Motiv till detaljplanens reglering
I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och andra kapitlet plan- och bygglagen.
Regleringen ska vara motiverad
En detaljplan får inte vara mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte. Det betyder att varje bestämmelse måste vara motiverad och ha en funktion utifrån planens syfte. Regleringen ska också ha stöd i andra kapitlet plan- och bygglagen, PBL. I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
I motivet ska kommunen beskriva varför regleringen behövs i planen. För att kunna beskriva motivet behöver kommunen alltså göra en bedömning av om regleringen är nödvändig eller om frågan kan hanteras på annat sätt, var bestämmelsen ska gälla på plankartan samt hur den ska formuleras.
Motivet kan vara olika omfattande beroende på situation. Eftersom en detaljplan alltid måste ange markanvändning och genomförandetid är det oftast motivet till egenskapsbestämmelser som kan behöva utvecklas lite mer.
Motivet används vid tolkning
Motivet är inte bindande men är viktigt för att kunna tolka detaljplanen, framför allt vid bygglovsprövning. Det kan exempelvis handla om tolkning av en bestämmelse om skydd av kulturvärden som gäller för en viss byggnad. I motivet kan det då framgå att regleringen behövs eftersom byggnaden har särskilda kulturhistoriska värden i form av en välbevarad fasad från 1700-talet. Kulturvärdet som beskrivs i motivet kan då bidra med viktig tolkningsinformation för lovhandläggaren. Motivet kan också bidra med viktig information för att bedöma om det går att bevilja lov för en åtgärd som avviker från planen. Eftersom motivet är viktigt vid lovprövning kan det vara en fördel att stämma av motivet med den eller de som handlägger bygglov hos kommunen när detaljplanen tas fram.
Motiven kan också bidra till förståelsen av hur olika bestämmelser hänger ihop för att tillsammans få avsedd effekt. Det kan till exempel handla om bestämmelser om placering och skydd av kulturvärden som tillsammans förhindrar att ett riksintresse för kulturmiljö skadas påtagligt eller visa att dagvattenfrågan är löst på ett fungerande sätt med bestämmelser om allmän plats samt markens höjder och genomsläpplighet. Detta kan till exempel underlätta vid länsstyrelsens bedömning av om en detaljplan ska överprövas.
3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
Motivera – inte bara beskriva
För att motivet ska ge vägledning vid tolkning ska det inte bara beskriva regleringen utan ange varför den behövs i planen. Till exempel ska motivet till en bestämmelse om att marken inte får förses med byggnader inte bara ange att det är viktigt att byggnader inte uppförs där utan också ange varför detta är viktigt, till exempel att marken behövs som avåkningsskydd. Motivet till en bestämmelse om högsta nockhöjd 8 meter ska inte bara beskriva att höjden behöver anpassas till befintlig bebyggelse utan även varför en sådan anpassning är nödvändig, exempelvis med hänsyn till stads- och landskapsbilden i området.
Beskrivningen kan avse både typ av bestämmelse och dess innehåll. Till exempel kan motivet till en bestämmelse om största byggnadsarea per fastighet om 400 kvadratmeter ange varför kommunen valt att styra utnyttjandegraden genom bestämmelsetypen största byggnadsarea per fastighet, samt anledningen till att arean har bestämts till 400 kvadratmeter.
För att det tydligt ska framgå vilket allmänt intresse som bestämmelsen tillgodoser ska motivet redovisas utifrån andra kapitlet PBL. Det kan då vara lämpligt att ange vilken paragraf i andra kapitlet som motivet redovisas utifrån.
Motivet ska också redovisas utifrån planens syfte. Det innebär inte att kopplingen till syftet behöver anges uttryckligen i varje motivtext. I många fall kan det vara uppenbart hur bestämmelsen kopplar till syftet. Däremot kan det finnas situationer där det behöver förklaras hur den enskilda bestämmelsen bidrar till att planens syfte uppnås.
Användningsbestämmelser behöver normalt inte motiveras särskilt utförligt. Om syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder kan motivet ange att användningsbestämmelsen Bostäder möjliggör planens syfte. Om det däremot handlar om kompletterande användningar, till exempel en gata som behövs för trafikförsörjning till bostäderna kan ett lite mer utförligt motiv behövas som förklarar till exempel varför gatan getts en viss bredd eller sträckning.
Bestämmelser med samma formulering kan ha olika motiv
Motivet är inte bara kopplat till typ och formulering av bestämmelse, utan också till var bestämmelsen gäller. Bestämmelser som är likadant formulerade kan därför i vissa fall ha olika motiv på olika platser i planområdet. Till exempel kan en placeringsbestämmelse om byggnaders avstånd till gata i en del av detaljplanen motiveras av trafiksäkerhetsskäl medan bestämmelsen i en annan del av planen handlar om att bevara ett gaturum som är viktigt ur stadsbildssynpunkt.
Redovisning av motiv
Enligt föreskrifterna ska motivet kopplas digitalt till bestämmelsens bestämmelseområde. På så sätt blir motivet digitalt sökbart. När motivet ska redovisas i ett dokument är det en fördel om motivet samlas i ett avsnitt av planbeskrivningen så att det blir lättläst och tydligt. Det behöver då framgå vilket motiv som hör till vilken bestämmelse. Detta kan redovisas genom beskrivande text men oftast behöver det visualiseras med hjälp av kartor eller illustrationer.
Sortering och taggning av digital information
Planbeskrivningens information sorteras och taggas digitalt i teman, grupper och ibland även undergrupper. Sorteringen innebär att den digitala informationen blir sökbar på den nivå den sorterats under. Detaljplanens motiv ska sorteras under temat ”Motiv till detaljplanens reglering” och gruppen ”Motiv till reglering”.
Läs mer i Bilaga för digital indelning av information i planbeskrivning i teman, grupper och undergrupper i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning. Bilagan hittar du sist i föreskriften.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning
Föreskrifterna innehåller inga regler om hur planbeskrivningen ska redovisas och struktureras i ett dokument. Sorteringen i teman, grupper och undergrupper behöver alltså inte användas som rubriker. Kommunen är därför fri att redovisa planbeskrivningen efter behov så länge det blir tydligt.
Här följer ett antal olika exempel på formuleringar av motiv.
e1 – Största byggnadsarea är 75 m² per fastighet
Motiv: Byggnaderna inom planområdet är uppförda inom en kort tidsperiod och uppfördes av samma byggherre. Detta har inneburit att storleken på alla de befintliga byggnaderna ligger inom intervallet 125–135 m² bruttoarea i två våningar med en byggnadsarea på ca 75 m². Denna enhetlighet tillsammans med byggnadernas formspråk och uttryck har ett stort kulturhistoriskt värde som kommunen vill bevara och befästa. Det är därför inte lämpligt att de fastigheter som ännu inte är bebyggda, förses med byggnader med en byggnadsarea större än 75 m². Tillkommande bebyggelse ska följa den befintliga bebyggelsestrukturen och den nya arean är anpassad efter de befintliga byggnaderna. Lagstödet är 2 kap. 6 § 1 PBL – intresset av en god helhetsverkan och hänsyn till natur- och kulturvärden och 2 kap 6 tredje stycket PBL.
h1 – Högsta nockhöjd är 6 meter
Motiv: Befintliga byggnader inom planområdet har en enhetlig höjd som ger goda sikt- och ljusförhållanden. Den enhetliga höjden förstärker upplevelsen av den genomtänkta och omsorgsfulla gestaltningen på platsen. Regleringen av höjden görs därmed med hänsyn till stads- och landskapsbilden och kulturvärdena på platsen (2 kap. 6 § 1 PBL).
f1 – Byggnaders huvudentré ska placeras mot Körsbärsvägen
Motiv: Vid uppförandet av de befintliga byggnaderna fanns det en gestaltningsidé att huvudentrén skulle placeras på byggnadens långsida mot Körsbärsvägen. Denna placering av entrén gjordes då det ur trafiksynpunkt inte var lämpligt med in- och utfartstrafik från den större gatan Drottninggatan och att parkeringen skulle ligga i anslutning till huvudentrén. Ytterligare skäl var att spara de solljusbelysta ytorna på tomten för rekreation och trädgårdsändamål och inte nyttja den ytan för parkering.
Lagstöd: 2 kap. 3 § 1 PBL – ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och 2 kap. 5 § 3 PBL – möjligheterna att ordna trafik.
Här följer ett exempel på motiv och hur de är kopplade till syftet och till andra kapitlet PBL.
Detaljplan för idrottsområde och bostäder
Syfte
Syftet med detaljplanen är utveckling av befintligt idrottsområde genom ny infart i norr samt möjliggöra bostadsförtätning i södra delarna som ansluter till befintligt bostadsområde.
Syfte
Syftet med detaljplanen är utveckling av befintligt idrottsområde genom ny infart i norr samt möjliggöra bostadsförtätning i södra delarna som ansluter till befintligt bostadsområde.
Motiv
Regleringen om att byggnad inte får uppföras görs för att den tillkommande bebyggelsen ska ha samma indrag från gatan som befintlig bebyggelse. Detta stämmer med syftet att ansluta till befintligt bostadsområde och ta hänsyn till stads- och landskapsbilden i enlighet med 2 kap. 6 § PBL.
Syfte
Syftet med detaljplanen är utveckling av befintligt idrottsområde genom ny infart i norr samt möjliggöra bostadsförtätning i södra delarna som ansluter till befintligt bostadsområde.
Motiv
Regleringen om att byggnad inte får uppföras görs för att den gamla infarten till idrottsområdet inte ska bebyggas utan kunna användas för enstaka transporter samt utrymningsväg. Detta möjliggör utvecklingen av idrottsområdet och tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet i enlighet med 2 kap. 5 § PBL.