Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hälsostaden Ängelholm

Granskad:

Hälsostaden Ängelholm är ett befintligt äldre sjukhus som bevarats, förnyats, och utvecklats till ett unikt närsjukhus, ett hälsocentrum med fokus både på vård och hälsa. Visionen om att skapa en läkande vårdmiljö med gröna kvalitéer har präglat förnyelsen. Stora satsningar görs på den äldre befolkningen både vad gäller allmänsjukvård och specialistsjukvård. Utvecklingen av vårdmiljön har också bidragit till förnyelse av stadens centrum och naturområdet som följer Rönne å. 

Lärande exempel på gestaltning, samarbete och äldrefokus

Nya huvudentrén vid Hälsotorget. Foto: White Arkitekter

Vårdinriktning: Regional vårdverksamhet. Närsjukvård. Dagakut

Brukare: Hyresgäst är främst Region Skåne. Även privata aktörer

Byggnadstyp: Om- och tillbyggt sjukhusområde. Byggnad 71 är nybyggnad

Region: Region Skåne

Kommun: Ängelholms kommun

Byggår/färdigställt: 2012-2018 (byggnad 71)

Beställare: Hälsostaden i Ängelholm AB

Fastighetsägare: Sjukhusområdet ägs, förvaltas och utvecklas av Hälsostaden i Ängelholm AB som är ett Public Private Partnership. Tre ägare: Region Skåne(vård), PEAB Sverige AB(byggande) och Wihlborgs Fastighets AB(förvaltning)

Verksamhetsansvarig: Vårdverksamhet i Region Skånes regi samt privata och kommunala aktörer

Gestaltningsansvarig Arkitekt: Kjell Nyberg, White Arkitekter

Gestaltningsansvarig Landskapsarkitekt: Markus Magnusson, White Arkitekter

Gestaltningsansvarig Inredningsarkitekt: Åsa Haremst, White Arkitekter

Konst: Hyresgästen (Region Skåne) har lös konst. (1 procentsregeln används inte)

Planeringsprocess: befintlig detaljplan

Entreprenadform: totalentreprenad

Bruttoarea byggnad: 13 700

Fastighetsarea: (uppgift saknas)

Invånare i huvudorten: ca 28 250 (år 2018 enligt SCB)

Antal listade patienter: (uppgift saknas) (källa, år)

Utmärkelser: Vårdbyggnadspriset 2019

Lärande exempel på: gestaltning, samarbete, äldrefokus, orienterbarhet

Illustrationen visar en typologi över vårdens byggda miljöer. Ring visar vilken typ av vårdmiljö detta exempel är. Klicka på illustrationen för att se den i ett större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket
Fasadelement och fasad Ängelholm hälsostaden. Foto: Henrik Rosenqvist
Behov och vision. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Process och drivkraft

Behov och vision

I Ängelholm fanns sedan länge ett behov av upprustning av sjukhuset. Det fanns en oro för att Ängelholms sjukhus var hotat, men det fanns också en stark vilja både från kommunpolitiken och starka krafter i det lokala näringslivet att behålla sjukhuset. Detta ledde till ett samverkansprojekt med namnet Hälsostaden. De tre ägarna bidrar gemensamt med sin kompetens inom vård, byggande och förvaltning.

Samarbetet i Hälsostaden har gett helt nya möjligheter till utveckling, både för sjukhus, stad och invånare. Det har skett en satsning på den norra delen av sjukhusområdet, vilken är den del som ligger närmast centrum. Befintliga sjukhusbyggnader har byggts om, några byggnader har rivits och området har kompletterats med nybyggnation. Fokus har varit på både bevarande och förnyelse vad gäller byggnader och yttre omgivande miljöer.

I det här exemplet har konceptet Hälsostaden studerats samt mer specifikt nybyggnad av byggnad 71.

Illustration hämtad från gestaltningsprogram för byggnad 71. Den streckade röda linjen visar det nya stråket mot centrum med ny bro. Mellan de röda pilarna finns det nya invändiga stråket genom sjukhuset. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: White Arkitekter

Gränslös vård och omsorg

Den ursprungliga visionen för Hälsostaden var att skapa gränslös vård och omsorg. Den har sin uppkomst i en frustation och känsla av otillräcklighet hos personalen genom problemet att många patienter på sjukhuset, framförallt multisjuka äldre som åkte in och ut mellan boendet och sjukhuset, egentligen inte behövde sjukhusvård. Detta parallellt med problemet i kommunen att hinna med att ta hand om de här patienterna.

– Carl-Johan Robertz, före detta sjukhuschef.

Målet med Hälsostaden Ängelholm var att minska vårdköerna, erbjuda vård på rätt nivå och en förbättrad samverkan mellan primärvård, kommun och sjukhus med särskild inriktning på äldre personer som är mest sjuka. Av de patienter som tidigare blev kvar på sjukhuset trots att de var färdigbehandlade visade det sig att med rätt insatser i ett tidigare led hade en stor andel av dem inte behövt vara på sjukhus. För att förstärka vården har man byggt upp mobila akutteam för äldre och multisjuka patienter, osteoporosskola för att förebygga frakturer samt ett arbete för tidig upptäckt av kognitiv svikt och bättre vård för demenssjuka. Det finns även en verksamhet med volontärarbete som besöksvänner för att hjälpa med en meningsfull vardag. Det omfattas av bred verksamhet, från specialistklinik till Friskis&Svettis och pensionärsföreningens träffar.

Planeringsskede

Planeringsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Visionsprogram som visade ambitionerna

Vårdverksamheten fanns redan på plats på norra sjukhusområdet men behövde utvecklas. Diskussioner om hur sjukhusområdet skulle kunna utvecklas hade förts tidigare, men steget att då riva byggnader hade varit för stort och det var svårt att få till en bra lösning. Genom det nya fastighetsbolaget Hälsostaden utarbetades ett visionsprogram som visade ambitionerna med hela området och hur det skulle bli en integrerad del av Ängelholms centrum och en länk ut mot södra sjukhusområdet. Den länk som fanns mellan centrum och sjukhusområdet sedan tidigare var Carl XV:s bro som ligger knappt 150 meter söder om den nya Tullportsbron. Hälsofrämjande sjukvård i en hållbar stadsmiljö skulle enligt visionen kännetecknas av byggnader med långsiktig hållbarhet och inbyggd flexibilitet för att kunna möta kundernas framtida behov och krav på god verksamhetslogistik.

I visionen fanns tankar och struktur i stora drag, men ingen utformning och gestaltning. Samtidigt gjordes en överenskommelse mellan kommunen och Hälsostaden om att ett badhus skulle ligga på området. Det skulle ha funktionen både som ett allmänt badhus och för sjukvårdens rehabiliteringsträning, vilken tidigare bedrevs på det södra sjukhusområdet. Parallellt med sjukhusplanerna skedde också en planering för en ny gång- och cykelbro in mot centrum. Visionsprogrammet fungerade som ett tydligt underlag i arbetet med att ta fram detaljplanen för området. Planeringen av badhuset, byggnad 71 och gångbron pågick parallellt men med olika entreprenader.

Vi gjorde ett underlag för detaljplanen för att göra det tydligt för kommunen vad vi ville ha. Det håller än idag.

– Wendy Dropp, projektutvecklare Hälsostaden.

Den fysiska planeringen av området Hälsostaden

Hälsostaden AB hade sedan tidigare, genom sina olika delägare, ett upparbetat och väl fungerande samarbete med kommunen. I processen kring byggnad 71 föddes det i ett tidigt skede en dialog med regionen och kommunen. En dialog som hela tiden fortsatte, med mycket möten, kompromisser mellan olika viljor och ambitioner och avstämningar för att nå fram till de bästa lösningarna. Samarbetet fungerade bra och det fanns en vilja från alla inblandade att resultatet skulle bli så bra som möjligt.

Under perioden för planering och byggande av byggnad 71 fanns det en kontinuitet och stabilitet i personalgruppen från både Hälsostadens och kommunens sida vilket underlättade samarbetet och skapade kvalitet och stabilitet. Från regionens sida var det större personalomsättning.

I samband med visionsarbetet för området genomfördes ingen regelrätt medborgardialog. Dock lades hela tiden stor vikt vid en tydlig kommunikation utåt mot allmänheten om mål, ambitioner och vad som var på gång och vad som faktiskt var beslutat. Det var viktigt att allmänheten skulle se det som Ängelholmarnas sjukhus och därför bjöds de in till öppet hus. En väl fungerande styrelse med representanter från de tre ägarna har under processens gång kunnat ge tydliga mandat och riktlinjer för arbetet. Ett övergripande gestaltningsprogram för hus och inre miljöer i Hälsostaden arbetades fram. Det innehåller övergripande riktlinjer som ska vara inspirerande och vägledande då nya miljöer skapas eller befintliga miljöer förändras. På så sätt ska de medverka till att Hälsostadens mål uppnås.

Hälsostadens mål. Illustration: www.halsostaden.se

Vid framtagandet av gestaltningsprogrammet för Hälsostaden fanns även personer från NAHC, ett kunskapsföretag inom naturstödd rehabilitering vid Alnarp, med i arbetet för att arbeta utifrån evidens om grönskans avstressande och läkande förmåga och få in detta i arbetet med bland annat entréer, interiörer, färgsättningar, växtval och placeringar av växtlighet med mera. Visionen var att utemiljön skulle fungera som en resurs för rehabiliteringsavdelningen, precis som vid de gamla lokalerna för rehabilitering. På grund av resursbrist prioriterades dock detta mål bort, och det är otydligt hur mycket utemiljön används som en del av rehabiliteringsarbetet.

Regionens dialog med personal och patienter kring verksamheten

När det gäller planering kring verksamheten och utformning av dess miljöer skedde ingen direkt patientmedverkan. Utgångspunkten var istället att utgå från ”patient på jobbet” vilket innebar att alla i den involverade personalen - oavsett anställd vid kommun, sjukhus eller primärvård - är patienter och har närstående och har egna erfarenheter. Dessa erfarenheter användes som motivation att väcka frågor att arbeta vidare med.

Det är den stora luckan som vi har haft i projektet att vi inte hittade något strukturerat sätt att göra det. Det är egentligen först nu det börjar lossna att hitta vägar för patientmedverkan.

– Carl-Johan Roberz, före detta sjukhuschef.

Det genomfördes istället workshops med personalen genom designdialogmetoden. För att förebygga fel och minimera planeringstid byggdes typrum som visade funktioner och utformning. Rummen utvärderades av olika personalgrupper för att kunna vidareutvecklas optimalt. Idag arbetas det på olika sätt för att hitta former för patientmedverkan och olika alternativ undersöks.

Byggskede

Byggskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Gestaltningsprogrammet som viktigt redskap för byggnad 71

Då detta projekt hade en tydlig vision från start om att skapa en läkande vårdmiljö med gröna kvaliteter som avgörande hållbarhetsaspekter gav det gestaltningsarbetet en naturlig riktning genom hela processen. Vid uppstarten av byggskedet och genom hela genomförandeprocessen var gestaltningsprogrammet ett viktigt stöd och redskap för att kommunicera projektets målbild och vision. Gestaltningsprogrammet presenterades redan på startmötet för byggteamet och användes sedan som målbeskrivning i arbetet.

Arkitekt och verksamhet samverkade kontinuerligt med byggteamet genom hela byggskedet. Detta var särskilt viktigt då en del av projekteringen gjordes under byggskedet och vissa av bygghandlingarna togs fram under  hand. Orsaken till detta var att några av verksamhetens programförutsättningar inte var klargjorda vid byggskedets start. Dessa tog form efter hand vilket gjorde att ändringar och tillägg kom in i ett sent skede av byggprocessen.

Många steg i förändringsarbetet av hela sjukhusområdet

Sjukhusområdet är uppdelat i två delar, en del norr om och en del söder om järnvägen. Då lokalerna på södra området var i stort behov av upprustning togs det beslut om att flytta verksamheten från södra området till det norra området och utveckla denna del av området i första hand. Genom att riva en del befintliga byggnader inom norra delen har det sedan getts plats åt de nya moderna vårdbyggnader som är mer effektiva och flexibla och som ger större möjlighet till samutnyttjande mellan verksamheter.

När området sedan skulle förtätas krävdes det nya parkeringsformer som ersatte tidigare markparkeringar. Därför uppfördes ett parkeringshus för att möjliggöra trygg parkering, tillgänglighet och närhet till olika delar av området. Ett antal gamla byggnader revs för att frigöra mark. Därefter byggdes en ny teknisk driftsbyggnad för att säkra den tekniska försörjningen i det norra området. Även ett nytt bårhus uppfördes, då det gamla behövde ersättas. Nästa steg av utvecklingen innefattade  ombyggnad av operationsavdelningen och röntgenavdelningen, vilket skedde parallellt med nybyggnad av entrébyggnad innehållande  dagkirurgi och slutenvårdsavdelningar. 

I byggskedet har stor hänsyn tagits till de befintliga gröna kvalitéerna inom sjukhusområdet. Bevarandet av de två ekarna framför entrén till den nya byggnad 71 krävde särskild omsorg i byggskedet, ett arbete som gett mycket tillbaka i slutresultatet och den dagliga användningen av den byggda miljön.

Förvaltningsskede

Förvaltningsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Det gemensamma fastighetsbolaget Hälsostaden Ängelholm AB ansvarar för förvaltning av både byggnader och yttre miljöer. Projektkontor är etablerat i sjukhusområdet, nära till både byggande och förvaltning. Med en kontinuitet i alla steg och en projektgrupp knuten till bolaget som både utvecklar, bygger och förvaltar säkerställs långsiktiga kvalitéer i strategi och i genomförande. Förvaltningsfrågor och behov integreras och tas om hand tidigt i varje steg av processen att utveckla sjukhusområdet på lång sikt. 

Utformning och estetik kopplat till välmående och hälsa

Illustration över olika delar i vårdens byggda miljö.
De kvaliteter vi lyfter i våra lärande exempel är byggnadskaraktär, entré, material, detalj, dagsljus, utblick, grön miljö, orienterbarhet, rumskvalité, social densitet samt konst och design. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnadskaraktär, entré, material och detalj

Byggnadskaraktär, entré, material och detalj. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Ny byggnad kompletterar äldre bebyggelse

Byggnad 71 utgör ett nytt byggnadsskepp som har förankrats mellan äldre byggnadsvolymer och sjukhusgavlar. De äldre fasaderna i rött tegel får möta den nya byggnadens ljusa betongfasader med vertikala reliefeffekter av ingjutet tegel i en ny tolkning av tegelfasaden. Den ljusa fasaden knyter med sin färgsättning an till det nya badhusets ljusgrå träfasad som står mitt emot sjukhusbyggnaden. Sjukhusets nya huvudentré riktar sig mot torgrummet och entréplatsen mellan sjukhuset och stadens nya badhus. Den nya byggnaden möter stadsrummet med en organiskt formad volym i en lägre skala, beklädd med bronsfärgade plåtkassetter.

Ingjutet tegel i en ny tolkning av dekorerad tegelfasad på Byggnad 71.. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket (vänster), Henrik Rosenqvist (höger)

Detaljer med inspiration från det omgivande landskapet

Byggnad 71 har ett fasadkoncept med fönsterband som kompletteras av större generösa glaspartier, vilka riktar utblickarna från byggnaden både ut över staden och entrétorget, och in mot gårdsrummen och naturmiljön längs med Rönne å. Byggnaden präglas av bearbetade detaljer i trä och sten, både i den yttre och inre arkitekturen. Den inre gestaltningen och färgskalan hämtar inspiration från det omgivande öppna landskapet, strand, klitter, väder och vind. Konstnärlig utsmyckning finns både i inre och yttre vårdmiljöer.

En väl synlig trappa med lekfull utformning, en så kallad ”hälsotrappa”, lockar besökaren och personalen till att gärna använda trappan. Foto: Henrik Rosenqvist

Ett nytt huvudstråk kopplar ihop gammal och ny framsida 

Direkt innanför sjukhusets nya entré i norr ligger en långsträckt foajé med generös takhöjd och mycket dagsljus från ett stort glasparti i rummets bortre del, vilket vetter mot en grön innergård. Foajén har fått vita väggar och mörkt keramikgolv och en väl synlig och inbjudande trappa vid dagsljuset, en så kallad ”hälsotrappa” inbjuder till att använda trappan istället för hissen för dem som har möjlighet. Här finns också en kamin i en sidoordnad nisch som överraskar och värmer i den något kyliga färgsättningen. Foajéns bortre del kopplas sedan samman med en korridor i den äldre delen av sjukhuset. Denna leder ner till den gamla entrén på södra sidan av sjukhuset. Tillsammans bildar dessa stråk en ny nord-sydlig huvudaxel.

Det gula fältet är den nya entréhallen som skapas i mellanrummet mellan byggnader och är första delen av en publik huvudaxel genom kvarteret. Illustration ur gestaltningsprogram för byggnad 71. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: White Arkitekter

Nytt och gammalt med olika rumshöjder

Då nya krav på funktion och teknik ger ökad våningshöjd i de nya delarna av sjukhuset ligger de övre våningsplanen i olika nivåer. Detta har lösts genom längre ramper och sidoplatser, en kompromiss som på några ställen ger stora ytor, men som samtidigt ger en lösning som möjliggör att en äldre sjukhusbyggnad kan återanvändas i ett nytt koncept.

Ramper gör det möjligt för byggnadernas olika nivåer att mötas. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Dagsljus, utblickar och grön kvalitet

Dagsljus, utblickar och grön kvalitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Smala huskroppar ger förutsättningar för både dagsljus och utblickar

Då de nya byggnadsdelarna har smala huskroppar finns goda möjligheter till dagsljus, vilket har utnyttjats väl. De flesta korridorer har uppglasade avslutningar, med små sittplatser för vila och väntan, där dagsljus och utblick tas till vara i den lilla skalan men ger tillbaka i stora mått till byggnadens inre kvalitéer.

Många utblickar och mycket dagsljus i olika former finns både i anslutning till väntplatser, behandlingsrum, patientrum, personalrum och korridorer. Foto: Henrik Rosenqvist

Medvetet arbete med gröna kvaliteter som en del av arkitekturen

Visionen för Hälsostaden är en attraktiv och läkande vårdmiljö. Det hälsofrämjande ska gå att se i byggnaderna. För att uppnå detta har en viktig del varit att såväl de yttre som de inre miljöerna ska utformas utifrån evidens och tillgänglig forskning kring hälsofrämjande miljöer.

Möjligheten att uppleva dagsljus i vårdbyggnaden och möjligheten till utsikt mot miljöer med naturinslag inifrån vårdbyggnaden hänger samman med design och planering av såväl byggnader som utemiljöer och visar därmed på betydelsen av ett holistiskt grepp på vårdmiljön som knyter samman byggnadsarkitektur och landskapsarkitektur.

– Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang, en forskningssammanställning, Anna Bengtsson, et al. 2018.

Grönskan i Hälsostaden upplevs närvarande, både inne och ute, och bidrar till att miljön blir mer attraktiv och trivsam för besökare, patienter och personal. Mindre gårdsmiljöer vävs in mellan nya och gamla byggnader och knyts sedan vidare ner till å-rummets unika grönska och natur. Möjlighet finns här att ta sig ut direkt ut från sjukhusets nya foajé till ett av de södervända gårdsrummen, med både vattenspel, grönska och sittplatser.

De gröna miljöerna fungerar som orienterande element, och ska också ge möjlighet till sinnesstimulerande rekreation, aktivitet och återhämtning. Foto: Henrik Rosenqvist

Nedan beskrivs de gröna miljöerna utifrån de fyra zoner där forskaren Anna Bengtsson vid SLU Alnarp sett att utemiljön på olika sätt tycks ha betydelse för vårdtagarna.

Principmodell för utemiljöns fyra zoner med olika kontakt med utemiljön. De fyra zonerna har efter hand kompletterats med ytterligare en zon, zon 0. Principmodellen är framtagen av Anna Bengtsson, SLU Alnarp. Illustration: Jenny Lilja/Boverket, baserad på modell Anna Bengtsson/SLU

Atriumgårdar och fin kontakt mellan inne och ute (Zon 1)

Byggnaden är utformad så att den tar till vara omgivande grönska genom generösa glaspartier. Den upplevs transparent med glasade entréer och däremellan en öppen entréhall, som gör att träden som står i linje med hallen ger en kontakt med grönskan i utemiljön. De olika våningsplanens korridorer har uppglasade avslutningar, där det skapas små sittplatser som man som patient eller anhörig kan nyttja för avskildhet och lugn. Här tas dagsljus, utblickar mot omgivande stadsmiljö och en rikedom på högvuxna träd  till vara och bidrar starkt till byggnadens inre kvalitéer. En del av vårdrummen har utsikt mot en grön gårdsmiljö i söder eller mot parken i öster utmed Rönne å, vilket ger utblickar som kan bidra positivt till tillfrisknandet. 

Korridorerna har uppglasade avslutningar med sittplatser där du som besökare får en fin kontakt med dagsljus och omgivande grönska, men även en vidare utblick över stadens landskap. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Den nya sjukhusbyggnaden innehåller ett par atriumgårdar, som fungerar som tittgårdar och är otillgängliga för besökare. Konceptet för atriumgårdarnas gestaltning är en lek med medicinalväxter, perenner, vårlökar och blommande mindre träd. De ska ge ett varierat och vackert uttryck under årstidens variationer. 

I anslutning till entréhallen finns en ljusgård. Ett 10 meter högt stålskelett ska täckas med klätterväxter för att försöka fånga upp byggnadernas skala, och bilda en vertikal och transparent grönska. Illustration och foto: White Arkitekter (vänster), Henrik Rosenqvist (höger)

Takterrass och balkonger ger personalen direkt tillgång till en utemiljö (zon 2)

Övergångszoner som till exempel vinterträdgårdar, balkonger och altaner överbryggar gränsen mellan inne och ute. Detta kan göra det enklare för brukarna att förstå och använda hela miljön genom att utemiljön tillgängliggörs både fysiskt och visuellt. I dessa miljöer kan kvaliteter av utemiljö som ljus och frisk luft upplevas, samtidigt som skydd och bekvämligheter från inomhusmiljön finns inom nära räckhåll. I den nya sjukhusbyggnaden i Hälsostaden Ängelholm finns några sådana miljöer, till exempel balkongerna som vetter söderut mot en grön gårdsmiljö. Balkongerna är tillgängliga för personalen, liksom en takterrass i anslutning till personalloungen. Takterrassen har utsikt över centrala Ängelholm och det gröna parkrummet längs Rönne å, där det finns många magnifika äldre träd.

I direkt anslutning till sjukhusets personalrum på översta våningen ligger en generös takterrass med utblickar över både trädkronor och stadssiluett. Foto: Henrik Rosenqvist

Ambitiöst arbete med vårdbyggnadens yttre miljöer (zon 3)

Huvudentrén är lite indragen i byggnaden. Genom att bevara de två befintliga ekarna  markerades och tydliggjordes entrén. De två ekarna, som också ljussatts, blev viktiga för att dra blickfånget till entréerna, och ge entrén en tyngd och spänning - som ett par gröna fyrtorn. Dess ger entréområdet den gröna markör som beställaren önskade sig. De två gamla ekarna bidrar också med en beständighet och historia till den nya torgytan.

Kraven på tillgänglighet för allt från cyklister, taxi, färdtjänst och så vidare har gjort att torgytan till största delen dock är hårdgjord. Flera olika varianter har testats för att komma fram till så bra lösning som möjligt. Dialog har bland annat skett med kommunen och handikapprådet. Dock hade det sett till forskningen om det grönas förmåga att skapa stödjande miljöer som sänker stressnivåer varit önskvärt att torgmiljön mellan sjukhus och badhus fått en grönare karaktär. Stödjande miljöer är särskilt viktigt när man är sjuk eller stressad. 

Vattnets hus (badhuset) vid Hälsotorget (vy mot sydväst) och den nya Tullportsbron i nordväst. Foto: Anna Gäderlund/Boverket

På vårdbyggnadens södra sida finns en gårdsmiljö, som är tillgänglig för alla, såväl besökare, patienter som personal. Inledningsvis var ambitionen att skapa en rehabiliteringsträdgård. Detta ändrades under arbetets gång och istället arbetades det fram en relativt flexibel gestaltning, där utemiljön kan användas på många sätt. I gestaltningen finns det olika terrasseringar för att möta flera målgrupper; barn, vuxna och rullstolsburna. Terrasseringen tar på ett finurligt sätt upp höjdskillnaderna mellan den nya och befintliga byggnader och bygger in rampbehovet som en del i gestaltningen. Växtvalet har gjorts för att skapa kvaliteter året runt. Växterna har planterats lite oordnat och på ett mera naturlikt sätt. De olika terrasserna har olika teman vad gäller markmaterial, växtval och uttryck. Terrassen med pergolor har utformats särskilt för att möjliggöra rehabiliteringsövningar.

Terrasseringen tar på ett finurligt sätt upp höjdskillnaderna mellan nya och befintliga byggnader och bygger in rampbehovet som en del av gestaltningen. Illustration: White Arkitekter

Längst i söder finns filosofgången, där två gullregnsträd bevarats och kompletterats med en gräs- och perennplantering med lite vilt uttryck. Filosofgången förbinder trädgården med det gröna å-rummet utmed Rönne å.

Gårdsmiljön är genom gestaltningen indelad i olika teman, där vattentrappan ligger i anslutning till träaltanen med pergola. Foto: Henrik Rosenqvist

Gårdsmiljön behöver vara tillgänglig för brandutryckningsfordon, vilket har varit en utmaning för utformningen av gårdsmiljön. Brandutryckningsfordonens tillgänglighet kräver relativt stort utrymme. Det gör att en större del av gården än vad som var önskvärt, måste vara hårdgjord för att skapa den gröna oas som var ambitionen.

Hälsostaden - Gestaltning av utemiljö. Illustration: White Arkitekter

Å-rummet och omgivande miljö (zon 4)

Befintlig forskning visar på betydelsen av kontakt med omgivningen utanför vårdbyggnadens närområde. Det handlar dels om hur besökaren närmar sig och kommer till vårdmiljön, men det handlar också om hur brukare som befinner sig i en vårdmiljö kan använda sig av och besöka de publika ytor som finns omkring vårdmiljön.

Hälsostaden Ängelholm ligger i direkt anslutning till ett större parkrum som slingrar sig längs med Rönne å och som har stora rekreativa värden. Här finns promenad- och motionsslingor.

Utblick från personalrummets takterrass ner mot parken vid Rönne å. Foto: Boverket

Under byggandet av den nya vårdbyggnaden behövde en del träd tas bort. Som kompensation återplanterades träd i anslutning till byggnaden för att koppla ihop sjukhusområdet med å-rummet. I anslutning till sjukhusområdet finns även Lindhagaparken, där upprustning pågår. Målet är att utveckla parkens grönska samt öka tillgängligheten och användningen av parken för allmänheten. Parken lämpar sig väl för aktiviteter som picknick, utegympa, hundpromenader, lek med mera.

Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet

Orienterbarhet, rumskvalitet och social densitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Förbättrade förbindelser och ett nytt socialt rum

Det nya gång- och cykelstråket genom sjukhusområdet är av central betydelse och har bidragit till att förstärka kontakten mellan stadskärnan och de södra stadsdelarna. Orienterbarhet och rörelsemönster i sjukhusområdet förnyas och kopplas till stadens viktiga stråk, där den nya bron över Rönne å blir en förlängning av stadens huvudgata som leder till sjukhusets nya entréplats.

Hälsotorget. Foto: Henrik Rosenqvist

Vid Hälsotorget ligger den nya huvudentrén som har utformats med en publik karaktär och är gemensam för vårdverksamhet och övriga hyresgäster.

Mittemot byggnad 71:s entré, vid Hälsotorget, ligger badhuset som bland annat innehåller simhall, äventyrsbad, gym med mera. Detta är verksamheter som är öppna under kvällstid och helger vilket bidrar till liv och rörelse vid olika tider på dygnet och en trygg entréplats.

Trygghet i fokus

Hälsostaden AB sätter känslan av trygghet i fokus för utformningen av den fysiska miljön. Det handlar dels om att patienter och anhöriga ska känna trygghet genom att den fysiska miljön utstrålar professionalism och dels att den utstrålar omsorg och hemkänsla. Ett exempel är möblemanget i slutet av den uppglasade korridoren, som skapar en hemlik känsla och där det finns möjlighet att sitta med ryggen mot sjukhusmiljön och blicken ut mot det gröna. Det skapar en känsla av rumslighet i det större rummet.

Så känslan som jag vill att den fysiska miljön ska ge är att man känner sig trygg. Vi är på något sätt leverantörer i trygghetsbranschen.

– Carl-Johan Robertz, före detta sjukhuschef.

För att skapa en känsla av professionalism behövs lokaler som understödjer arbetet så att de är lättarbetade. Även lokaler som utstrålar det rena, sterila och kliniska bidrar till känslan av professionalism. Utöver det tycker Hälsostaden AB att det är viktigt att lokalerna gör att patienter och anhöriga känner sig bekväma och omhändertagna.

Exempel på korridorytor. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Generellt skyltningskoncept passar inte alla användargrupper

Skyltningen följer Region Skånes skyltningsprogram där skyltarna sitter uppe vid taket, men verksamheten tycker inte att det fungerar tillfredställande i praktiken. De får dagligen hjälpa besökare som har svårt att hitta. Exempelvis har de många patienter med lättare demensproblematik som har svårt att förstå den typ av skyltning som har använts. För att kompensera det har de tagit hjälp av värdinnor från Röda Korset som finns runt om i byggnaden och hjälper till att visa vägen.

Ett exempel är skyltningen för hur man ska hitta till vår osteoporosmottagning (läs: benskörhet). Där sitter skyltarna uppe i taket. Men många av de här patienterna är knotiga och kan inte lyfta huvudet. De kan bara titta ner i golvet. Så de hittar ju inte det.

– Carl-Johan Roberz, före detta sjukhuschef.

Mer hemlika samtalsrum

Verksamheten har varit med och utformat ett antal samtalsrum som har en mer varm och omhändertagande inredning som uppmuntrar till samtal. Många patientbesök omfattar inte fysiska undersökningar utan berör kroniska tillstånd, vilket ger läkaren en mer coachande karaktär. Rummen har en trivsam belysning, mjukare möbler och en möjlighet att hänga konst på väggarna.

Få en upplevelse av att det är en varmare miljö än det klassiska mottagningsrummet som är ett skrivbord, en dator, en sån där silvrig pall som snurrar och en brits. Det är en miljö som får våra patienter att känna sig i underläge. Vi ville skapa en miljö som kändes mer hemlik, nästan.

– Carl-Johan Roberz, före detta sjukhuschef.

Rum för en patient ger integritet och underlättar vård

I avdelningarna för slutenvård finns enbart rum för en patient, så kallade enpatientrum. Detta möjliggör för patienten att ostört ta emot besök på rummet och att samtala avskilt med personalen. Det främjar patientens integritet, men det gör också att mer av vården kan ske i patientrummet. Patienten behöver inte förflyttas till ett separat samtalsrum eller behandlingsrum vilket ger en lugnare vårdsituation.

Eldstad i entrén

I den del av byggnaden som förbinder den nybyggda entrédelen med den äldre byggnaden som tidigare inrymde huvudentrén finns en gasdriven braskamin med sittplatser. Denna del av bygganden har som funktion att binda ihop huskropparna. Det fanns ett behov av att göra någonting med platsen så att den inte bara blev en plats för att komma ned på rätt nivå i förhållande till den äldre byggnaden. En braskamin installerades med sittplatser runt om för att skapa en mötesplats. Arkitekten refererar till känslan av en hotellfoajé, vilken har varit förebild här.

Platsen vid kaminen har blivit populär och det sitter ofta personer vid brasan. Foto: Henrik Rosenqvist

Personallounge

I den nybyggda delen finns en personallounge som är till för personal från alla byggnaderna. Att ha en sådan gemensam samlingsyta gör att personalen träffas över professionsgränser och mellan kliniker, och det ses som mycket positivt. Platsen ger inte bara möjligheter till sociala möten, utan även till utbyte av erfarenheter och problemlösning. I anslutning till personalloungen finns även en stor takterrass med utsikt över Rönne å och centrala Ängelholm.

I personalloungen finns möteslokaler samt en del där personalen kan umgås, fika och äta medhavd lunch. Foto: Helene Bogren/Boverket

Magnetiska platser och stora mått för flexibel användning

Det finns många små och stora platser i byggnaden som har goda kvalitéer, så kallade magnetiska platser, såsom väntrum i de olika våningsplanen, den spännande trappan vid fasad och det generösa personalrummet längst upp. De magnetiska platserna har alla fina utblickar, gott dagsljus och känns omhändertagna både genom inredning och färgsättning.

Måtten i sjukhusets korridorer varierar från 2,25 till 3,1 meter, då det ibland krävs ett bredare mått för flexibel användning och effektiv transportmöjlighet. Här fanns förslag på färgsättning och materialvariation från arkitekten, för att hjälpa de långa breda korridorerna att bli mera trivsamma. Dessa inslag har i ett sent skede delvis tagits bort, vilket ger ett mera spartanskt uttryck i slutversionen. Här hade de lekfulla färgsättningarna i ljus pastell och variation i material kunnat ge ytterligare kvalitéer i sjukhusmiljön.

Korridorer och deras färgsättning. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket
Korridorer och deras färgsättning. Foto: Wendy Dropp
Magnetisk plats vid korridoren på entréplanet. Foto: Henrik Rosenqvist

Konst och design

Konst och design. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Konst från regionens samlingar

Den konstnärliga utsmyckningen i byggnad 71 har gjorts av Regionfastigheter i Region Skåne. De har valt ut lös konst, men de har inte kunnat installera någon fast konst eftersom de inte äger byggnaden. Hälsostaden AB, som äger byggnaden, har valt att inte installera några fasta konstverk.

Regionfastigheter arbetar utifrån riktlinjer som bygger på beslut i regionens kulturnämnd. De anpassar även konsten till den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. I lokalerna finns en blandning av nyinköpt konst och konst från samlingarna. De har inte beställt något nytt verk specifikt för byggnaden.

Sittplats med positiv distraktion genom utblick och glaskonst. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Regionens rutiner för konstnärlig utsmyckning

När Regionfastigheter tar fram konst till en byggnad är målet att verken ska visa ett genomsnitt av konstsamlingen som visar på samlingens uttryck. Konsten används för att förstärka flöden, samlingspunkter med mera i lokalerna.

Fokusera på rytmen. Hur rör man sig i lokalerna? Vad är det för flöde i lokalerna? Hur kan man skapa blickpunkter? Hur kan man skapa rum i rummet där man naturligt kan stanna upp och ha ett samtal?

– Nilsmagnus Sköld, Projektledare Konst, Regionfastigheter, Region Skåne.

När konst väljs ut till en byggnad presenteras verken för representanter för verksamheten och om det är något verk som upplevs negativt tas det bort. I Hälsostaden blev det diskussioner eftersom verksamhetsrepresentanterna ville att konsten skulle bygga på evidensbaserad forskning som visar att konst med naturinslag utgör en läkande hälsosam miljö. Denna forskning visar att naturelement som träd, blommor, vatten, djur som inte utgör något hot samt ansikten som uttrycker omsorg eller lycka utgör positiva distraktioner. Sådana konstuttryck förbättrar emotionellt välmående, minskar stress, fasthåller uppmärksamhet och verkar smärtlindrande (Roger Ulrich, 2012) . Region Skånes riktlinjer utgår istället från konsten som en meningsbärare i samhället. De menar att konsten ska vara självbärande och inte ha någon terapeutisk funktion.

Jag är inte säker på att vi har ett patientfokus, eller ett vårdande fokus, i utsmyckningen i dag.

– Carl-Johan Roberz, före detta sjukhuschef.

Hälsostaden har ingen avsatt budget för konsten, men har däremot satsat på arkitekturen och den fasta inredning i byggnaden. Hyresgästen använder den lösa konsten som finns tillgänglig i regionens samlingar. Utplacering av konsten skedde i samverkan med verksamheten.

I Hälsostaden finns konst ur regionens samlingar. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Byggnadens roll i samhälle och sammanhang

Placering i samhälle/stad

Vårdens byggda miljöer. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Mitt i centrum i anslutning till Rönne å

Ängelholms sjukhusområde ligger i centrala Ängelholm. Det finns en närhet till arbetsplatser, boende, butiker, restauranger och annan service. Sjukhusområdet ligger på en höjd ovanför Rönne å och i direkt anslutning till den park som sträcker sig längs med ån. Å-rummet har stora rekreativa värden och i Lindhagaparken i söder  finns bland annat hälsostigar, motionsslingor och lekpark. Genom den nya gång- och cykelbron över ån, Tullportsbron, kopplas sjukhusområdet samman med centrum. Denna satsning på utvecklingen av området har bidragit till att sjukhusområdet har kommit att bli en tydligare del av staden.

Flygbild över Ängelholm centrum. Röd ruta visar Hälsostaden Ängelholm. Röda pilar visar huvudentréer. Foto: Lantmäteriet

Fysisk och upplevd tillgänglighet

Upplevd tillgänglighet

Med den nya Tullportsbron, har park- och å-rummet blivit en läkande länk i stadsstrukturen. Tullportsbron ansluter direkt till Storgatan som leder upp till stadens torg och på så vis är det nära till all kommersiell service som finns i centrala Ängelholm. Utan att flytta sjukhusområdet har sjukhuset blivit mer tillgängligt och därigenom kommit närmare staden. Från att varit placerad i sjukhusparken på andra sidan ån, ligger sjukhuset nu intill stadens huvudgata nära torget.

Situationsplan av sjukhusområdet med information om hälsostig och promenadstråk. Illustration: www.halsostaden.se

Tillgänglighet med gång och cykel

Den nya bron har haft stor betydelse för gång- och cykeltrafiken, som nu har en förbindelse rakt in i hjärtat vid Hälsotorget. Cykelparkeringar finns bland annat utanför nya entrén till byggnad 71 vid Hälsotorget.

Bild tagen från personalrummets balkong mot badhuset, Rönne å och Tullportsbron. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Man kommer in mitt i hjärtat. Det blev en helt annan känsla. Annars hade det fortsatt att vara en baksida, som det var innan.

– Kommentar från Wendy Dropp, projektutvecklare Hälsostaden, om betydelsen av cykelbrons tillkomst.

Tillgänglighet med kollektivtrafik

Ängelholms järnvägsstation, med lokala och regionala tåg- och bussförbindelser, ligger knappt en kilometer från området. Utmed Södra vägen finns en busshållplats vid sjukhusets södra entré. Här passerar flera busslinjer med god turtäthet. Hållplatsen är anpassad för personer med rörelsehinder och för personer med synnedsättningar. Eftersom hållplatsen ligger utmed Södra vägen blev det viktigt att skapa en länk genom sjukhuset till den nya entrén. Det finns digitala skärmar med tillgång till information om busstrafik och tidtabeller vid sjukhusets entréer.

Tillgänglighet med bil

Många besökare anländer till sjukhusområdet med bil. Parkeringshuset blir det första de möter när de anländer till sjukhusområdet. Stor vikt har därför lagts vid dess utformning och omgivning, så att besökarna ska känna sig bekväma och trygga.

Många bilister föredrar markparkeringar utomhus framför att använda sig av parkeringshuset. För att underlätta fanns det därför i början en person från parkeringsbolaget som guidade, hänvisade och hjälpte till med parkering och angöring till området.

Vid Hälsotorget finns, förutom stråk för gående och cyklister, även angöringsplats för färdtjänst, taxi och av/påstigning.

Utveckling och sammanhang

En injektion för fortsatt utveckling

Utvecklingen av sjukhusområdet har inneburit en injektion av nya möjligheter där det nya badhuset utgör ett komplement till vården genom rehab-möjligheter, men också den efterlängtade rekreationen för barn och vuxna.

Tullportsbron har kopplat samman staden och sjukhusområdet och samtidigt ökat åns rekreationsvärde och minskat dess barriäreffekt. Arbetet med ett tydligt stråk genom området bygger på en långsiktig process där byggnader rivs och byggs efter hand. I södra delen av stråket finns det fortfarande en byggnad, byggnad 15, som delvis ligger ”i vägen” men den långsiktiga planen är att den ska att rivas, vilket kommer innebära att stråket då blir mer tydligt. Det finns även en vision om en förlängning av stråket mot det södra sjukhusområdet. Gällande detaljplan gör det möjligt med en framtida övergång över järnvägen, vilken idag utgör en barriär.

Naturmiljön vid ån rustas upp och i visionen för närområdet finns hälsohotell och nya bostäder. Det blir viktigt i denna fortsatta utveckling av sjukhusområdet och dess närområde uppmärksamma att kvaliteterna vidareutvecklas utan att förvanska befintliga värden. Till exempel blir det viktigt att hälsohotellet utformas med lika höga ambitioner som byggnad 71, utan att skärma av de viktiga utblickar mot å-rummet som sjukhusbyggnaden har värnat om.

Flygbild över norra sjukhusområdet Hälsostaden och kopplingen till centrum. Foto: Perry Nordeng

Lärande erfarenheter

De erfarenheter vi kan lära oss av i detta exempel tar till stor del utgångspunkt i målet för gestaltad livsmiljö och dess sex preciseringar.

Målet för gestaltad livsmiljö

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Detta ska uppnås genom att:

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Lärdomar

Samverkan över tid ger nya möjligheter till vård
Det unika samarbetet mellan kommun, region och privat aktör genom en formaliserad samverkan har gett nya möjligheter till vård och nya möjligheter till hälsa, samt nya möjligheter till stadsutveckling och en trygg samverkan över tid.

Med stöd av en liten organisation har beslutsvägarna blivit korta. I arbetet har det blivit enklare att komma fram till beslut och prioriteringar i avgörande frågor.

Övergripande visioner av ett sjukhusområde i sitt sammanhang stödjer en långsiktig hållbar strategi.

Projektet visar på ett lyckat bevarande och förnyelse av gammal sjukhusmiljö, som samtidigt bidrar till att  knyta samma stadens centrala delar och så småningom också söderut. Det gemensamma målet är att skapa attraktiva miljöer som stödjer en hälsofrämjande vård.

Hälsostadens övergripande visioner beträffande sjukhusområdet har varit avgörande för långsiktig kvalitet. Målbilden att "skapa attraktiva miljöer som stödjer en hälsofrämjande vård" och "bidra till en levande stadsmiljö" är tydliga och inspirerande utgångspunkter för arbetet. Viktiga övergripande dokument har tagits fram, både för yttre och inre gestaltningsprogram. Dessa har varit ett gott stöd i arbetet fram till nu och är fortfarande målbilden för det framtida utvecklingsarbetet.

Även andra funktioner har tagits med i utvecklingen av det hälsosamma sjukhuset. Stadens nya badhus är viktigt både för rehabilitering inom vården, och för rekreation och idrott. Det nya hälsohotellet är tänkt att fungera både som övernattning för patienter och anhöriga och som helgvistelse med badhusets spa. Pusselbit läggs till pusselbit i en strategi med stort fokus på hälsa och förebyggande vård.

Medvetet utformad gestaltning som stödjer hälsa och välmående
Utformningen av den nya arkitekturen har starkt präglats av de målsättningar som beskrivs i gestaltningsprogrammen, från volymgestaltning och valet av material och till utformningen av detaljlösningar. Fasadernas keramiska material har en hög detaljeringsnivå och en ljus karaktär som stödjer både yttre och inre rum i byggnaden. Detaljer i receptionsdiskar som är utformade för att stödja patientens upplevelse på bästa sätt, platsbyggda unika väggfasta bänkar som inbjuder till vila och lugn, och fönstersättningar som hela tiden bjuder in dagsljuset och leder blicken till intressanta utblickar är lösningar på medvetet utformad arkitektur med fokus på hälsa och välmående.

Satsning på en äldre befolkning ger bättre vård för alla
Satsning på vård för en äldre befolkning, både genom förebyggande vård och genom specialistvård. Genom förebyggande vård för en vårdkrävande åldersgrupp förhindras allvarliga sjukdomstillstånd i högre grad, vilket ger bättre möjligheter till vård för andra grupper. Har blivit förebild för andra regioner i Europa.

Grundläggande målet att skapa känslan av trygghet har gett nya lösningar
I arbetet med att utveckla sjukhusområdet har det varit viktigt med god orienterbarhet, både för att koppla området bättre till sin omgivning med också för att stödja patienternas väg till vården, där stort fokus ligger på vård av äldre.

Målet att skapa en känsla av trygghet och omhändertagande, såväl i den yttre som den inre miljön, har gett nya lösningar - från den nya  bron som kopplar huvudgatan till sjukhusets nya entréplats till de hemlika samtalsrum som utformats i den inre vårdmiljön.

En attraktiv gemensam mötesplats för personal stödjer samverkan
En gemensam samlingsyta med matsal, möteslokaler och en takterrass som är till för hela sjukhusets personal bidrar till att personal från olika avdelningar möts. Den spelar en viktig  social roll, och gör att personal träffas över professionsgränser vilket gagnar arbetet.

Samspel mellan yttre och inre vårdmiljöer stödjer både patient och personal
Det gröna utgör en integrerad del av gestaltningen av vårdmiljön och bidrar med kvaliteter såväl inomhus som utomhus. God tillgång på dagsljus och utblickar mot omgivande grönska och högvuxna träd ger en fin kontakt med omgivande miljö. Två upplysta äldre ekar blir symboliska vägvisare och samtidigt grön konst vid sjukhusets nya entré. De bidrar också till att göra huvudentrén tydligare för besökaren. En bortglömd grönska längs med Rönne å spelar nu en viktig roll i visionen om den hälsosamma staden och det hälsosamma sjukhuset.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen