Kvarteret Hugin har fått nytt liv tack vare återvinning

Den nya tilltänkta byggnaden. Illustration: White arkitekter

Kontor för offentliga verksamheter omvandlades till nya kontor genom återvinning av stomme i betong och inredning. Ursprungstanken med rivning ändrades då vinsterna som fanns med att återvinna stommen påvisades. Den ursprungliga byggnaden från 1977 syns knappt exteriört, då på- och tillbyggnader kommit till liksom nya fasader.

Fakta om kvarteret Hugin

I faktarutan har vi samlat bakgrundsinformation om exemplet.

Behov av stadsutveckling

De ursprungliga byggnaderna i kvarteret Hugin markerade ända sedan de byggdes på 1970-talet en gräns mellan Uppsalas innerstad och det stora intilliggande industriområdet Kungsängen. Samma arkitekt ritade hela kvarteret och för att bryta ner den stora skalan delades det upp i flera volymer som delvis skymde varandra och där olika sidor hade olika färgsättning. Byggnaderna blev en barriär mot innerstaden och huserade flera offentliga verksamheter som Livsmedelsverket, Skatteverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen. Samtliga myndigheter har idag flyttat till andra platser i Uppsala.

Ursprunglig byggnad. Foto: White arkitekter

Ett växande Uppsala har skapat ett behov av att bygga ut innerstaden och koppla samman den med Kungsängen. Kontorsbyggnaderna skulle rivas och ersättas med bostäder, förskola, kontor och en centrumverksamhet. De fysiska och visuella barriärerna som kontorsbyggnaderna gav upphov till skulle bort.

Beställaren menar att det under planarbetet började tänkas om kring rivning. Vid denna tidpunkt (2019) blev det inom byggbranschen ökade diskussioner kring hållbarhet och klimatbelastning och beställaren hade som ambition att profilera sig som en ledande aktör inom området. I samarbete med en återbruksengagerad arkitekt utfördes en förstudie som undersökte möjligheterna att genom återvinning, snarare än rivning, omgestalta en del av kontorskomplexen. Återvinningen handlade framför allt om stommen, där det visade sig att stora pengar kunde sparas, både vad gäller byggtid och betongkonstruktion. En del av kvarteret omgestaltas nu med sparad stomme, påbyggnader och nya fasader. Tyvärr hade planarbetet med kvarterets andra delar fortskridit för långt för att det skulle gå att ompröva beslutet om att det skulle rivas.

Bilden visar hela den befintliga bebyggelsen i kvarteret. Byggnaden med ljusa tak återbrukades medan övrig bebyggelse planeras att rivas. Illustration: White arkitekter

Befintlig byggnad och material

Trots att den befintliga byggnaden ansågs hålla hög kvalitet kvarstod faktum att det var ett slags institutionsbygge som enligt ursprungsarkitekten skulle markera Uppsala stadsgräns mot söder. Arkitektfirmans egna antikvarier hade gjort bedömningen att byggnaderna inte hade särskilda kulturhistoriska värden och att de till följd av detta skulle kunna rivas. Arkitekten arbetade trots detta vidare med idéer om material och konstruktion som var möjliga att återvinna i den befintliga bebyggelsen.

Förstudie

Förstudien visade en mängd olika utmaningar. En av dessa utmaningar var att husen ligger på lera, samt att grundpelarna inte når ner till fast underlag. Det var inte genomförbart att lägga på mer last. Andra utmaningar var kopplade till den befintliga byggnadens struktur. Bland annat saknades möjligheter att dela upp lokalerna till flera mindre hyresgäster på ett flexibelt sätt. Även andra bristfälligheter identifierades, såsom dåliga energivärden med problem kring isolering, dåliga och små fönster samt att bottenplanet var upphöjt från gatuplan. Området var enligt dagens mått mätt lågexploaterat.

Efter att projektledaren hos beställaren visat stort engagemang i frågan ställdes konsekvenser av en rivning kontra återvinning mot varandra. Genom kreativa förslag och kalkyler kunde beställaren slå fast att återvinning kunde spara ekonomiska och tidsmässiga såväl som klimatmässiga resurser. Utöver förstudien berättar arkitekten att arkitektfirman även hade egna specialister som gjorde inventeringar av återvinningsmöjligheter. Således fanns god kunskap inom projektet.

Samarbete i plan- och bygglovsprocessen

Samtliga aktörer inom projektet beskriver planprocessen som komplicerad, svår och lång. Bland annat ville beställaren ha höga hus i kvarteret, vilket kommunen inte ville godkänna, bland annat med hänvisning till försämrad tillgång på dagsljus. Andra stötestenar var själva gestaltningen. Flera olika förslag på utformning av kvarteret lämnades till kommunen men med hänvisning till bland annat riksintresset för kulturmiljövården Uppsala kunde dessa inte accepteras. Trots svårigheter i