Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling
Den byggda miljön har betydelse för barns identitet och självbild. Denna vägledning om barnkonventionens tillämpning i fysisk planering och stadsutveckling ger kunskap, inspiration och verktyg för att skapa jämlika livsmiljöer och tillgodose barns rättigheter i hela samhällsbyggnadsprocessen.
Om vägledningen
Denna vägledning vänder sig till kommuner, regioner och länsstyrelser i arbetet med barns rättigheter i fysisk planering och stadsutveckling, från planering till förvaltning. Vägledningen ger ett kunskapsunderlag för alla som arbetar med att utveckla trygga, trivsamma och hälsosamma samhällen som ger goda uppväxtmiljöer för barn. Vägledningen kopplar samman plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197), barnkonventionen. Vägledningen ger stöd för hur dessa lagar kan tolkas och samverka för att skapa jämlika livsmiljöer för barn och unga.
I vissa delar av vägledningen finns kommentarer från FN:s kommitté för barnets rättigheter. Dessa är inte bindande utan kan ses som rekommendationer för hur barnkonventionen kan tolkas.
Målgrupp för vägledningen
Kommunerna har planeringsansvar enligt PBL i Sverige. Tjänstepersoner på kommuner som arbetar med planering eller beställer planuppdrag är därför den huvudsakliga målgruppen för denna vägledning. Även förtroendevalda, strateger och kommunala planerare inom mark och exploatering, trafik, gata och park är relevanta målgrupper.
Vägledningen riktar sig även till fysiska planerare på regioner och länsstyrelser, konsulter och arkitekter som arbetar med samhällsplanering. Målgrupp är även byggaktörer, offentliga och privata fastighetsägare då vägledningen berör barnkonventionens tillämpning i hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering till förvaltning.
Barns rättigheter i byggd miljö
En femtedel av Sveriges befolkning är barn och unga under 18 år. När den byggda miljön planeras, utformas och förvaltas ska barns rättigheter tillgodoses genom hela processen för att kunna skapa goda livsmiljöer för alla barn.
Barnvänligt samhällsbyggande
Den här delen av vägledningen bidrar med kunskap om barns behov i samhället och tar upp vad kommuner, regioner och länsstyrelser behöver tänka på för att skapa jämlika livsmiljöer för alla barn.
Barn och samhällsbyggnadsprocessen
Hur en plats ser ut, fungerar och används beror på en lång kedja av olika processer och beslut. Barnrättsperspektivet behöver finnas med genom hela samhällsbyggnadsprocessen för att barns bästa ska förverkligas i den byggda miljön.
Tillsammansarbete
En god samverkan förutsätter bland annat tydliga mål och uppdrag samt tydlig ansvarsfördelning. Samtliga aktörer kan uppnå ett ömsesidigt mervärde genom att arbeta tillsammans, vilket är en stor framgångsfaktor för barns rättigheter.
Exempel
Den här sammanställningen av exempel syftar till att ge inspiration och vägledning för dig som planerar, beställer, förvaltar, gestaltar eller bygger barns livsmiljöer. Du hittar även kortare exempel i vägledningens olika delar.
Andra vägledningar
Boverket och andra myndigheter och organisationer har tagit fram ytterligare vägledningar som kan vara stöd i arbetet med tillämpning av barnkonventionen vid fysisk planering och stadsutveckling. Här presenteras ett urval av dessa.
Forskning och utredningar
Forskning lägger grunden för ny kunskap och är en viktig del för att vi ska kunna utveckla jämlika livsmiljöer för barn och unga. I detta avsnitt har vi därför sammanställt relevant forskning som kan höja kunskapen om barns rättigheter och livsmiljöer.