka krav som gäller för nya byggnader och för ändringar av byggnader beträffande inomhusmiljö (ventilation). Även avsnitt 9 om energihushållning är relevant.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK , anger bland annat vilka besiktningsintervall som gäller för återkommande besiktning och vilka byggnader och ventilationssystem som är undantagna från krav på OVK.

I föreskrifterna anges också de teoretiska och praktiska krav som ställs på funktionskontrollanter för att de ska bli certifierade.

Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR

Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR, innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i 5 kap. 2–6 §§ PBF. Råden anger bland annat vad kontrollen bör omfatta och vad kontrollantens protokoll bör innehålla.

Miljöbalken

Miljöbalken är en s.k. ramlag, och hälsofrågor är integrerade i hela miljöbalken. Det finns ett allmänt formulerat krav på att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska brukas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Däremot innehåller inte miljöbalken några detaljerade regler om inomhusmiljön.

Miljöbalk (1998:808) 9 kap 9 §

Miljöbalkens regler preciseras i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, där det till exempel anges grundläggande krav på en bostad, t.ex. skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar.

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 33 §

Förutom att ha kunskap om miljöbalken måste man alltså känna till förordningar, föreskrifter och allmänna råd för att kunna utläsa vilka krav som gäller för t.ex. inomhusmiljön. Exempel på byggnader som omfattas av miljöbalkens regler är skolor, förskolor, vårdinrättningar och bostadshus. Enligt miljöbalkens hänsynsregler ska verksamhetsutövaren ha kunskap om de hälso- och miljörisker som verksamheten innebär, vidta nödvändiga försiktighetsmått och välja produkter så att olägenhet för människors hälsa motverkas.

Miljöbalk (1998:808) 2 kap 2-4 §§

Verksamhetsutövare kan vara både fastighetsägaren och den som ansvarar för den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Med olägenhet menas en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Miljöbalk (1998:808) 9 kap 3 §

Den som driver en verksamhet som kan befaras medföra olägenheter ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga olägenheter.

Miljöbalk (1998:808) 26 kap 19 §

Folkhälsomyndigheten ger ut allmänna råd för tillämpning av miljöbalken. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:18) om ventilation anges bland annat riktvärden vid bedömning av om bristande luftkvalitet innebär olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken.

Den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskyddsfrågor har den operativa tillsynen enligt miljöbalken. Nämnden kan förelägga verksamhetsutövaren om åtgärder eller förbjuda verksamheten om inte kraven i miljöbalken efterlevs. Föreläggandet kan också förenas med vite.

Miljöbalk (1998:808) 26 kap 9 §

Miljöbalk (1998:808) 26 kap 14 §

Arbetsmiljöreglerna

Arbetsmiljölagen (1977:1160) har till ändamål att bland annat förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivare ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Både arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljölag (1977:1160) 1 kap 1 §

Arbetsmiljölag (1977:1160) 3 kap 1-2 §§

Lagen gäller delvis även utanför yrkeslivet. Med arbetstagare likställs bland annat den som genomgår utbildning och den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret. Alltså omfattas till exempel skolelever av lagens krav på god arbetsmiljö.

Arbetsmiljölag (1977:1160) 1 kap 3 §

Preciseringar av lagens krav finns i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Förordningen innehåller också bemyndiganden för Arbetsmiljöverket att föreskriva om arbetsplatsens utformning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2009:2) ingår bland annat detaljerade föreskrifter och allmänna råd om luftkvalitet och ventilation i arbetslokaler och personalutrymmen samt om underhåll och funktionskontroll av ventilationssystem. Det handlar om kontroll av processventilation, uteluft och uteluftsintag, renhet på tilluft och drag, frånluft, återluft och dess filtrering med mera. Arbetsmiljöverket föreskriver också att det ska finnas skriftliga drift- och underhållsinstruktioner på svenska och att drift- och underhållspersonal ska ha tillräcklig kunskap om ventilationssystemet. Ventilationssystem ska även kontrolleras och underhållas regelbundet. Ventilationskontroll och underhåll ska dokumenteras. Denna dokumentation ska finnas tillgänglig vid anläggningen.

Skillnader mellan arbetsmiljöregler och byggregler

Det är viktigt att känna till att PBL och de byggregler som har sin grund i PBL ställer krav som ska uppfyllas av byggherren vid uppförande eller ändring av byggnader, medan kraven i arbetsmiljöreglerna ställer krav på arbetsgivaren som bedriver verksamhet. Med stöd av arbetsmiljöreglerna är det möjlighet att kräva förbättringar av arbetsmiljön i en befintlig byggnad, oavsett om någon ändring av byggnad¬en har skett eller inte. Byggreglerna däremot ställer enbart krav vid uppförande av nya byggnader eller vid ändring av befintliga byggnader.

Om till exempel en byggnad som uppfördes på 1970-talet och som inte har ändrats sedan dess fortfarande uppfyller de krav som ställdes när den uppfördes, kan inga förbättringskrav ställas med stöd av byggreglerna även om reglerna har skärpts på senare tid. Men om byggnaden har ändrats på senare tid kan ändringen få till följd att de byggregler som gäller vid ändringstillfället ska tillämpas. Här bör särskilt noteras att även ändrad användning av en byggnad räknas som en ändring av byggnaden. Om en lokal, som från början var avsedd att användas på ett visst sätt, övergår till att användas på ett annat sätt som innebär högre personbelastning, till exempel om ett materialrum i en skola börjar användas som klassrum, är det en ändring som innebär att de byggregler som gäller vid ändringstillfället ska uppfyllas. Kraven kan dock jämkas med hänsyn till bland annat byggnadens förutsättningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4-5,7 §§

Skillnader mellan arbetsmiljöregler och byggregler vid OVK

Arbetsmiljölagstiftningen omfattar alla arbetslokaler och tar hänsyn till den aktuella verksamheten. OVK däremot avser i huvudsak kontroll av hur ventilationssystemet fungerar enligt bygglagstiftningens krav vid uppförande eller ändring av ventilationssystem.

Den slutsats som ska antecknas i OVK-protokollet avser om ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och om det fungerar på det sätt som är avsett. Med gällande föreskrifter avses här PBL och de föreskrifter som är grundade på PBL, dvs. de regler som OVK primärt syftar till att kontrollera.

Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem - 5 kap. 4 §

Men om kontrollanten uppmärksammar att ventilationssystemet inte uppfyller krav i andra bestämmelser, till exempel arbetsmiljöreglerna, bör även detta noteras i protokollet. Så kan vara fallet till exempel om en äldre byggnad som inte har ändrats på länge visserligen bedöms uppfylla de äldre byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller ventilationssystemet senast ändrades, samtidigt som ventilationen inte uppfyller kraven i nu gällande arbetsmiljöregler.

Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem - 5 kap. 4 §

Granskad: Sidansvarig: Wanda Rydholm
Hjälpte informationen dig? Ja Nej