Tillbyggnad

Det krävs bygglov för tillbyggnad, det vill säga en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Det finns dock vissa undantag från bygglovsplikten.

Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad. Det gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. För en- och tvåbostadshus, ekonomibyggnader och åtgärder för totalförsvaret finns det vissa undantag från lovplikten för tillbyggnader. Kommunen kan i vissa fall besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt. Det framgår i så fall av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4, 4a ,4b, 4f, §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 15 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7-8 §§

För en- och tvåbostadshus är följande tillbyggnader undantagna från krav på bygglov under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier:

  • skärmtak på max 15 m2
  • tillbyggnad av friggebod
  • tillbyggnad av attefallshus
  • attefallstillbyggnad
  • attefallstakkupor
  • altan
  • liten tillbyggnad utanför detaljplan
  • liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4, 4a ,4b, 4f, §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Här kan du läs mer om undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus

Utanför detaljplanelagt område krävs inte bygglov för att bygga till en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3 §

Här kan du läsa mer om undantag från lovplikten för ekonomibyggnad

Tillbyggnad av en byggnad som är avsedd för totalförsvaret och som är hemlig kräver inte bygglov. Innan en sådan åtgärd görs ska fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärden och var den ska utföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 15 §

Vad är en tillbyggnad

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

Begreppet "tillbyggnad" fanns i den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, men var inte definierad i lagtexten. Numera är begreppet definierat i PBL. Av förarbetena till PBL framgår att uttalandena i förarbetena till ÄPBL fortfarande kan ge vägledning för vad som menas med "tillbyggnad". Detsamma gäller för äldre rättsfall. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

I praktiken har det varit oklart om vissa åtgärder ska räknas som tillbyggnader eller inte, till exempel takkupor, balkonger och altaner. Förekomsten av tak och väggar, storlek, avstånd till mark samt visuellt intryck är faktorer som enligt MÖD kan beaktas vid bedömningen om en åtgärd är en tillbyggnad. Av flera avgöranden framgår att något absolut krav på att utrymmet ska vara omgärdat av väggar inte finns.

Tillbyggnaden måste inte ha en inre förbindelse

Det finns ett rättsfall från Kammarrätten, KR, där det prövades om en åtgärd var en friggebod eller en tillbyggnad. I rättsfallet tillämpades ÄPBL. Åtgärden var ett förråd med fyra väggar. Den var placerad i direkt anslutning till bostadshuset och en av förrådets väggar berörde helt en av bostadshusets väggar. Det saknades förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Domstolen menade att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en åtgärd utförs på sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se åtgärden som en tillbyggnad. Det torde även vara så åtgärden uppfattas av en utomstående betraktare. I ett sådant fall saknas det betydelse om åtgärden avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två ytterväggar. Ett sådant synsätt stämmer också väl överens med hur begreppet tillbyggnad beskrivs i förarbetena till ÄPBL, det vill säga en åtgärd som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Domstolen ansåg att uppförandet av förrådet ökade bostadsbyggnadens yttre volym, även om det saknades en invändig förbindelse. Kammarrätten ansåg därför att förrådet var en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad.(KR Göteborg 2010-03-05 mål nr P 7156-09)

Bild på tillbyggnad
Skiss på tillbyggnaden i rättsfallet KR Göteborg 2010-03-05 mål nr P 7156-09. Illustration: Sweco/Boverket

Konstruktioner som kan vara tillbyggnader

För att avgöra om en konstruktion är en tillbyggnad eller inte finns vägledning i förarbeten och rättsfall.

Tillbyggnad eller en ny byggnad

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett rättsfall prövat om en sökt åtgärd var en ny huvudbyggnad eller en tillbyggnad till den befintliga huvudbyggnaden. I detaljplanen stod det att huvudbyggnader på samma tomt skulle placeras med ett visst angivet avstånd från varandra. Åtgärden skulle göras i direkt anslutning till den befintliga huvudbyggnaden. Den fysiska kopplingen mellan den tillkommande konstruktionen och huvudbyggnaden bestod främst av en glasad veranda som anslöt till huvudbyggnadens källarplan. Det planerades även ett entrétak mellan huskropparna. MÖD bedömde att det visuella intrycket fick stor betydelse utifrån en helhetsbedömning om byggnaden var en tillbyggnad eller ny byggnad. I det aktuella fallet var den fysiska sammankopplingen mellan byggnaderna förhållandevis begränsad. Åtgärden var enligt domstolen inte en tillbyggnad till den befintliga byggnaden utan var en ny byggnad. (MÖD 2013-10-17 mål nr P 8533-12)

Tillbyggnad
Skiss på byggnaden i rättsfallet MÖD 2013-10-17 mål nr P 8533-12. Illustration: Sweco/Boverket
Tillbyggnad sett från baksidan
Skiss på byggnaden i rättsfallet MÖD 2013-10-17 mål nr P 8533-12. Illustration Sweco/Boverket

Farstukvist

I ett rättsfall bedömde MÖD att en farstukvist var en tillbyggnad. Farstukvisten bestod av ett sadeltak och triangulärt gavelfält som vilade på stolpar. Nedtill fanns ett räcke som bestod av spjälor. Mellan spjälorna fanns ett litet utrymme vilket medförde att räcket inte var helt täckt. Mellan taket och räcket fanns ett öppet parti. Enligt MÖD gav åtgärden ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad där utrymmet under taket fick anses utgöra en volymökning. Att räcket inte var helt täckt spelade ingen roll. Åtgärden ansågs som en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2013-06-24 mål nr P 1296-13)

Farstukvist
Skiss på farstukvisten i rättsfallet MÖD 2013-06-24 mål nr P 1296-13. Illustration: Sweco/Boverket

Altan

Det finns ingen generell bygglovsplikt i PBL för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. En altan kan även anses vara en byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

I plan- och bygglagstiftningen förekommer begreppet altan i ett fåtal bestämmelser men är inte närmare definierat eller beskrivet. TNC 94 har ingen definition av altan.

Med altan menas enligt Nationalencyklopedin en som uteplats använd öppen utbyggnad eller platt tak på ett hus. Den kan bäras upp av arkad, pelare eller av en hel byggnad och omgärdas vanligtvis av bröstvärn eller räcke. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, altan. Hämtad 2018-03-08)

Altaner kan antingen vara sammanbyggda med en byggnad eller friliggande. Det är inte alldeles tydligt var skiljelinjen går mellan att en altan är sammanbyggd eller friliggande. För att den ska anses vara sammanbyggd och därmed en del av en byggnad är det troligen inte nödvändigt att den är tekniskt förenad med byggnaden utan det räcker att den funktionellt och visuellt uppfattas som sådan.

En altan räknas som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Enligt rättspraxis kan en altan vara en tillbyggnad om den visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och medför en volymökning. Volymen avgränsas uppåt av altanens golv som är ett tak över det underliggande utrymmet. Människor behöver inte kunna vistas i det utrymme som skapas under altanen. Det finns ett antal rättsfall som klargör när altaner räknas som tillbyggnader.

Altaner till en- och tvåbostadshus som är en tillbyggnad är i vissa fall bygglovsbefriade.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade altaner.

Olika kriterier för friliggande eller sammanbyggd altan

Den rättspraxis som finns för altaner visar att kriterierna för när en altan är en ny byggnad respektive en tillbyggnad till en befintlig byggnad skiljer sig åt. För att det ska vara en byggnad måste altanen uppfylla byggnadsdefinitionen. Det innebär att altanens golv måste utgöra tak till underliggande utrymme samt att människor kan uppehålla sig i utrymmet. För att altanen ska vara en tillbyggnad gäller däremot att altanen visuellt upplevs som en tillbyggnad och medför en volymökning.

Här kan du läsa mer om altaner som bedöms vara nybyggnad

Altaner som enligt rättspraxis inte var tillbyggnader

I ett rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen var uppförd i anslutning till en redskapsbod som olovligen användes som fritidsbostad. Altanen hade ett träddäck som golv, med en area på cirka 42 m2. Altanen sträckte sig utefter två av byggnadens sidor och var försedd med ett räcke. Altanens golv var placerat ovanför omkringliggande marknivå. Altanen var som högst 1,2 m över marken vid det ena hörnet. Domstolen gjorde bedömningen att altanen, som inte hade försetts med vare sig tak eller väggar av något slag, inte hade medfört att byggnadsvolymen utökats. Domstolen menade därför att altanen inte kunde anses vara en bygglovspliktig tillbyggnad. Altanen kunde inte heller anses vara någon annan bygglovspliktig åtgärd. (RÅ 1995 ref. 42)

I ett annat rättsfall från MÖD prövades om en altan var en lovpliktig tillbyggnad. Altanen hade en area på cirka 6,4 m2 och var placerad i direkt anslutning till byggnaden. Altanens golv var underbyggt med en grundmur och golvet låg på samma nivå som byggnadens golv. Byggnadsarbetena pågick och grundmuren var uppförd, men marken var inte återfylld mot muren. Domstolen konstaterade att det av relationsritningen framgick att avståndet från marknivå upp till altangolvet kommer att vara cirka 0,8 meter när altanen är färdigbyggd. Grundmuren bildade ett kvadratiskt utrymme under mark. Utrymmet var, enligt relationsritningen, helt slutet utan åtkomst från något håll. Domstolen bedömde att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Eftersom altanen inte visuellt uppfattades som en tillbyggnad så var frågan om den ändå kunde utgöra en volymökning under mark. Konstruktionen var ett helt slutet utrymme som inte utökade byggnadens användbara utrymme. MÖD ansåg därför att åtgärden inte medförde en volymökning och därmed inte en tillbyggnad. (MÖD 2015-03-27 mål nr P 2854-14)

I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan var en tillbyggnad eller en fasadändring. Altanen hade en area på cirka 168 kvm och var placerad i anslutning till bostadshuset. Altanen ramades in av ett glest räcke och i dess golv fanns en nedsänkt pool. Utrymmet under altanen hade klätts in med liggande brädor. Altangolvet hade en varierande höjd över den omgivande marken och var som högst 1,22 meter. Enligt domstolen skulle altanens höjd mätas från den befintliga mark som omgav altanen efter att lovgivna markarbeten hade färdigställts. Domstolen ansåg att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen konstaterade även att altanen inte till någon del var belägen på en sådan höjd över marken att det hade skapats ett utrymme som ökade byggnadens volym. Det var inte heller fråga om en volymutvidgning under mark. Altanen var därmed inte en tillbyggnad. Domstolen ansåg även att altanen inte var att se som en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende och som därför skulle kräva bygglov. Altanen bedömdes därmed varken vara en tillbyggnad eller en annan bygglovspliktig ändring av byggnaden. (MÖD 2017-11-28 mål nr P1042-17 och MÖD 2017-11-28 mål nr P1389-17)

Altam som enligt rättspraxis inte var tillbyggnad
Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2017-11-28 mål nr P1042-17. Illustration: Sweco/Boverket

Altaner som enligt rättspraxis var tillbyggnader

Regeringsrätten bedömde vid ett och samma tillfälle om tre olika altaner var tillbyggnader. I samtliga mål tillämpades ÄPBL.

I det första prövades en altan som var sammanbyggd med ett bostadshus. Huset var placerat i kuperad terräng. Altanens golv bestod av brädor och bars upp av pelare. Utrymmet under golvet omgärdades av stående brädor som varierade i höjd eftersom marknivån varierade. På altanens ena sida var brädorna mer än två meter höga, vilket innebar att altangolvet delvis låg mer än två meter ovanför marknivån. Ovanför altangolvet fanns varken väggar eller tak, men det fanns ett enkelt räcke runt altanen. Två dörrliknande öppningar hade också gjorts i brädväggarna. Domstolen konstaterade att altanen sedd från ena sidan visuellt var mycket dominerande och gav intryck av att vara en tillbyggnad. Brädorna bildade väggar och altangolvet bildade tak. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Med hänsyn till att altangolvet delvis var beläget mer än två meter över marknivån och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor ansåg domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i detta utrymme varierade och skulle fyllas upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var alltså en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 I)

I det andra rättsfallet prövades om en del av en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. Den del av altanen som prövades hade en yta på cirka 21 m2 och hade en högsta höjd av 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå. Efter att befintliga marknivåer hade ändrats var altanen belägen på en högsta höjd av 1,4 meter över marken. Utrymmet under altanen hade en fasad med liggande brädor och en 1,5 meter bred öppning för att husets källare skulle kunna nås. Altanen var försedd med ett lägre räcke, men hade varken väggar eller tak ovanför golvet. Domstolen bedömde att den gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Eftersom altanen var belägen cirka 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor bedömde domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i utrymmet under altanen hade fyllts upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var därmed en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 II)

Skiss på altanen i rättsfallet RÅ 2009 ref. 67 II.
Skiss på altanen i rättsfallet RÅ 2009 ref. 67 II. Illustration: Sweco/Boverket

I det tredje rättsfallet prövades en altan med en yta av cirka 43 m2. Den var sammanbyggd med ena sidan av bostadshuset, som hade två våningar och en källare. Altanen var placerad cirka 3 meter ovanför marknivån. Altanens golv bestod av brädor och bars upp av stolpar. De främre stolparna var cirka 3,25 meter höga. Altanen hade varken väggar eller tak ovanför golvet. Utrymmet under altanen var, förutom den sida som utgjordes av bostadshusets ena vägg, helt öppet. Marken under altanen var plan och hade tidigare varit en terrass. I bostadshusets vägg fanns ett fönster som vette ut mot utrymmet under altanen. Domstolen hänvisade tillbaka till de två andra avgörandena och angav att den nu aktuella altanen skiljde sig från dessa främst genom att avsikten inte var att utrymmet under altangolvet skulle kläs in med brädor. Altangolvet låg dessutom mer än 3 meter över marknivån. Domstolen bedömde att även denna altan visuellt gav intryck av att vara en tillbyggnad och att utrymmet under altanen innebar en volymökning. Det hade ingen avgörande betydelse att utrymmet inte hade försetts med väggar. Domstolen ansåg därmed att altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 III)

I ett senare rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen hade en area på cirka 38 m2 och bars upp av träpelare. Den var placerad över sluttande mark och hade en höjd över marken på 1 till 2,4 meter. Altanen var placerad i direkt anslutning till ett fritidshus som hade en area på cirka 30 m2. Altanen hade ett trägolv och räcken på sidorna, men saknade väggar och tak ovanför golvet. Altanens golv var placerat i nivå med golvet i fritidsbostaden. Utrymmet under altangolvet omgärdades av liggande brädor. Domstolen hänvisade till de tidigare avgörandena i RÅ 2009 ref. 67 I-III. Domstolen bedömde att altanen inte skiljde sig nämnvärt till utseende och höjd från de altaner som tidigare hade prövats. Domstolen ansåg därför att även denna altan visuellt gav intryck av att vara en tillbyggnad och att utrymmet under altanen innebar en volymökning. Altanen var därmed en bygglovspliktig tillbyggnad enligt domstolen. (RÅ 2010 not. 10)

Skiss på altanen i rättsfallet RÅ 2010 not. 10
Skiss på altanen i rättsfallet RÅ 2010 not. 10. Illustration: Sweco/Boverket

I följande mål från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har PBL tillämpats.

I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan som var sammanbyggd med en komplementbyggnad var en tillbyggnad. Altanen var 10 meter lång och uppförd över sluttande mark. Den del av altanen som sköt ut över den sluttande marken hade ett utrymme under sig som delvis var klätt med liggande glesa brädor. Utrymmet under altanen varierade i höjd beroende på hur brant marken sluttade. Altanen hade som mest en höjd på 1,7 meter över marken. Domstolen bedömde att den del av altanen som sköt ut över den sluttande marken gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen bedömde också att utrymmet som bildades under altanen innebar att komplementbyggnadens volym ökade. Altanen var därmed en tillbyggnad till komplementbyggnaden. Domstolen tog dock inte ställning till om altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. Om det var en bygglovsbefriad åtgärd eller inte skulle i stället prövas av nämnden som första instans ansåg domstolen. (MÖD 2014-10-27 mål nr P 3455-14)

Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2014-10-27 mål nr P 3455-14
Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2014-10-27 mål nr P 3455-14. Illustration: Sweco/Boverket

I ytterligare en dom från MÖD bedömdes två altaner, uppförda på samma tomt, vara bygglovspliktiga som tillbyggnad och nybyggnad. Den övre altanen bedömdes vara lovpliktig som tillbyggnad till bostadshuset. Den nedre altanen bedömdes vara en lovpliktig byggnad. Den övre altanen var sammanbyggd med bostadshuset. Den bestod av ett brädgolv och hade en area på mer än 80 m2. Utrymmet under altangolvet hade skiftande marknivåer och omgärdades av stående träribbor. På vissa ställen hade altangolvet en höjd på mer än 2 meter över marken. Altanen var försedd med ett räcke som var 1,1 meter högt och bestod också av stående träribbor. Utrymmet under altanen kunde nås via en dörr. Domstolen gjorde bedömningen att den övre altanen gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. För att det ska vara fråga om en tillbyggnad måste dock konstruktionen innebära en ökning av byggnadens volym. Med hänsyn till att altangolvet delvis var beläget mer än 2 meter över marknivån och till att utrymmet hade klätts in med ribbor fann domstolen att det var fråga om en ökning av bostadsbyggnadens volym. Frågan om utrymmet var mätvärt enligt Svensk Standard hade inte någon betydelse enligt domstolen. Att marknivån under altanen varierade ledde inte till någon annan bedömning. Domstolen konstaterade därmed att den övre altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15)

Balkong

I ett rättsfall från MÖD prövades om en balkong var en tillbyggnad. Balkongen var placerad på ett befintligt uthus. Den hade en area på cirka 3,7 kvadratmeter och kragade ut cirka 1,3 meter från fasaden. Balkongens undersida var placerad cirka 2,5 meter över marken. Balkongen stöttades upp av två snedsträvor undertill i 45 graders vinkel mot fasaden. Domstolen hänvisade i sin bedömning till definitionen av byggnadsarea i Svensk standard, SS 21054:2009. Enligt definitionen utgör "byggnadsarea" den area som en byggnad upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark. Domstolen konstaterade att balkongen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark. Balkongen var därmed en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om balkongen var en tillbyggnad. Domstolen ansåg att balkongens utformning och placering medförde att balkongens bjälklag fungerade som ett tak under vilket människor kunde uppehålla sig. Balkongen påverkade även användbarheten av underliggande mark. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att balkongen var en åtgärd som ökade byggnadens volym och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2013-11-12 mål nr P 1190-13)

Skiss på balkongen i rättsfallet MÖD 2013-11-12 mål nr P 1190-13.
Skiss på balkongen i rättsfallet MÖD 2013-11-12 mål nr P 1190-13. Illustration: Sweco/Boverket

Skärmtak över balkong

I ett rättsfall prövades om ett skärmtak över en balkong var en tillbyggnad som krävde bygglov. I målet tillämpades ÄPBL. Balkongen skulle förses med ett cirka 17,5 m2 stort glasfibertak som skulle anslutas till taket på en befintlig takkupa. Cirka 11,5 m2 av skärmtaket skulle sticka ut cirka 1,7 meter från byggnadens fasadliv. Skärmtaket skulle vila på stolpar som var placerade i linje med de yttersta stolpar som balkongen vilade på. Dessa stolpar var förankrade i marken nedanför balkongen. Domstolen bedömde att skärmtaket ovanför balkongen var en tillbyggnad även om delar av balkongen kommer att vara öppet i höjd- eller sidled. (RÅ 1999 ref.53)

Inglasning av balkonger

Det finns två äldre rättsfall från Regeringsrätten där inglasning av balkonger på flerbostadshus bedömdes vara tillbyggnader enligt ÄPBL. MÖD har dock kommit med ett antal avgöranden som kan anses gå emot dessa tidigare avgöranden från Regeringsrätten. Exempelvis har MÖD konstaterat att det inte är en tillbyggnad att göra ett inglasat uterum under ett befintligt tak och att det inte är en tillbyggnad att förse ett befintligt skärmtak med väggar. MÖD har ännu inte tagit ställning till om inglasning av befintliga balkonger är en tillbyggnad. Innan MÖD har prövat den frågan är det oklart om Regeringsrättens tidigare ställningstagande är vägledande även vid tillämpningen av PBL. (RÅ 1996 ref. 77 I-II, MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12, MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13 och MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)

Burspråk

Om en byggnad byggs ut med ett burspråk räknas burspråket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Vad som avses med begreppet burspråk framgår inte av PBL.
Enligt TNC är ett burspråk ett utbyggt fasadparti, ofta försett med fönster (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken.)
Enligt Nationalencyklopedin är ett burspråk en grund, övertäckt och vanligen med fönster försedd utbyggnad på en husfasad. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, burspråk. Hämtad 2018-01-02)

Uppstickande byggnadsdel

En uppstickande byggnadsdel som exempelvis en skorsten eller en anläggning för ventilation är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. Om den inte ökar byggnadens volym, men avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, kan den kräva bygglov som en fasadändring. Om den inte kräver bygglov kan den i stället vara anmälningspliktig. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 59)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Takkupa

En takkupa är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. Om den inte ökar byggnadens volym kan den i stället vara en lovpliktig fasadändring, om den avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Om den inte kräver bygglov kan den i stället vara anmälningspliktig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Skärmtak

Om en byggnad byggs ut med ett skärmtak räknas skärmtaket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Av rättspraxis framgår att ett skärmtak inte behöver ha väggar för att det ska bli en volymökning.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Begreppet skärmtak är inte definierat i PBL. I plan- och bygglagstiftningen förekommer begreppet skärmtak endast i anslutning till lovbefriade åtgärder för en- eller tvåbostadshus. Det är inte heller definierat i Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994. I Svensk standard SS 21054:2009 anges att skärmtak är en utkragande byggnadsdel som i vissa fall ska inräknas i begreppet byggnadsarea.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

MÖD har prövat vad ett skärmtak är utifrån en bestämmelse om skärmtak i områdesbestämmelser. I ärendet hade byggnadsnämnden beviljat bygglov för en åtgärd i form av ett skärmtak som skulle användas som en carport. Skärmtaket hade ett sadeltak som bars upp av stolpar längs de båda långsidorna. Ena kortsidan bestod av en tät vägg med ett mindre fönster. Den andra kortsidan var öppen. Taket sträckte sig 0,78 meter respektive 0,48 meter utanför pelarna. Det djupare takutsprånget sträckte sig ut över den intilliggande komplementbyggnaden. Mellan carporten och komplementbyggnaden fanns två 0,44 meter breda väggar upp till underkant av takutsprånget på komplementbyggnaden.

Enligt områdesbestämmelser fick tomten bebyggas med skärmtak med högst 20 m2 öppenarea som sammanbyggs med huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Om komplementbyggnad sammanbyggs med huvudbyggnad får skärmtaket uppföras fristående. Enligt MÖD får ett skärmtak anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av. Skärmtak är i normalfallet en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad som det kragar ut från. MÖD ansåg att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. MÖD ansåg därför att åtgärden inte var ett skärmtak och därmed stred mot områdesbestämmelserna. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14)

MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14.
Skiss på skärmtaket i rättsfallet MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14. Illustration: Sweco/Boverket

Den beskrivning av skärmtak som MÖD gjorde har senare tillämpats av MMD. I det rättsfallet prövades om en uppfört tak var ett lovbefriat skärmtak eller en lovpliktig tillbyggnad. Två komplementbyggnader, som var placerade på två olika fastigheter, hade förbundits med varandra genom att byggnadernas respektive sadeltak hade byggts samman mellan byggnadernas gavlar. Taket mellan byggnaderna hade formen av ett sadeltak. Taket hade likadan takfot, taklutning och takmaterial som komplementbyggnaderna. Sett uppifrån såg det ut att vara en enda byggnad. Takets area uppgick till 16 m2 med 8 m2 fördelade på vardera fastigheten. Domstolen bedömde att aktuellt tak inte var ett lovbefriat skärmtak. Som skäl för denna bedömning angav domstolen att taket funktionsmässigt visserligen fungerade väl till att skydda mot nederbörd och väder. Men konstruktionsmässigt gav taket ett starkt intryck av att huvudsakligen ha som syfte att sammanlänka de båda byggnaderna på båda sidor om fastighetsgränsen. Om syftet med taket hade varit att bara åstadkomma ett funktionsdugligt skydd mot vädret, hade detta kunna åstadkommas med en mindre omfattande och robust konstruktion. Domstolen menade därför att taket inte var ett lovbefriat skärmtak. I stället menade domstolen att taket var en bygglovspliktig tillbyggnad. Detta eftersom taket visuellt uppfattades som en tillbyggnad och gav upphov till en volym. Volymökningen var i detta fall det utrymme som avgränsades uppåt av taket och åt sidorna av de båda byggnadernas gavlar. Att utrymmet ska vara tillslutet åt alla håll är inget krav enligt domstolen för att en volymökning ska anses föreligga. (MMD Vänersborg 2015-09-02 mål nr P 1608-15)

skiss skärmtak MMD Vänersborg 2015-09-02 mål nr P 1608-15
Skiss på skärmtaket i rättsfallet MMD Vänersborg 2015-09-02 mål nr P 1608-15. Illustration: Sweco/Boverket

Väggar på befintligt skärmtak

I ett rättsfall från MÖD prövades om åtgärden att förse ett befintligt skärmtak med väggar var en tillbyggnad. I målet hade en byggnadsnämnd tagit ut byggsanktionsavgift av en byggherre för att bland annat ha satt väggar på ett skärmtak över en lastkaj. I tidigare avgöranden hade MÖD funnit att åtgärden att glasa in ett utrymme, som är försett med ett tak, inte hade inneburit någon volymökning och därmed inte var en tillbyggnad. MÖD bedömde utifrån tidigare praxis att åtgärden, att förse lastkajen med väggar, inte skulle ses som en tillbyggnad. Om åtgärden i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till eftersom detta inte hade tagits upp av nämnden. (MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)

skiss skärmtak MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14
Skiss på skärmtaket med väggar i rättsfallet MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14. Illustration: Sweco/Boverket

Göra ett inglasat uterum under befintligt tak

Det finns två rättsfall som behandlar inglasning under befintligt tak. I båda rättsfallen tillämpades ÄPBL.

I det första rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för en tillbyggnad med ett tak som bars upp av pelare. På sidorna fanns ett träplank till en höjd av 1,8 meter. Tillbyggnaden var placerat på ett altangolv och hade en area på cirka 9 m2. Byggherrarna hade avvikit från beviljat bygglov genom att istället göra ett tak på cirka 19 m2. De hade också glasat in hela taket så att det blev ett inglasat uterum. MÖD bedömde att inglasningen av 9m2 inte var en volymökning av byggnaden, eftersom det taket hade utförts med stöd av ett beviljat bygglov. MÖD bedömde därmed att den åtgärden inte var en tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog inte MÖD ställning till eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12).

MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12
Skiss på uterummet i rättsfallet MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12. Illustration: Sweco/Boverket

I det andra rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för nybyggnad av ett fritidshus på 95 m2. Av dessa var 80 m2 bostad och 15 m2 var en indragen uteplats under byggnadens tak. Uteplatsen var inte inglasad enligt bygglovet. Vid ett senare tillfälle hade uteplatsen glasats in så det i stället blev ett inglasat uterum. Frågan var då om den inglasning som hade skett var en lovpliktig tillbyggnad. MÖD bedömde att inglasningen av det bygglovsgivna uteplatsen inte var en volymökning av byggnaden och därmed inte var en lovpliktig tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till, eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13)

Skiss på uterummet i rättsfallet MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13.
Skiss på uterummet i rättsfallet MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13. Illustration: Sweco/Boverket

Bygga ett inglasat uterum

I ett rättsfall prövades om ett inglasat uterum var att betrakta som en bygglovspliktig tillbyggnad. I målet tillämpades ÄPBL. Konstruktionen användes som en uteplats till bostadshuset och bestod av brädgolv på marken, plank och inglasning på sidorna samt ett skärmtak. Olika delar av konstruktionen uppfördes vid olika tillfällen, där inglasningen och skärmtaket tillkom sist. MÖD bedömde att brädgolvet inte var en lovpliktig byggnad. Detta eftersom det inte har skapats något utrymme under brädorna och uteplatsen inte låg märkbart över marknivån. Vad gäller skärmtaket, planket och inglasningen, som tillkom senare, bedömde domstolen att dessa åtgärder sammantaget gav intryck av att ett uterum hade skapats. De var därmed att betrakta som en tillbyggnad till bostadshuset. (MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12)

Skiss sjösidan MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12
Skiss på uterummet i rättsfallet MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12. Illustration: Sweco/Boverket
skiss MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12
Skiss på uterummet i rättsfallet MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12. Illustration: Sweco/Boverket

Ändra förråd och carport till bostadsutrymme

I ett rättsfall hade sökanden omvandlat ett utrymme som tidigare använts som förråd och carport, till bostadsutrymme och varmförråd genom att uppföra en fasadvägg. Carporten fanns i ett kedjehusområde och hade innan fasadväggen byggdes väggar på tre sidor. Den enda förändring som hade skett var att fasadväggen hade tillkommit. MÖD ansåg att byggnaden inte hade tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast hade använts för. Uppförandet av fasadväggen var inte heller en nybyggnad. Att uppföra en fasadvägg hade inte syftat till att öka byggnadens volym och gav inte visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen ansåg därför att ändringen inte var en tillbyggnad. Däremot ansåg domstolen att det var en bygglovspliktig fasadändring. (MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14)

Skiss på förråd/carport innan ändring till bostadsutrymme i rättsfallet MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14.
Skiss på förråd/carport innan ändring till bostadsutrymme i rättsfallet MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14. Illustration: Sweco/Boverket
carport  efter ändring till bostadsutrymme i rättsfallet MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14.
Skiss på förråd/carport efter ändring till bostadsutrymme i rättsfallet MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14. Illustration: Sweco/Boverket Sweco/Boverket

Här kan du läsa Boverkets referat och kommentar om detta rättsfall

Markis

Det framgår inte av förarbetena eller av rättspraxis om en markis som är monterad på en byggnad är en tillbyggnad. Däremot finns det ett rättsfall som gällde om fristående markiser är en lovpliktig byggnad. I det fallet ansåg domstolen att markiserna inte var utfällda i en sådan utsträckning att de borde betraktas som ett tak och därmed var markiserna inte en byggnad. För att en åtgärd ska vara en tillbyggnad måste den innebära en volymökning och avgränsas uppåt av ett tak. Det resonemang som domstolen förde om tak borde kunna användas för att bedöma om en markis är en tillbyggnad. (jfr MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13)

MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13
Skiss på markiserna i rättsfallet MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13. Illustration: Sweco/Boverket

Pergola

I ett rättsfall prövades om en pergolaliknande konstruktion, som hade utförts utan bygglov, var en tillbyggnad. På sidorna fanns horisontella träribbverk. När byggnadsnämnden påtalade att bygglov kunde krävas för tillbyggnaden ändrade byggherren konstruktionen på så sätt att takbeklädnaden togs bort så att enbart takbalkarna återstod. Nämnden bedömde att efter ändringen gjorts var den pergolaliknande konstruktionen inte en tillbyggnad som krävde bygglov. MÖD konstaterade att konstruktionen inte var en tillbyggnad, främst eftersom den inte hade något tak. Den var heller inte ett plank eller någon annan bygglovspliktig konstruktion. Däremot så ansåg MÖD att konstruktionen var att betrakta som en anläggning enligt PBL och därmed ett byggnadsverk. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14)

Här kan du läsa Boverkets referat och kommentar om detta rättsfall

Skiss på en pergolaliknande konstruktion i rättsfallet MÖD 2015-11-12
Skiss på en pergolaliknande konstruktion i rättsfallet MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14. Illustration: Boverket

Ramp

I ett rättsfall från MÖD som handlade om en ramp var en tillbyggnad eller inte bedömde domstolen att rampen var en tillbyggnad. ÄPBL tillämpades i detta mål. Rampen sträckte sig mellan bostadshusets andra våning och en befintlig uteplats. Den var placerad 2,5-3 meter över marken och var cirka 4 meter lång och 1,5 meter bred. MÖD konstaterade att rampen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark och därmed var en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om rampen var en tillbyggnad. Vid en samlad bedömning av användbarheten av underliggande mark samt rampens utformning och placering bedömde MÖD att rampen ökade byggnadsvolymen och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2014-11-14 mål nr P 2070-14)

Skiss på ramp i rättsfallet MÖD 2014-11-14 mål nr P 2070-14.
Skiss på ramp i rättsfallet MÖD 2014-11-14 mål nr P 2070-14. Illustration Sweco/Boverket

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en tillbyggnad kräver bygglov eller inte enligt PBL kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd att förändra byggnadsminne eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej