Kontrollplanens innehåll
En kontrollplan enligt plan- och bygglagen, PBL, ska innehålla vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse. Det ska också framgå vem som ska göra kontrollerna. Vidare ska kontrollplanen innehålla uppgifter om vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök som nämnden bör göra.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som arbetar med lov- och byggprocessen på en kommun. Även du som är privatperson kan ta del av innehållet, men om du vill ha mer information, letar efter blanketter eller svar på en fråga ska du kontakta din kommun.
Vad ska kontrollplanen innehålla?
Kontrollplanen enligt plan- och bygglagen, PBL, är en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Med utförande avses de faktiska bygg-, rivnings- eller markåtgärderna. Den ska visa vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse. Kontrollplanen ska också innehålla uppgifter om vem som ska göra kontrollerna och hur kontrollerna ska utföras. (jfr prop. 2025/26:172 sid 108)
Effektiv och säker byggprocess, prop. 2025/26:172 (på Sveriges riksdags webbplats)
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Om någon av dessa uppgifter är okända, kan man inte bedöma värdet av kontrollen. Om byggherrens organisation inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det skäl för byggnadsnämnden att avvakta med att fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 300, 303-304)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att den ska vara objektspecifik och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att:
- väsentliga tekniska egenskapskrav enligt PBL uppfylls,
- förbudet mot förvanskning följs, och
- kraven på varsamhet följs.
I kontrollplanen ska det finnas uppgifter om
- vilka kontroller som ska göras
- vilka krav som kontrollerna ska avse
- vem som ska göra kontrollerna
- hur kontrollerna ska utföras
- vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden
- vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök
Vilka kontroller som ska göras
Kontrollplanen ska vara objektspecifik. Vilka kontroller som ska göras varierar därför mellan olika projekt och bör begränsas till de kritiska momenten i bygg- eller rivningsåtgärden. De kritiska momenten identifieras, analyseras och värderas sannolikt bäst genom att byggherren tillsammans med sin projektorganisation genomför en riskbedömning.
Projektering hör inte hemma i kontrollplanen
Kontrollplanen är en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Med ”utförande” avses de faktiska bygg-, mark- eller rivningsåtgärderna. (jfr prop. 2025/26:172 sid. 108)
Effektiv och säker byggprocess, prop. 2025/26:172 (på Sveriges riksdags webbplats)
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Projekteringen är en viktig grund för den riskbedömning som ska leda fram till vilka kontroller som ska göras, men projekteringen i sig själv hör normalt inte hemma i kontrollplanen.
All väsentlig projektering ska således vara utförd och kontrollerad innan byggnadsnämnden ger startbesked, för de delar som omfattas av startbeskedet. Om byggherren vill inleda arbetet innan all projektering är slutförd, kan nämnden ge delstartbesked i den utsträckning projekteringen är klar. (jfr prop. 2025/26:172 sid. 61)
Effektiv och säker byggprocess, prop. 2025/26:172 (på Sveriges riksdags webbplats)
Kontroll reglerad i lag, förordning och föreskrift
Vissa kontroller är särskilt reglerade i lag, förordning och föreskrifter, såsom funktionskontroll av ventilationssystem och besiktning av hissar och andra motordrivna anordningar. Det kan gälla både hur, när och av vem de ska utföras. Exempelvis så ska funktionskontroll av ventilation göras av certifierad sakkunnig funktionskontrollant. Sådana kontroller ska göras oavsett om de ingår i kontrollplanen eller inte. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302-303)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
25 §
Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i bygg-
nader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en funktionskontrollant. Lag (2026:712) .
1 §
För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).
En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.
2 §
Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.
3 §
Vid varje återkommande besiktning ska det
1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.
4 §
Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
1. resultatet av kontrollen,
2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.
5 §
Den som har utfört besiktningen ska
1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.
6 §
Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden.
7 §
Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.
8 §
Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).
Vid besiktningen ska det kontrolleras att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av EU:s linbaneförordning ska det dessutom kontrolleras att anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2026:197).
9 §
Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773).
10 §
Motordrivna anordningar som avses i 8 och 9 §§ ska besiktigas av ett kontrollorgan som har ackrediterats för kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2026:709).
11 §
Den som har utfört besiktningen ska
1. utfärda ett protokoll om att besiktningen har gjorts och vad den omfattat,
2. i protokollet ange om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1 eller 2 och vilka bristerna i så fall är, och
3. lämna ett exemplar av protokollet till den som äger eller annars ansvarar för anordningen.
Om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 §
andra stycket 1 ska den som har utfört besiktningen omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta samt skicka ett exemplar av protokollet till byggnadsnämnden.
Vilka krav som kontrollerna ska avse
De krav som kontrollerna ska avse kan vara krav som framgår av PBL, PBF eller Boverkets föreskrifter. Kraven uttrycks ofta som funktionskrav. Det innebär att det i en författning inte nödvändigtvis framgår av kravet hur en kontroll ska utföras eller mot vad kontrollen ska göras.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Om byggherren och medhjälpare inte kan svara på någon av dessa frågor, finns det skäl för byggnadsnämnden att avvakta med att fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Hur kontrollerna ska utföras
Vilken kontrollmetod som används kan vara avgörande för en korrekt verifiering av att utförandet följer projekteringen och uppfyller funktionskraven.
Det är viktigt att precisera hur mätningen eller provningen ska gå till, så att tolkningsutrymmet blir minsta möjliga för den som ska göra kontrollen. För vissa kontrollmetoder, i synnerhet där mer avancerad mätteknik krävs, finns standarder för hur kontrollen och tolkningen av kontrollresultatet kan ske.
Vad kontrollen ska ske mot
Alla kontroller måste ske mot någon form av kravställning för kontrollen. Kontrollen kan exempelvis göras mot en projekterad handling, mot arbetsbeskrivningar och branschnormer, mot föreskrifter från Boverket, eller mot leverantörens monteringsanvisningar. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Förutsatt att det finns fullgoda konstruktions- och installationsritningar, kan de flesta kontroller utföras mot ritning. Flera branschorgan utfärdar egna branschföreskrifter och arbetsbeskrivningar som i sin tur oftast bedöms uppfylla funktionskraven i Boverkets föreskrifter.
I vissa fall framgår direkt av Boverkets föreskrifter hur ett specifikt funktionskrav kan uppfyllas. Boverkets föreskrifter hänvisar i vissa fall till standarder som kan användas för verifiering av funktionskrav.
Ibland kan kontrollen ske mot tillverkarens eller leverantörens monteringsanvisning. Detta kan ofta vara fallet i fråga om små ändringar av en- eller tvåbostadshus och andra små åtgärder, exempelvis uterum eller komplementbyggnader som levereras som byggsatser.
Vem som ska göra kontrollerna
Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en sakkunnig.
Byggherrens dokumenterade egenkontroll innebär att byggherrens organisation kontrollerar och intygar att bygg-, rivnings- eller markarbetet blir rätt utfört. Den som utför kontrollerna kan vara en projektör, en arbetsledare eller en av byggherren anlitad annan kontrollant. Byggherren kan också vara kontrollant.
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 a §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
Kontrollerna ska dokumenteras
Gemensamt för alla kontrollerna är att de ska dokumenteras. Exempel på dokumentation är besiktningsprotokoll, kontrollintyg, provningsintyg, mätningsprotokoll och foton. Dokumentationen ska styrkas med en underskrift av den som kontrollerat att kraven enligt kontrollmomentet är uppfyllda. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det är viktigt att inte blanda ihop byggherrens dokumenterade egenkontroll enligt PBL med utförarens egenkontroller. Kontrollplan enligt PBL är ett bedömningsunderlag till byggnadsnämnden och normalt mindre omfattande än byggherrens samlade egenkontroll. Det finns inget som hindrar att kontrollpunkter i kontrollplan enligt PBL kan vara desamma som i utförarens egenkontroll, eller att det är samma person som utför båda kontrollerna, men byggherrens dokumenterade egenkontroll ska redovisas självständigt i kontrollplan enligt PBL.
Tydligt vem som ska kontrollera
Det är byggherrens ansvar att i kontrollplanen ange vem som ska utföra kontrollen, även om byggnadsnämnden har kompletterat kontrollplanen och beslutat att en certifierad sakkunnig ska kontrollera ett visst moment.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Att i kontrollplanen skriva ut vem som ska göra kontrollerna är viktigt för att den personen ska känna ett ansvar för att kontrollen genomförs. Kontrollanten ska därför helst vara namngiven, men ofta är byggherrens projektorganisation inte bestämd när man har tekniskt samråd och går igenom byggherrens förslag till kontrollplan. Då kan det räcka att skriva ut en personroll istället, exempelvis ”arbetsledare vs-entreprenör” eller ”platschef totalentreprenör”.
Om byggherren uppger personroller som kontrollanter i kontrollplanen, bör varje personroll så snart som möjligt kopplas till en namngiven person. Detta kan förslagsvis ske i form av en lista eller förteckning där namn, roll och kontaktuppgifter framgår. En sådan lista eller förteckning kan lämnas till byggnadsnämnden och den kontrollansvariga underhand, allt eftersom personrollerna kopplas till faktiska personer i byggherre- eller projektorganisationen. På så sätt får byggnadsnämnden möjlighet att bedöma om den namngivna personen, utifrån dennes roll i projektet, har rätt kompetens för den aktuella personrollen eller kontrollen. När det vid slutsamrådet ska gås igenom hur kontrollplanen har följts, ska alla kontrollanter som förekommer i kontrollplanen vara kända vid namn.
För att kontrollen ska fungera behöver den som ska kontrollera veta hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Det är viktigt att byggherre eller kontrollansvarig kommunicerar direkt med kontrollanten så att denna information samt resultatåterföring inte blir andrahandsinformation.
Sakkunnig
Om byggherrens dokumenterade egenkontroll bedöms vara otillräcklig kan nämnden kräva intyg från besiktningar eller kontroller utförda av sakkunniga. Det är byggnadsnämnden som bestämmer om detta behövs och behovet av sakkunnig kan inte överklagas. En sakkunnig ska då tas upp som kontrollant i kontrollplanen.
En sakkunnig är en fysisk person som har den lämplighet, sakkunskap och erfarenhet som krävs för att kontrollera åtgärder inom sitt sakområde, samt kan styrka detta med ett certifikat.
När byggnadsnämnden prövar om det behövs en sakkunnig ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador uppkommer, om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskriva krav. Certifiering av sakkunniga görs av särskilda certifieringsorgan som i sin tur är ackrediterade av myndigheten Swedac. Sakkunniga finns inom följande områden:
- brand (SAK)
- tillgänglighet (TIL)
- kulturvärden (KUL)
- energi (CEX)
- ventilation (OVK).
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 a §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
9 §
Med sakkunnig avses i denna lag en fysisk person som
1. har den lämplighet och den särskilda sakkunskap och er-
farenhet som behövs i fråga om att kontrollera åtgärder inom dennes sakområde, och
2. kan styrka sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat. Lag (2026:712) .
2 §
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 99 §,
5. behovet av kontrollplan, avfallshanteringsplan, kontrollansvarig, sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
6. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
7. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2026:712) .
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
2 §
Certifiering av en byggbedömare, kontrollansvarig, sakkunnig eller funktionskontrollant ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Förordning (2026:709).
Om byggnadsnämnden anser att det finns behov av att anlita sakkunniga som kan utföra sakkunnigkontroll, men det inte finns tillgång till sakkunniga inom det aktuella området, bör byggnadsnämnden föra en dialog om hur byggherrens dokumenterade egenkontroll kan förstärkas.
Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden
Av kontrollplanen ska framgå vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är om startbesked getts med villkor att byggherren ska lämna in ytterligare dokumentation inför ett visst skede i byggprocessen.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
24 §
I ett startbesked ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som ska gälla för åtgärderna, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 81 eller 82 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 9 kap. 114 § ska gälla först när det har fått laga kraft.
Om en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet, ska det i startbeskedet inte fastställas någon kontrollplan för kontroll som omfattas av byggbedömarens ansvar. Lag (2026:712) .
24 a §
Ett startbesked gäller omedelbart. Lag (2025:974) .
Det kan också vara lämpligt att byggherren anmäler när byggåtgärden är på väg att slutföras, så att byggnadsnämnden kan kalla till ett sammanträde för slutsamråd eller pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen.
30 §
Byggnadsnämnden ska i samband med att byggåtgärder avslutas kalla till ett slutsamråd, om
1. åtgärden har omfattats av ett tekniskt samråd, eller
2. en byggbedömare används.
Slutsamråd behövs inte om det är uppenbart obehövligt. Lag (2026:712) .
37 §
Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.
Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.
Precis som med övriga kontrollpunkter, ska det av kontrollplanen framgå vem som ska göra anmälningarna till byggnadsnämnden. En kontrollansvarig ska se till att kontrollplanen följs samt att nödvändiga kontroller utförs, men det kan finnas andra personer i byggherreorganisationen som har bättre kännedom om när ett visst villkor är uppfyllt eller en viss tidpunkt närmar sig.
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök
Vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra, och när besöken bör ske, ska framgå av kontrollplanen.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Det är viktigt att det skrivs in i kontrollplanen när arbetsplatsbesök ska göras, då detta ökar sannolikheten för att arbetsplatsbesöken verkligen genomförs. Tidpunkten bör uttryckas utifrån ett specifikt moment i arbetet, exempelvis ”före gjutning av platta på mark” eller ”före invändig stombeklädnad”.
Det ska också framgå av kontrollplanen vem som ska anmäla till byggnadsnämnden när tidpunkten för arbetsplatsbesök närmar sig. En kontrollansvarig ska se till att kontrollplanen följs samt att nödvändiga kontroller utförs, men det kan finnas andra personer i byggherreorganisationen som oftare befinner sig på den plats där åtgärderna genomförs och därför har bättre kännedom om när tidpunkten för arbetsplatsbesök närmar sig.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.