Klimatanpassning och stadens gestaltning

Köpenhamn i Danmark drabbades hårt år 2011 av ett stort skyfall. Året därpå hade man tagit fram en skyfallsplan. Planen omfattar 300 projekt, alltså platser som ska omvandlas eller skapas för att ta hand om och fördröja vatten. En viktig strategi i arbetet har varit att arbeta med ett naturbaserat landskap där Köpenhamn ska förvandlas från en asfaltsöken till en grön oas. Ett av de första av de 300 projekten var det så kallade Klimatkvarteret på Österbro där torg, bostadsgårdar och gator omvandlades.

Scandiagade i Köpenhamn har omgestaltats för skyfall och rekreation. Gatan har försetts med åtta försänkningar med olika teman och karaktär. Här har de närboende och närliggande föreningarna varit involverade i planering och gestaltning. Försänkningarna binds ihop med en gångbro i trä med neongula sidor, vilket ger parken en tydlig identitet.

Karens Minde Aksen, är en långsträckt park i Köpenhamn som har rustats upp för att kunna ta hand om stora skyfall. Parken har höga natur- och kulturmiljövärden Upprustningen har haft fokus på att ta bort så lite som möjligt och samtidigt lägga till så mycket som möjligt. Tack vare det nedsänkta stråket kan parken ta emot mycket vatten samtidigt som de flesta träden har kunnat sparas. Verksamheterna och bostäderna runt om skyddas från översvämning.

En något outnyttjad resurs i klimatanpassningsarbetet är bostadsgårdarna. De är ofta hårdgjorda stora ytor som mer genererar dagvatten än omhändertar. I det här exemplet har landskapsarkitekter tillsammans med de boende skapat en grönskande gård med en permanent vattenspegel. I stället för att leda bort vattnet används det i effektiva och synliga dagvattenlösningar som tillsammans skapar vackra trädgårdsrum för vistelse, lek och sinnliga upplevelser. Här har dagvattnet blivit en värdefull tillgång för de boende.

Utveckling av skyfallslösningar och dagvattenhantering aktualiseras när nya områden ska exploateras och ofta en förutsättning för att en exploatering ska kunna ske. Maskinparken på Lindholmen i Göteborg är en skyfallslösning utformad som en stadsdelspark. Det öppna, runda parkrummet är nedsänkt och ger både plats för vatten regniga dagar och för lek och rekreation andra dagar. 

Exercisfältet i Uppsala är ett före detta militärt övningsfält.  Här fanns ett stort behov av att fördröja och rena vatten från kringliggande bebyggelse. Regementsområdet intill är skyddat enligt kulturmiljölagen och fältet behövde hållas öppet i närheten av byggnaderna för att inte påverka kulturmiljön negativt. Gestaltningen är ett resultat av noggrann avvägning mellan kulturmiljöhänsyn, behovet av att fördröja och rena dagvatten och exploatering.

I Kunskapsparken både fördröjs och renas dagvattnet från den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att forma marken och skapa en topografi med kullar och slingrande bäckar, planteringar av träd och buskar skapas en miljö för många olika upplevelser. Hexagonen som form återkommer i olika element och funktioner i parken och anspelar på parkens koppling till forskningsanläggningarna. Tillsammans med trädgårdsföreningar har kommunen skapat platser för odling på friland och i växthus.

Med konst och rekreativa miljöer testar Luleå öppen hantering av dagvatten. I den nya stadsdelen Kronan byggs en relativt tät stadsdel med ett parkstråk i mitten. Kommunen har tagit fram ett ambitiöst konstprogram och tillsammans med konstnärerna skapat en stor variation och många upplevelser för stora och små. 

Skolgårdarna till Paris 745 grundskolor utgör en stor markresurs på över 73 ha jämnt utspritt över staden. De flesta parisare har inte mer än 200 meter till en skola. Skolgårdarna har därmed en stor potential att utgöra en grön oas som alla parisare kan nå. Efter skoltid är skolgårdarna nämligen öppna för allmänheten och kan nyttjas som en svalkande punkt i stadsmiljön. För att reglera temperaturen har asfalten brutits upp och ersatts med grönska och icke-hårdgjorda material. Förutom att sänka temperaturen har stora lekvärden skapats för barnen och eleverna.