Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med fukt under produktion

Granskad:

Nederbörd kan leda till fuktskador om fuktsäkerhetsarbetet när byggnaden byggs är otillräcklig. Fuktskador på byggmaterial kan uppstå när material lagras eller monteras. Om fuktskadat material byggs in i byggnaden kan det dröja innan fuktskadorna syns. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt under produktion.

Fukt under produktion

Exempel på bristfälligt skydd mot nederbörd vid lagring av virke på byggarbetsplats. Foto: Andreas Blomlöf

Skydd mot nederbörd är viktigt under hela byggtiden, framför allt när det gäller byggnader med träbaserade och andra fuktkänsliga material. Det är viktigt att skydda fuktkänsligt material från att det transporteras och lagras till att det byggs in.

Eftersom vädret på en byggarbetsplats inte kan kontrolleras eller styras är sannolikheten för uppfuktning hög om inte väderskydd används. Problem kan även uppkomma om material skyddas och lagras på ett bristfälligt sätt. Exempelvis om material kapslas in så att kondens kan uppstå eller om det inte skyddas från fukt underifrån.

Fukt kan leda till mikrobiologisk påväxt

Om fuktkänsligt material uppfuktas av nederbörd under byggproduktionen så att materialets kritiska fukttillstånd överskrids, kan det uppstå mikrobiologisk påväxt eller missfärgningar om materialet inte torkas ut tillräckligt fort.

Mikrobiologisk påväxt kan ibland, men långt ifrån alltid, ses med blotta ögat. Därför krävs analys i till exempel mikroskop för att avgöra om det finns mikrobiologisk påväxt på en yta eller inte. Du kan alltså inte avgöra om det finns mikrobiella skador på en ytan bara genom att titta på materialet.

En förutsättning för mikrobiologisk påväxt är fukt. Därför är det viktigt att skydda fuktkänsligt material från väta. Om fuktskadat material byggs in i en byggnad blir arbetet med att identifiera och sanera framtida fuktskador dessutom omfattande.

Det krävs även kontroller och dokumentation av bland annat leveranser av material och fuktkvoter i virke redan när det lagras och används. Lagringen måste ske utan att materialet smutsas ner, eftersom nedsmutsning försämrar materialets motstånd mot mikrobiologisk påväxt.

Fuktnivå kontrolleras med mätning

Om uppfuktning skett från nederbörd finns det alltid kritiska punkter där det tar lång tid för fukten att torka ut. Om dessa kritiska punkter inte identifieras och kontrolleras är risken stor för fuktskador. Kom ihåg att det alltid krävs mätning för att kontrollera materialets fuktnivå efter uppfuktning, eftersom du inte kan se på ett material om det är torrt eller fuktigt.

Exempel på en byggarbetsplats med ett heltäckande väderskydd. Foto: Sonny Modig/Boverket

Uppfuktning kan bero på:

  • avsaknad av väderskydd eller
    bristfälligt väderskydd som leder
    in vatten
  • förvaring av byggmaterial i
    oskyddad miljö
  • felaktig kravställning på
    byggmaterial, exempelvis att
    fuktkvot och transportskydd
    inte ange.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggmaterial
  • rostangrepp på metaller
  • formförändringar i material.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en fuktskada på grund av nederbörd under byggproduktion:

  • utformning av väderskydd
  • skydd av material under transport och på byggarbetsplats
  • klimat vid lagringsplats för material
  • nederbördsmängd och väderförhållanden
  • uttorkningsklimat.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en fuktskada på grund av nederbörd under byggproduktion:

  • kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
  • nedsmutsning av byggnadsmaterial
  • materialets förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
  • konstruktionens förmåga att torka ut
  • hur länge materialen är fuktiga
  • hur länge förutsättningar för mikrobiologisk påväxt är gynnsamma.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i byggprocessen”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Utvärdera behovet av väderskydd och anpassa skyddet till byggnad och produktion.
  • Bedöm behovet av mobilitet och flexibilitet för väderskyddet.
  • Föreskriv kravnivåer för fukt i material inför inbyggnad.
  • Ta fram en utförlig strategi för hur nederbörd under produktion ska hanteras i projekteringen av fuktsäkerhet.

När byggnaden byggs:

  • Bedöm behovet av ytterligare väderskydd vid transport, mellanlagring och montage när alla förutsättningar på plats är kända.
  • Utför fuktronder och kontroller som verifierar att planerade strategier fungerar.
  • Justera strategierna vid behov.

När byggnaden förvaltas:

  • Utvärdera behovet av väderskydd vid ombyggnad och renovering.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen