Allt fler 80+ i befolkningen

Gruppen 80 år och äldre har under de senaste fem åren (2020–2025) ökat markant och kommer att öka framöver. Fler personer är redan i, eller kommer in i, en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning mot äldre har ökat, och kan komma att öka ännu mer på många håll.

För få tillgängliga bostäder

Var sjätte person i Sverige var 70 år eller äldre år 2024 och drygt sex procent av befolkningen var 80 år eller äldre. Andelen personer över 80 år beräknas att öka till 11 procent år 2070. Samma år beräknas 22 procent vara 70 år eller äldre. . Diagrammet nedan visar den förväntade ökningen av personer i åldern 80 plus jämfört med övriga åldrar i Sverige.

Diagrammet visar den förväntade fördelningen av befolkningen åren 2026–2070 fördelat på två åldersgrupper. Åldersgruppen 80+ kommer nästan att fördubblas under dessa år. Källa: SCB:s befolkningsframskrivningar april 2026, Boverkets bearbetning. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vi håller oss friska allt högre upp i åldrarna men de flesta får efter hand försämrad syn och hörsel och även nedsatt rörlighet. Det är framför allt i åldrarna över 85 år som det blir vanligare att nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av vård och omsorg ställer särskilda krav på bostaden. Lokalt saknas det ofta bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Stora delar av det ordinarie bostadsbeståndet har bristande tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet. Exempelvis saknas hiss i uppskattningsvis hälften av flerbostadshusen och där det finns hiss är det inte ovanligt att man behöver passera trappsteg för att nå hissen. I småhusen är det vanligt med en trappa till entrén och i många fall ligger badrum och sovrum på övre våningen. Många äldre har en bostad som det blir svårt att bo kvar i om rörligheten försämras.

Flyttfrekvensen bland äldre är ändå generellt sett låg, vilket delvis speglar äldre personers preferenser. Många äldre vill helt enkelt helst bo kvar i sin nuvarande bostad, så länge det är möjligt. Men de äldre personer som faktiskt skulle vilja flytta till en mer bekväm och lättskött bostad möter på många håll ett klent utbud av möjliga alternativ. För att lämna en bostad man kanske bott i flera tiotals år, måste det erbjudas ett alternativ som inte bara är fysiskt tillgängligt utan också tilltalande i övrigt och dessutom ekonomiskt rimligt.

Andelen äldre som bor i särskilt boende minskar

Kommunerna har enligt 8 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd, så kallat särskilt boende. Sådana bostäder fördelas efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men även för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende. Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Men de allra flesta äldre personer bor kvar där de bott sedan länge eller byter till en annan bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet. Den eventuella flytten till särskilt boende sker allt högre upp i åldrarna. I gruppen 65–79 år är det omkring en procent av både män och kvinnor som bor i särskilt boende. Av dem som har passerat 80 är det sammanlagt cirka nio procent som bor i särskilt boende, vilket är fem procent av männen och nio procent av kvinnorna (2025, enligt Socialstyrelsen).

Andelen äldre som bor i särskilt boende för äldre har successivt minskat under lång tid. Efterfrågan och behovet av sådana boendeformer har minskat, som en följd av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre. Men det handlar också om en medveten politik från samhällets sida att styra mot kvarboende genom möjligheter till bostadsanpassning, hemtjänst och hemsjukvård. Ändå är det bara runt tre procent i åldersgruppen 65–79 år som har hemtjänst. I åldersgruppen över 80 är det sammanlagt 16 procent som har hemtjänst. 11 procent av männen och 16 procent av kvinnorna (2025, enligt Socialstyrelsen). De allra flesta äldre personer klarar sig alltså själva – eller med hjälp av anhöriga – i en bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet.

Ställer krav på bostadsförsörjningsplaneringen

För att kunna möta bostadsefterfrågan från en åldrande befolkning behöver man från kommunens sida ha ett gott grepp om hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut i olika delar av kommunen och hur de äldre invånarna bor i dag. En annan fråga är hur man ska möta efterfrågan från dem som ska jobba inom vården och äldreomsorgen. 

Planering för bostadsförsörjning – en handbok

"Trygghetsbostäder" kan avse olika saker

Begreppet trygghetsbostäder används vanligen om boendeformer som riktar sig till äldre som önskar tillgång till trygghet och gemenskap i sitt boende. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO).

Det finns ingen entydig definition av trygghetsbostäder utan det kan se ganska olika ut, men trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensam nämnare för många. För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ. Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård, utan den som behöver det får ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som andra.

Individuellt behovsprövat trygghetsboende

Kommunerna har möjlighet att inrätta en särskild boendeform för äldre som framför allt behöver stöd och hjälp i sitt boende, lättillgänglig service samt hjälp att bryta ofrivillig isolering. Bestämmelsen finns i 8 kap. 4 § andra stycket socialtjänstlagen och boendeformen kallas individuellt behovsprövat trygghetsboende (benämndes tidigare ”biståndsbedömt trygghetsboende”). Det är frivilligt för kommunen att erbjuda denna boendeform. 

Seniorbostäder

Seniorbostäder är helt vanliga bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som är avsedda för personer över en viss ålder. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet, trygghet och med större möjlighet till gemenskap. Seniorbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt, ägarlägenhet och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Seniorbostäder kan skilja sig mycket åt i sin utformning och i vad de har att erbjuda. Ibland är det enda utmärkande att alla som bor i huset är över en viss ålder, medan andra boenden erbjuder service och aktiviteter. Vissa boenden tillhandahåller servicetjänster medan det i andra är de boende själva som arrangerar aktiviteter och samverkar för en trygg och bekväm tillvaro.

Seniorbostäder har många likheter med trygghetsbostäder, men i en trygghetsbostad är det krav på att gemensamhetsutrymmen och aktiviteter ska finnas vilket det inte är i seniorbostaden. Åldersgränsen, det vill säga vilken ålder personen ska ha uppnått för att få bo där, kan skilja sig åt mellan olika seniorboenden och mellan senior- och trygghetsboenden. Den som bor i ett seniorboende får vid behov ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som äldre personer som bor i en helt vanlig bostad.

Uppgifter om äldre i bostadsmarknadsenkäten