På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Gata

Granskad:

Användningen Gata används för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. ingår även komplement som behövs för gatans funktion.

Gata

En gata är en allmän plats som är avsedd både för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. En gata avgrenas från huvudnätet och ingår i lokalnätet, har lägre framkomlighet och ofta många utfarter. Användningen Gata används för gator som främst är avsedda för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. Det handlar om allt ifrån villagator till stadsgator. I användningen ingår lokalgator, industrigator, bussgator, gågator och gångfartsområden. I vissa fall kan även det som tidigare benämndes huvudgata ingå om de har karaktären av en stadsgata.

Gata

4 §    Användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår även komplement som behövs för gatans funktion.

Tabell 4.5 Gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 4.6 Precisering av bestämmelsen gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

I användningen ingår komplement som behövs för vägens funktion som trafikanordningar, gatuparkeringar, trottoarer, cykelvägar, laddstolpar, planteringar, gräsytor, snöupplag, hållplatsskydd, kiosker med mera. Det kan även vara möjligt att anlägga en gång- eller cykeltunnel under gatan om det finns plats för det. När detaljplanen utformas är det viktigt att tänka på att ge användningsområdet för gatan tillräckligt med utrymme så att hela gatuområdet med dess funktioner ryms. Anläggningar och byggnader som behövs för gatans skötsel och bruk ingår också i användningen. Detta ingår i användningen oavsett om det redovisas som egenskapsbestämmelser eller inte. Är det viktigt för planens syfte att funktionerna placeras på en särskild plats så kan placeringen regleras med egenskapsbestämmelser.

En gata bör utformas så att den inbjuder till låg hastighet och får hög säkerhet. Utformningen, som till exempel bredd på körbanor, separering av olika trafikslag, beläggning, farthinder, utfartsbegränsningar, plantering, höjdläge och belysning kan regleras med egenskapsbestämmelser.

Tekniska anläggningar kan rymmas inom allmän plats

Tekniska anläggningar som är till för ett allmännyttigt behov men som inte behövs för användningens funktion kan också rymmas inom allmän plats. Det kan till exempel vara en transformatorstation eller en mindre återvinningsstation. Vilka anläggningar som kan inrymmas är alltid en bedömningsfråga i det enskilda fallet och beror på platsens förutsättningar och anläggningens storlek och påverkan på den allmänna platsen. Åtgärden får inte motverka den allmänna platsens syfte och inte heller hindra allmänhetens tillträde mer än i begränsad omfattning. Större anläggningar är därför lämpliga att reglera med en egen användning.

Markreservat behövs oftast inte

Normalt behöver markreservat för allmännyttiga ändamål, som till exempel underjordiska ledningar, inte läggas ut på allmän plats eftersom sådana ryms inom användningen. Är en närmare placering viktig kan dock en egenskapsbestämmelse om markreservat eller om utformning av allmän plats användas.

Utformning av allmän plats

2 §    Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.

Tabell 7.1 Utformning av allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Markreservat för allmännyttiga ändamål

19 §    Bestämmelser om markreservat för allmännyttiga ändamål ska tillämpas på allmän plats, kvartersmark och vattenområde för att reglera att ett område reserveras för att ge utrymme för ett visst allmännyttigt ändamål.

Tabell 7.22 Markreservat för allmännyttiga ändamål, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.23 Markreservat för allmännyttiga ändamål, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.24 Markreservat för allmännyttiga ändamål, vattenområde

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Enskilt ändamål

Grundprincipen är att en gata inte mer än tillfälligt får upplåtas för enskilt ändamål. I tillämpningen har det dock ansetts förenligt med en detaljplan att uppföra reklamskylt inom allmän plats. I en dom anför Mark- och miljööverdomstolen att bedömningen av planenligheten måste göras utifrån den allmänna platsens funktion inom ett planlagt område. I det aktuella fallet upptog reklamskylten en obetydlig yta av den allmänna platsen, låg i en trafikmiljö och hindrade allmänhetens tillträde till området i ytterst begränsad omfattning. (MÖD 2013-10-24, mål nr P 11463-12)

Reglera i första hand med lokala trafikföreskrifter

Gatans trafikfunktion, tillgängligt gaturum och den omgivande bebyggelsens användning, som till exempel bostäder, skolor eller affärscentra är förutsättningar för hur trafik bör regleras på gator. Dessa trafikregleringar är inte lämpliga att göra i en detaljplan utan regleras istället företrädelsevis genom lokala trafikföreskrifter. Det kan handla om särskilda åtgärder för hastighetsdämpning, begränsning av trafikslag eller tidsbegränsning av trafik. Även krav på trafiksäkerhet, trygghet, god stadsbild samt minimering av avgaser och bullerstörningar kan tillgodoses genom lokala trafikföreskrifter.

Fördelen med att lämna så mycket som möjligt av trafikregleringen till de lokala trafikföreskrifterna är att detaljplanen inte behöver ändras så fort trafiksituationen förändras och åtgärder behöver vidtas på gatan. Trafikföreskrifter är generellt sett enklare att ändra än detaljplaner. Det är dock lämpligt att beskriva den planerade trafiksituationen i planbeskrivningen.

Utfart över allmän plats

I enstaka fall kan det finnas behov av att reglera befintliga utfarter över allmän plats. Det kan handla om enstaka anslutningar över Park eller Natur. Det här behovet uppstår när en befintlig utfart planläggs eller en äldre detaljplan ersätts med en ny.

Det finns inte ett generellt sätt att lösa det här behovet utan det beror på platsens förutsättningar och hur det rättsligt kan säkerställas att utfarten kan genomföras. Det finns några alternativ till hur detta planmässigt kan lösas.

Där det är möjligt kan utfarten regleras som Gata. Gatan kan då inte bara fungera som utfart för en enskild fastighet eftersom en allmän plats är avsedd för ett gemensamt behov. Om utfarten regleras som Gata är det viktigt att fundera på hur den kopplas ihop med övrigt gatunät så att det är möjligt för huvudmannen för den allmänna platsen att sköta den. För att kommunen ska ha möjlighet att sköta en gata behöver den hänga ihop med övrigt kommunalt gatunät. Kommunalt huvudmannaskap innebär att det är tydligt vem som ansvarar för utfarten och vem som bygger ut och sköter den. Vid enskilt huvudmannaskap är ansvaret för genomförande och skötsel inte lika förutsägbart. I sådana fall kräver planläggningen att extra hänsyn tas till bedömningen av genomförandet av den allmänna platsen. I vissa fall kan utfarten anslutas till en befintlig gemensamhetsanläggning och i några fall går det att bilda en ny gemensamhetsanläggning. I andra fall kan det vara så att förutsättningarna inte finns för att utfarten ska kunna genomföras genom en gemensamhetsanläggning och då måste det lösas på annat sätt.

Ett annat alternativ till hur behovet av utfart kan lösas är att lägga utfarten som kvartersmark. Detta kan användas om marken inte behövs för gemensamma behov eftersom allmän passage går att hindra inom kvartersmark. Det är den enskildes ansvar att genomföra och sköta utfarten inom kvartersmark.

När det gäller enskilda utfarter över mark som ska vara allmänt tillgänglig är det ofta svårt att reglera detta genom planläggning. Kommunen är alltid skyldig att ta reda på vilka rättigheter som finns i området, till exempel servitut, och ta hänsyn till dessa vid planläggningen. I vissa fall kan det finnas skäl att överväga om utfarten ska planläggas eller inte. Vid planläggning av en enskild utfart på allmän plats är det viktigt att kommunen rådgör om detta med lantmäterimyndigheten.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som ingår i användningen Gata, hur bestämmelsen ska formuleras och vilken bestämmelsekod bestämmelsen ska ha.

Formulering av bestämmelse Bestämmelsekod
Gata DP_AP_Gata
Gata

4 §    Användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår även komplement som behövs för gatans funktion.

Tabell 4.5 Gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 4.6 Precisering av bestämmelsen gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Precisering av bestämmelsen

Om gatan ska ha en särskild funktion som kommer dominera användningen eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. En preciserad användningsbestämmelse ger alltså mindre utrymme för tolkning än då användningen inte preciseras. En precisering innebär att planen blir mindre flexibel samtidigt som det blir tydligt vilket ändamål som avses för området. Flera olika preciseringar av samma användning kan finnas inom samma detaljplan.

3 §    En precisering av en planbestämmelse innebär att endast det som anges i preciseringen är tillåtet.

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Gata som får användas. Om kommunen behöver göra en precisering som ryms inom Gata men som inte finns formulerad i föreskriften får kommunen formulera en egen precisering. Detta görs genom att använda Annan precisering. På så sätt begränsar inte föreskriften kommunens möjlighet att göra regleringar i detaljplan. Formuleringar som inte finns med i föreskriften blir dock inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga preciseringar och får endast användas när tillämpbar formulering saknas.

1 §    Endast de användningar som är reglerade i 2–10 §§ får användas vid reglering med användningsbestämmelser på allmän plats i detaljplan.

Formuleringar av bestämmelser, formuleringar av preciseringar och bestämmelsekoder ska följa det som anges i tabellerna nedan. Annan precisering får endast användas när tillämpbar formulering saknas. Hakparentesen [Annan precisering] ska då ersättas med en egen formulering av preciseringen.

Formulering av precisering Bestämmelsekod
Kollektivtrafikgata DP_AP_Gata_Kollektiv
Industrigata DP_AP_Gata_Industri
Huvudgata DP_AP_Gata_Huvud
Lokalgata DP_AP_Gata_Lokal
Gågata DP_AP_Gata_Ga
[Annan precisering] DP_AP_Gata_Annan
Gata

4 §    Användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår även komplement som behövs för gatans funktion.

Tabell 4.5 Gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 4.6 Precisering av bestämmelsen gata

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

En närmare utformning av ett område regleras med egenskapsbestämmelser.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i plan- och bygglagen, PBL, och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan användningen Gata anges med GATA på plankartan och vid färgläggning av detaljplanen ges användningen ljusgrå färg.

4.4 Gata Allmänt råd Användningen gata kan betecknas GATA och kan vid färgläggning ges ljusgrå färg.

Enligt det allmänna rådet kan precisering anges genom att beteckningen förses med index i form av en nedsänkt siffra, exempelvis GATA1 - Industrigata.

2.3 Indexering av beteckningar Allmänt råd Vid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformation Allmänt råd Information enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen. Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Tillbaka till toppen