Kommunens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten

Sökanden kan överklaga kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag till förvaltningsrätten.

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 24 §

Kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag överklagas hos förvaltningsrätten som är första instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Mer information om förvaltningsrätterna kan du få på Sveriges Domstolars webbplats som det finns en länk till under "Relaterad information".

Förvaltningsrättens beslut överklagas hos kammarrätten. Kammarrättens beslut överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen (hette Regeringsrätten fram till den 1 januari 2011). Hos kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd. Förutsättningarna för ett sådant prövningstillstånd framgår av 34a–36 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Förvaltningsprocesslag (1971:291) 34-36 §§

Vem får överklaga?

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

I propositionen till förvaltningslagen (2017:900) påpekas att det i praxis avseende tillämpningen av motsvarande bestämmelse i 22 § i den tidigare förvaltningslagen (1986:223) har blivit tydligt att kravet att beslutet ska ha gått den enskilde emot ska tolkas generöst. Det är typiskt sett uppfyllt om den som överklagar yrkar att beslutet ska upphävas eller ändras (jämför Högsta förvaltningsdomstolen 2015 ref. 73). Det framförs också i propositionen att den omfattande praxis som finns om tillämpningen av bestämmelsen i 22 § förvaltningslagen (1986:223) om enskildas rätt att överklaga är avsedd att vara vägledande. (Proposition 2016/17:180 sid. 333.)

När det gäller ärenden om bostadsanpassningsbidrag så kan en kommuns beslut att avslå eller endast delvis bifalla en ansökan överklagas av sökanden.  

Referat om dödsbons möjlighet att överklaga

Dödsbon har inte ansetts ha partsställning i mål om bostadsanpassningsbidrag. Här följer referat av två kammarrättsdomar där personerna som behövde anpassa bostaden hade avlidit efter överklagande av kommunernas beslut. 

Rättsfall om dödsbons partsställning

En man ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera en trapphiss. Kommunen avslog ansökan i december 2002 med motiveringen att det gick att ordna en fullvärdig bostad på bottenvåningen och att detta skulle bli billigare. Samma månad lät mannen dock installera hissen och överklagade till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas för hissen i dom i april 2003.

Kommunen överklagade till kammarrätten. Före kammarrättens prövning avled mannen i juni 2003. Kammarrätten upptog dödsboet efter mannen som motpart men beslutade på hösten samma år att inte meddela prövningstillstånd.

Kommunen överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten som beslutade att meddela kommunen prövningstillstånd för prövning i kammarrätten. Enligt Regeringsrätten uppkom frågan om det tillkom dödsboet något från mannen härlett anspråk på sökt bostadsanpassningsbidrag. Eller om frågan om mannens rätt till bidrag enligt vad länsrätten bestämt hade förfallit i och med hans bortgång. Regeringsrätten menade att denna fråga fick anses ha principiell och praktisk betydelse och påpekade att det inte fanns något vägledande avgörande som gällde just bostadsanpassningsbidrag. Regeringsrätten ansåg därför att kammarrätten borde ha meddelat kommunen prövningstillstånd redan av denna anledning.

När kammarrätten fått målet åter från Regeringsrätten kom den fram till att bostadsanpassningsbidraget är av en sådan karaktär att det kan utges endast för att tillgodose den funktionshindrades personliga behov. Frågan om mannens rätt till bidraget måste därmed anses ha förfallit när han avled. Något från honom härlett anspråk på bidrag tillkom följaktligen inte dödsboet efter honom. Och därför hade dödsboet inte någon ställning av part i målet om bostadsanpassningsbidrag till honom. Eftersom mannen avlidit skulle målet avskrivas från vidare handläggning. Kammarrätten upphävde länsrättens dom och avskrev målet.

Kammarrätten i Göteborg, beslut 2007-05-11, målnummer 7178-06.

Rättsfall om dödsbons partsställning

En man som insjuknade i slutet av år 2006 lät anpassa sitt hus. Kommunen beviljade i mars 2007 bostadsanpassningsbidrag, men inte fullt ut enligt ansökan. Mannen överklagade till länsrätten och yrkade ytterligare bidrag. Innan länsrätten hade hunnit pröva överklagandet avled mannen. Länsrätten avskrev då målet med motiveringen att frågan om mannens rätt till bostadsanpassningsbidrag hade förfallit.

Dödsboet efter mannen överklagade till kammarrätten. Med hänvisning till 1 och 6 §§ lagen om bostadsanpassningsbidrag konstaterade kammarrätten att bidraget kan beviljas efter en behovsbedömning av en persons funktionsnedsättning för åtgärder som är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för personen i fråga. Syftet med bostadsanpassningsbidraget är således att tillgodose den funktionshindrades behov. Frågan om mannens rätt till bidraget fick därmed anses ha förfallit när han avled, menade kammarrätten. Något från honom härlett anspråk tillkom alltså inte dödsboet. Det förelåg inte heller i övrigt någon omständighet som gav dödsboet partsställning i länsrättens mål. Kammarrätten avslog därför dödsboets överklagande.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2008-01-24, målnummer 3386-07.

Överklagandet ska vara skriftligt

Förvaltningslag (2017:900) 43 §

Kommunernas beslut om bostadsanpassningsbidrag ska överklagas skriftligt. I överklagandeskrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring han eller hon vill ha. Skrivelsen med överklagandet ska vara ställt till förvaltningsrätten men ges in till kommunen. 

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns det fler bestämmelser om vad överklagandet ska innehålla.

Förvaltningsprocesslag (1971:291) 3 §

Förvaltningsprocesslag (1971:291) 4 §

Tidsfrist

Överklagandet av kommunens beslut ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor räknat från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Observera att om en kommun vill överklaga förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut räknas i stället tiden från den dag då beslutet meddelades. Det framgår av 6 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Kommunens handläggning av överklagandeskrivelser

De frågor som vanligen dyker upp när en kommun får en skrivelse med en begäran om att ett beslut ska ändras är följande:

Ska skrivelsen registreras som ett överklagande?

Om det i anslutning till klagotiden kommer in en skriftlig begäran om att ett beslut ska ändras så bör skrivelsen i regel uppfattas som ett överklagande och inte som en begäran om att kommunen själv ska ändra beslutet. Att kommunen ska registrera skrivelsen följer av bestämmelser i 5 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ska beslutet omprövas?

Förvaltningslag (2017:900) 39 §

Om ett beslut om bostadsanpassningsbidrag har överklagats kan kommunen bara ändra det om kraven i 39 § förvaltningslagen är uppfyllda.

Det framgår av bestämmelsen att om kommunen har hunnit överlämna överklagandet till förvaltningsrätten så har den ingen möjlighet alls att göra någon omprövning. I propositionen till förvaltningslagen framförs att under den tid förfarandet i den högre instansen pågår så får den varken ändra beslutet eller fatta ett nytt beslut i samma sak (proposition 2016/17:180 sid. 331).

Om kommunen däremot ännu inte har överlämnat överklagandet till förvaltningsrätten gäller enligt 39 § att det överklagade beslutet får ändras om villkoren i 38 § förvaltningslagen är uppfyllda. Om dessa villkor är uppfyllda har kommunen till och med en skyldighet att ändra beslutet.

Förvaltningslag (2017:900) 38 §

Av 38 § förvaltningslagen framgår att kommunen i vissa fall är skyldig att ändra sitt beslut om bostadsanpassningsbidrag oavsett om beslutet har överklagats eller inte.

Det gäller närmare bestämt om kommunen finner att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för sökanden.

Det framgår av propositionen till förvaltningslagen att den bakomliggande orsaken till att beslutet har blivit uppenbart felaktigt saknar betydelse för tillämpningen av bestämmelsen (proposition 2016/17:180 sid. 330).

Uppenbart felaktigt

Med uttrycket "uppenbart felaktigt" markeras att det ska vara fråga om ett fel som är enkelt för myndigheten att konstatera. Det innebär till exempel att kravet sällan torde vara uppfyllt om det krävs omfattande kompletterande utredningsåtgärder för att klarlägga om sakförhållandena som beslutet grundar sig på är felaktiga. (Proposition 2016/17:180 sid. 330.)

Väsentligt hänseende

Kravet att felaktigheten ska avse ett "väsentligt hänseende" innebär bland annat att ändring av felaktigheter som rör förhållanden som i praktiken saknar betydelse för utgången i ärendet eller som av andra skäl kan bedömas som mindre väsentliga i många fall kan underlåtas även om de är enkla att konstatera (proposition 2016/17:180 sid. 330).

Inte till nackdel

Observera att skyldigheten att ändra ett beslut enligt 38 § förvaltningslagen förutsätter att ändringen inte är till nackdel för sökanden.

Överlämna överklagandet till förvaltningsrätten även om beslutet ändras helt och hållet på det sätt sökanden önskar

Förvaltningslag (2017:900) 46 §

Det framgår av 46 § förvaltningslagen att om kommunen ändrar ett beslut som har överklagats ska den överlämna alla handlingar inklusive kommunens nya beslut till förvaltningsrätten. Överklagandet ska då anses omfatta det nya beslutet.

Av propositionen till förvaltningslagen framgår vidare att det nya beslutet ska överlämnas till förvaltningsrätten oavsett hur det ursprungliga beslutet ändras. Även om beslutet ändras helt enligt sökandens begäran ska överklagandet och alla handlingar, inklusive kommunens nya beslut, överlämnas till förvaltningsrätten. (Proposition 2016/17:180 sid. 336.)

Har överklagandet skett i rätt tid?

Förvaltningslag (2017:900) 44 §

Sökanden har tre veckor på sig att överklaga räknat från den dag då han eller hon fick del av beslutet genom kommunen. 

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Kommunen ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid.

Har skrivelsen kommit in för sent ska kommunen besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning, det vill säga avvisa överklagandet. Det finns dock några undantag då någon avvisning av överklagandet inte ska ske trots att det kommit in för sent till kommunen. Dessa är: 

  • Förseningen beror på att kommunens  underrättelse om hur man överklagar är felaktig.
  • Förseningen beror på att kommunen inte har lämnat någon underrättelse alls om hur man överklagar.
  • Klaganden av misstag har skickat överklagandet till förvaltningsrätten i tid. I så fall ska förvaltningsrätten vidarebefordra överklagandet till kommunen och ange vilken dag överklagandet inkom till förvaltningsrätten. Därefter ska kommunen göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid till förvaltningsrätten. 

När kom överklagandet in?

Förvaltningslag (2017:900) 22 §

I 22 § förvaltningslagen finns bestämmelser om när en handling ska anses ha kommit in till en myndighet. 

Om kommunen finner att skrivelsen har kommit in i rätt tid behövs det inte något formellt beslut om detta. Men det är ändå lämpligt att någon på kommunen antecknar att detta har prövats och bestyrker det med sin namnteckning.

Överlämna överklagandet till förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900) 46 §

Om överklagandet inte avvisas ska kommunen skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om kommunen ändrar ett beslut som har överklagats ska den överlämna även det nya beslutet till förvaltningsrätten. Som framgått tidigare på denna webbsida ska överklagandet och övriga handlingar, inklusive kommunens nya beslut, överlämnas till förvaltningsrätten även om kommunen ändrar sitt ursprungliga beslut helt enligt klagandens begäran. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Överlämna skyndsamt

Av propositionen till förvaltningslagen framgår att kravet på ett skyndsamt överlämnande innebär att kommunen så snart det kan ske, sedan rättidsprövningen har gjorts, ska överlämna handlingarna till överinstansen. Genom bestämmelsen markeras även att kommunen inte i onödan ska dröja med att ta ställning i rättidsfrågan. (Proposition 2016/17:180 sid. 336.)

Ska yttrande bifogas?

När handlingarna överlämnas till förvaltningsrätten kan det i vissa fall vara lämpligt att kommunen självmant bifogar ett eget yttrande över överklagandet. Till exempel för att förtydliga beslutsmotiveringen eller för att kommentera en ny omständighet som klaganden åberopar. På begäran av förvaltningsrätten är kommunen skyldig att yttra sig. (Trygve Hellners och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, tredje upplagan, sid. 336.)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej