Stort underskott på bostäder för nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd. Många kommuner runt om i landet uppger i 2019 års bostadsmarknadsenkät att det är svårt att få fram bostäder att erbjuda till nyanlända.

Även om antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 och 2016 pekar Migrationsverkets prognos på att ett relativt stort antal människor kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. Det innebär att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att fortsätta vara hög.

Underskottet är stort trots viss stabilisering

I 2019 års bostadsmarknadsenkät bedömer 221 kommuner att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer. Det är ungefär samma förhållande som förra året, då 225 kommuner gjorde samma bedömning. De 221 kommunerna återfinns i alla kommungrupper. Frågan gäller bostadssituationen för nyanlända generellt, det vill säga oavsett om de är anvisade till kommunen eller själva har bosatt sig kommunen.

På tre år har antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer minskat med 51 kommuner, från 272 kommuner till 221. Det kan tolkas som att det har skett en viss stabilisering. Underskottet är dock fortfarande högt.

Det är 66 kommuner som bedömer att de har balans på bostäder för nyanlända, vilket ska jämföras med 50 kommuner 2018 och 30 kommuner 2017. Det är ingen kommun som uppger överskott, vilket 1 kommun gjorde förra året. Det är 3 kommuner som inte har besvarat frågan.

Läget på bostadsmarknaden för nyanlända över tid, bostadsmarknadsenkäten (BME) 2014-2019.
Läget på bostadsmarknaden för nyanlända över tid. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2014–2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Generell brist på hyresrätter ligger bakom underskottet

Den vanligaste orsaken till underskottet är att det finns ett generellt underskott på hyreslägenheter i kommunerna. Totalt 191 kommuner har angett denna orsak. Andra anledningar är att det saknas stora lägenheter till hushåll med fler än 2 barn, men också små lägenheter till ensamhushåll.

Flera kommuner uppger också att det saknas lägenheter med rimlig hyresnivå. Några menar att det saknas hyresrätter med lägre standard som därmed är billigare. Många hyresvärdar ställer krav på inkomst eller anställning och godkänner inte etableringsersättning som inkomst, vilket försvårar för nyanlända att få ett förstahandskontrakt till en bostad som motsvarar behoven.

Kommunernas svar på frågan vad underskottet beror på fördelar sig så här:

  • Generellt underskott på hyreslägenheter (191 kommuner)
  • Underskott på stora lägenheter (110 kommuner)
  • Underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå (95 kommuner)
  • Hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning (83 kommuner)
  • Hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst (75 kommuner)
  • Underskott på små lägenheter (64 kommuner)
  • Hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer (25 kommuner).

Det kan vara värt att notera att svarsalternativet "Hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst" i år har valts av 75 kommuner, till skillnad från 57 kommuner i 2018 års enkät. Flera kommuner kommenterar att allmännyttan ofta godkänner etableringsersättning som inkomst, men att privata fastighetsägare är mindre benägna att göra det.

En annan orsak till underskottet på bostäder för nyanlända är att det har kommit många nyanlända till kommunen på kort tid, både anvisade nyanlända och egenbosatta. Flertalet kommuner har generell brist på bostäder, inte bara hyresrätter, och flera olika grupper konkurrerar om samma typ av bostäder på bostadsmarknaden.

Nyanlända saknar kötid och kontakter

En vanlig förklaring till nyanländas svårigheter på bostadsmarknaden är att nyanlända saknar kötid eller köpoäng i bostadskön, och att bostadskön kan vara flera år lång. Dessutom saknar nyanlända kontakter och referenser.

Vidare har denna grupp, precis som flera andra utsatta grupper, ofta inte råd att hyra nyproducerade lägenheter. Samtidigt saknas det lediga lägenheter i det äldre bostadsbeståndet, där hyrorna generellt sett är betydlig lägre jämfört med nyproducerade bostäder. Några kommuner förklarar att det saknas bostadssociala krav på byggherrar att tillhandahålla en viss andel bostäder i beståndet till utsatta grupper.

Eftersom det kan vara svårt att få ett förstahandskontrakt tvingas många nyanlända flytta runt. Gruppen nyanlända har vanligtvis inte kapital sedan tidigare och kan därför inte köpa sig en bostad. Dessutom saknar flertalet kunskap om olika boendeformer och hur de ska agera på den svenska bostadsmarknaden.

Nedan följer exempel på hur några kommuner beskriver situationen:

"Stora familjer har svårt att utnyttja lägenheter med öppen planlösning mellan kök och vardagsrum (som är vanligt i nyproducerade lägenheter) optimalt, eftersom de ofta behöver använda fler rum än sovrummen som sovutrymme. En dörr till köket kan då utgöra en viktig skillnad. Stora familjer har också svårt att hitta lägenheter eftersom antalet boende i varje lägenhet ofta begränsas till en person per sovrum av hyresvärdarna, och det gör att en familj på 6 t.ex. inte kan söka en fyrarummare även om de mycket väl hade kunnat bo i en sådan."

"Bostadssituationen för nyanlända är mycket svår. Människor utnyttjas på den ʺsvartaʺ marknaden, bor trångt och många tvingas byta boende flera gånger i veckan, även barnfamiljer. Anvisade till kommunen bosätts i ʺtillfälligtʺ boende i brist på bostad, och de kan i sämsta fall innebära att de blir kvar där ca 1,5 år eller mer."

"Det vore önskvärt för den nyanlända att få förstahandskontrakt direkt, för att slippa flytta runt och för att få en chans att landa i integrationen."

Fortsatt många bostadssökande nyanlända de närmaste åren

Enligt Migrationsverket fanns det den 1 april 2019 cirka 48 000 asylsökande personer i Migrationsverkets mottagningssystem, varav 20 400 i anläggningsboende, 27 100 i eget boende och 1 800 i övrigt boende.

Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. I stället beviljas uppehållstillstånd på max tre år. Det har även införts begränsningar när det gäller anhöriginvandring.

Trots detta kommer antalet bostadssökande nyanlända att vara fortsatt högt under de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar för många kommuner i att tillhandahålla bostäder. Dels behöver kommunerna hitta bostäder i det befintliga beståndet som kan erbjudas nyanlända som tas emot enligt bosättningslagen, dels behöver de allmänt verka för att bostadsmarknaden fungerar så pass bra att nyanlända som själva bosätter sig i kommunen kan hitta en ändamålsenlig bostad på den lokala bostadsmarknaden.

Bostadsbristen kan leda till att kommunerna inte kan dra fördel av de möjligheter som ett ökat antal nyanlända ger. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade.

Asylsökande och nyanlända

Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som deras asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att bli anvisade för bosättning i en kommun eller att hitta en bostad i en kommun på egen hand.

En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen), innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Det är Migrationsverket som kommunanvisar nyanlända.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runt om i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen prioriteras ofta framför de som har bosatt sig i kommunen på egen hand.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2019 års bostadsmarknadsenkät uppger 225 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget, och 118 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 105 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare.

Det är 82 kommuner som svarar att de tar kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget vid behov, och 95 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov.

Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari 2019.
Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Årets enkätsvar visar att det regelbundna samarbetet kring dessa frågor har ökat något, medan det sporadiska samarbetet har minskat. Samtidigt är det fler kommuner som har besvarat frågan i år jämfört med föregående år, så det går inte att dra någon säker slutsats.

Vissa kommuner blockhyr bostäder

En annan möjlighet som kommunerna har är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med 2018 års enkätsvar är det ungefär lika många kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål, 76 kommuner i årets enkät jämfört med 69 kommuner i förra årets enkät.

Kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

En femtedel av kommunerna, 58 kommuner, svarar att de hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Detta svarsalternativ är nytt för i år, så det går inte att göra någon jämförelse med tidigare enkäter.

Ett annat nytt svarsalternativ är att kommunen bygger bostäder med tidsbegränsade bygglov. Det har 27 kommuner valt att svara.

Några kommuner hyr ut kommunens bostadsrätter och småhus

En företeelse som också blir vanligare, även om den fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna hyr ut egna bostadsrätter eller småhus. I årets enkät svarar 47 kommuner att de har egna bostadsrätter eller småhus som de hyr ut. I förra årets enkät gav 51 kommuner samma svar. Några kommuner svarar att de själva hyr bostäder eller rum som de sedan hyr ut till anvisade nyanlända i andra hand.

Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer fördelar sig så här:

  • Kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget (225 kommuner)
  • Kommunen har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare (118 kommuner)
  • Kommunen tar kontakt med det allmännyttiga bostadsbolaget vid behov (82 kommuner)
  • Kommunen tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare (95 kommuner)
  • Kommunen blockhyr** fastigheter (76 kommuner)
  • Kommunen har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut (47 kommuner)
  • Bygger om lokaler till bostäder (29 kommuner)
  • Bygger bostäder med tidsbegränsade bygglov (27 kommuner)
  • Kommunen hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner (58 kommuner)

Andra åtgärder som kommunerna ger exempel på är:

  • samarbete över förvaltningsgränserna
  • ägardirektiv till allmännyttan utifrån behov av bostäder till anvisade nyanlända
  • samarbete med olika aktörer på bostadsmarknaden för att få igång bostadsbyggandet
  • krav vid markanvisning att lägenheter lämnas för att hyras ut till nyanlända
  • inrättande av lokalförsörjnings- eller lägenhetsenhet som hanterar andrahandsuthyrning, bygger modulbostäder etc.

Det är 24 kommuner som svarar att de inte tar emot några anvisade nyanlända. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som ger detta svar. Totalt 5 kommuner har valt att inte besvara frågan.

Färre än hälften av kommunerna erbjuder permanenta kontrakt

På frågan om vilka tidsperspektiv kommunen har vid bosättning av nyanlända som har anvisats till kommunen och vilken kontraktsform som erbjuds svarar 113 kommuner att de erbjuder permanenta kontrakt omedelbart eller efter en prövotid. Frågan är ny för i år och gäller mottagande av vissa nyanlända enligt bosättningslagen.

En intressant iakttagelse är att det inte är någon kommun i Storstockholm som svarar att de erbjuder permanenta kontrakt. Däremot svarar 19 av de 26 kommunerna i Storstockholm att tidsbegränsade kontrakt upphör efter en specificerad tid, och att nyanlända då hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet.

Så här fördelar sig svaren:

  • Permanenta kontrakt erbjuds omedelbart eller efter prövotid (113 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt följs av permanenta kontrakt i kommunen (59 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt erbjuds till dess att den nyanlända har en god möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden i kommunen (54 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt upphör efter en specificerad tid och nyanlända hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet (45 kommuner)
  • Barnfamiljer erbjuds i regel permanenta kontrakt omedelbart eller efter prövotid (33 kommuner)

Någon kommun påpekar att det är olyckligt för den nyanlända familjen att kommunen inte kan erbjuda förstahandskontrakt direkt. Det är också extra besvärligt för barnfamiljer där barnen fått plats på förskola eller skola i närheten av bostaden, men sedan tvingas flytta. Detta kan leda till sämre trygghet för barn och familj samt kan försämra möjligheten till integration och etablering i samhället.

De flesta egenbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

På frågan om kommunen gör några bostadsrelaterade insatser för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen (EBO), svarar 196 kommuner nej och 81 kommuner ja. Totalt 13 kommuner har valt att inte besvara frågan.

Detta visar att många av de nyanlända personerna runt om i landet söker bostad på egen hand. Kommunerna förklarar att de nyanlända som själva har bosatt sig i en kommun behandlas på samma sätt som övriga bostadssökande, eftersom de behöver rikta sina insatser mot de nyanlända som har anvisats till kommunen. Kommunerna ger dock hjälp om situationen är akut och det är framför allt barnfamiljer som prioriteras.

En del kommuner har en så kallad tak över huvudet-garanti, men den innebär inte att personerna kan få en egen bostad utan kan hänvisas till någon form av kollektivboende.

De vanligaste bostadsrelaterade insatserna som kommunerna gör för egenbosatta nyanlända är information, rådgivning och vägledning på olika språk om hur man söker bostad. Kommunerna kan också hjälpa de egenbosatta nyanlända att ställa sig i bostadskön.

En del kommuner har anställt särskilda boendesamordnare eller integrationssamordnare som vägleder och stödjer de nyanlända i deras försök att hitta en lämplig bostad. Några kommuner erbjuder så kallad boskola som informerar om hur det är att vara hyresgäst. Det finns också exempel på kommuner som har startat bostadsprojekt för att komma i kontakt med privatpersoner som kan tänka sig att hyra ut hela eller delar av en bostad till nyanlända familjer. Det har visat sig ge goda resultat.

Någon kommun har fått medel beviljade för att inrätta en ny busslinje så att de nyanlända lättare ska kunna resa mellan bostaden och utbildnings- eller arbetsplatsen.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej