Prövning av bygglov inom detaljplan

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen. Utöver prövningen mot detaljplanen ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav i plan- och bygglagen, PBL.

Prövningen av bygglov inom och utanför detaljplan skiljer sig åt. Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen. Det ska inte göras någon lokaliseringsprövning eftersom det gjordes när detaljplanen togs fram. Utöver kravet på planenlighet ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav. Vilka krav som ska prövas i ett bygglov inom detaljplan framgår av PBL. De krav som inte ska prövas är antingen avgjorda i detaljplanen eller ska tas om hand först i byggprocessen. Exempelvis prövas om platsen är lämplig ur bullersynpunkt i detaljplaneskedet och ska därför inte prövas i bygglovet. Inte heller de tekniska egenskapskraven, till exempel brandsäkerhet, ska prövas i bygglovet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 288)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Vid bygglov inom detaljplan ska följande prövas:

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Anstånd med att avgöra bygglov

Byggnadsnämnden kan avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov genom att besluta om anstånd. Det kan göras om det har påbörjats ett arbete med en ny detaljplan. Det kan även göras om arbete med att ändra eller upphäva en befintlig detaljplan har påbörjats. Om planarbetet inte avslutas inom 2 år från det att ansökan inkommit till nämnden ska ansökan avgöras omedelbart. Byggnadsnämnden ska då pröva ansökan mot den gällande detaljplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 28 §

Byggnadsnämnden kan även avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov om byggnaden eller markområdet omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd. Ett sådant anstånd kan ske tills dess att frågan om expropriationstillstånd har avgjorts.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 28 §

Här kan du läsa mer om anstånd med att avgöra bygglov.

Samordning av prövning

Vid prövning av bygglov inom detaljplan där åtgärden även har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska bygglovsprövningen samordnas med arbetet med den andra prövningen om det är lämpligt. Det kan till exempel vara vid uppförande eller ändring av ett vindkraftverk. Syftet är bland annat att undvika dubbelarbete.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Prövning av bygglov inom strandskyddsområde

Strandskyddsområde och vissa andra mark- och vattenområden omfattas av särskilt skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken. Inom detaljplan är strandskyddet i de flesta fall upphävt på kvartersmark men i vissa fall är det inte upphävt. Det är inte lika vanligt att strandskyddet är upphävt inom allmän platsmark som till exempel natur och park.

Om en ansökan om bygglov avser en åtgärd som är tänkt att lokaliseras inom strandskyddsområde innebär det två olika prövningar. Bygglov ska prövas enligt PBL och dispens från strandskyddet ska prövas enligt miljöbalken. Det ska tas två olika beslut även om de tas vid samma tillfälle eftersom besluten grundar sig på olika lagstiftning.

Bygglov ska inte prövas mot 7 kapitlet miljöbalken. Det innebär att bygglov inte kan nekas med motiveringen att strandskyddsdispens inte kan medges. Vid prövningen av bygglov ska det dock tas hänsyn till olika intressen varav några är närliggande med syftet med bestämmelserna om strandskydd. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att även om strandskydd inte ska prövas i ett bygglov kan innebörden av ett strandskyddsområde vara ett viktigt underlag vid bedömningen av markens lämplighet utanför detaljplan. Inom detaljplan borde innebörden av ett strandskyddsområde vara ett viktigt underlag vid bedömningen av placering av en åtgärd med hänsyn till naturvärdena. Det kan till exempel vara om en transformatorstation ska placeras inom användningen natur. Det kan även vara ett viktigt underlag vid bedömningen om en åtgärd kan godtas trots att den avviker från detaljplanen. Det kan till exempel vara om det finns prickmark vars syfte är att tillgodose strandskyddet. (MÖD 2013-06-26 mål nr P11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Samma resonemang gäller även för andra typer av områdesskydd enligt miljöbalken, som exempelvis naturreservat, kulturreservat, biotopskydd och Natura 2000. (MÖD 2013-06-26 mål nr P11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Allmänna och enskilda intressen

Vid prövning av bygglov ska både allmänna och enskilda intressen beaktas. Det ska alltid finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 413)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

De allmänna intressena avser bland annat miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation, skydd för värdefulla bebyggelseområden, tillgänglighet och användbarhet samt behovet av vägar, gator och torg. Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska enbart vissa allmänna intressen beaktas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 156)

De enskilda intressena är i vanliga fall att någon vill utföra en åtgärd men det kan finnas olika anledningar till varför man vill utföra den. Vid avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen bör byggnadsnämnden väga in om det finns någon annan möjlighet att utföra åtgärden för att tillgodose det enskilda intresset. (MÖD 2012-08-31 mål nr P 8256-11)

Prövning av bygglov inom detaljplan kan också innebära en avvägning mellan olika enskilda intressen. Sökandens enskilda intressen och grannars enskilda intressen kan skilja sig åt.

Planenlighet

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov inom detaljplanerat område ska åtgärden överensstämma med detaljplanen. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, så kallat planenligt utgångsläge. Om åtgärden, fastigheten eller byggnadsverket strider mot detaljplanen finns det ändå vissa möjligheter att ge bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31b-31e §§

Här kan du läsa mer om kravet på planenlighet.

Genomförandetiden

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov måste genomförandetiden för detaljplanen ha börjat löpa. Alla detaljplaner har en genomförandetid som är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska framgå i detaljplanen och räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel två år efter detaljplanen fått laga kraft. Genomförandetiden kan variera mellan 5 till 15 år. Före genomförandetidens början får bygglov för åtgärder enligt planen inte ges.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 21 §

Här kan du läsa mer om detaljplanens genomförandetid.

Placering och utformning

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till det så kallade anpassningskravet och möjligheterna att hantera avfall. Det ska även prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid prövning av ett byggnadsverk under markytan ska det prövas om byggnadsverket i skälig omfattning är utformat så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 8 §

Här kan du läsa mer om placering och utformning.

Omgivningspåverkan

I alla bygglovsärenden ska det göras en prövning av åtgärdens omgivningspåverkan. Åtgärder ska lokaliseras, placeras och utformas så att den inte medför påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet. Den får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Sådana olägenheter kan bland annat vara skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Vid bedömningen om det är en betydande olägenhet ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Av praxis framgår att det ska vara fråga om en olägenhet som är väsentlig för att det ska vara en betydande olägenhet enligt PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 483-484, MÖD 2015-06-22 mål nr P 806-15, MÖD 2015-06-17 mål nr P 2904-15, MÖD 2016-03-11 mål nr P 7729-15 och MÖD 2016-04-26 mål nr P7798-15)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Omgivningspåverkan är i olika utsträckning prövad och reglerad i detaljplanen vilket gör att prövningen i bygglovet varierar i omfattning. (RÅ 1991 ref. 46 och RÅ 1993 ref. 59)

Byggnadsnämnden kan även ge grannar och andra berörda tillfälle att yttra sig om ansökan för att få ett underlag för att göra bedömningen om åtgärden innebär en betydande olägenhet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Utformningskraven

Bygglov inom detaljplanerat område ska prövas mot de tre utformningskraven:

  • lämplighet för sitt ändamål,
  • god form-, färg- och materialverkan, och
  • tillgänglighet och användbarhet.

Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 1-6 §§

Här kan du läsa mer om utformningskraven.

Anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden

Vid bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om tomter, allmänna platser och andra områden för andra anläggningar än byggnader anordnas på ett lämpligt sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Obebyggda tomter

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att:

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt anordning som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Här kan du läsa mer om krav på tomter.

Bebyggda tomter

För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning. Vid en ändring av en byggnad gäller kraven för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 10-11 §§

Allmänna platser och områden för anläggningar

Det som gäller för bebyggda och obebyggda tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området gäller i den utsträckning som följer av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Här kan du läsa mer om krav på allmänna platser och andra områden.

Här kan du läsa mer om krav på tillgänglighet och användbarhet.

Förvanskningsförbudet

Vid bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden orsakar förvanskning av byggnader, bygglovpliktiga anläggningar och vissa platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. En åtgärd får inte innebära en förvanskning av en/ett särskilt värdefull

  • byggnad
  • bygglovspliktig anläggning
  • tomt som omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplan
  • allmän plats
  • bebyggelseområde.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Förvanskningsförbudet gäller bara för byggnader, anläggningar, tomter, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. Det är deras värde som avgör om de är särskilt värdefulla. Det behövs inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en byggnad, en anläggning, en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt. Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att exempelvis en byggnad är särskilt värdefull så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om det varken finns en planbestämmelse om skydd av kulturvärden eller ett rivningsförbud i planen kan kommunen som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en byggnad, en anläggning, en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar karaktärsdragen eller skadar någon av de egenskaper som ligger till grund för värdet.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 1:2212

Vad som är en förvanskning måste bedömas i varje enskilt fall utifrån de specifika förhållanden som gäller för byggnaden, anläggningen, tomten, den allmänna platsen eller bebyggelseområdet. Exempel på en förvanskning kan vara att åtgärden har ett dominerande uttryck eller avviker från det enhetliga intryck som bebyggelsen har eller att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag försvinner.

Nya byggnader och anläggningar som kan skada ett bebyggelseområdes värden ska enligt Boverkets uppfattning inte prövas mot förvanskningsförbudet. Hur nya byggnader och anläggningar påverkar ett bebyggelseområdes särskilda värden ska istället prövas mot anpassningskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 464)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Även om det finns planbestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplanen behöver det inte innebära att förvanskningsförbudet är fullständigt prövat i detaljplanen. I vissa fall är endast delar av förvanskningsförbudet prövat i detaljplanen. Om det finns många och preciserade bestämmelser om skydd av kulturvärden tyder det enligt Boverkets uppfattning på att förvanskningsförbudet är fullständigt prövat i detaljplanen. Vid bygglov ska det dels göras en prövning mot planbestämmelserna om skydd av kulturvärden för det som är skyddat i detaljplanen och dels mot förvanskningsförbudet för det som inte är skyddat. Om det finns många och preciserade bestämmelser om skydd av kulturvärden blir prövningen mot förvanskningsförbudet mindre omfattande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Här kan du läsa mer om förvanskningsförbudet.

Här kan du läsa mer om anpassningskravet.

Varsamhetskravet

Vid bygglov för ändring eller flyttning av byggnader och anläggningar inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden utförs varsamt. Vid ändring och flyttning ska hänsyn tas till karaktärsdragen och de tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena ska tas till vara.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17-18 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Det kan finnas varsamhetsbestämmelser i en detaljplan. Med varsamhetsbestämmelser kan kommunen precisera och tydliggöra vilka värden som ska tas till vara vid ändring av byggnader och bygglovspliktiga anläggningar. Bestämmelserna kan exempelvis omfatta sådant som fasadmaterial, taktäckningsmaterial och kulör. Bestämmelserna kan även vara mer detaljerade och gälla till exempel fönstrens utformning och läge i vägglivet.

Om det finns varsamhetsbestämmelser i detaljplanen innebär det inte att varsamhetskravet är fullständigt prövat i planen. Vid bygglov ska en prövning av varsamhetskravet göras även för de delar som inte är reglerade i detaljplanen. Det innebär att en ansökan om bygglov ska avslås om åtgärden inte uppfyller varsamhetskravet trots att åtgärden inte omfattas av planbestämmelserna.

Här kan du läsa mer om varsamhetskravet.

Remittering

Vid prövning av bygglov finns det inga krav på att skicka ärendet på remiss till andra myndigheter eller liknande. Byggnadsnämnden kan dock remittera till andra myndigheter för att få ett bättre underlag för sin bedömning. Det kan exempelvis vara Försvarsmakten vid riksintresse för totalförsvaret eller Trafikverket vid prövning av bygglov i närheten av statliga vägar.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej