På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kontrollplanens innehåll

Granskad:

En kontrollplan enligt PBL ska innehålla vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse. Det ska också framgå vem som ska göra kontrollerna. Vidare ska kontrollplanen innehålla uppgifter om vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök som nämnden bör göra. Kontrollplanen ska också redogöra för vilka byggprodukter som kan återanvändas och vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till.

Vad ska kontrollplanen innehålla?

Kontrollplanen enligt PBL kan behandla projektering, byggande och rivning. Den ska visa vad kontrollerna ska avse. Med det menas att kontrollplanen även ska visa vem som ska kontrollera, hur kontrollen ska utföras och mot vad varje kontroll, till exempel mätning, ska jämföras samt hur resultatet av kontrollen ska redovisas. Om detta är okänt, kan man inte bedöma värdet av kontrollen. Om byggherrens organisation inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det skäl för byggnadsnämnden att avvakta med att fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2009/10:170 sid 300, 303-304)

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att den ska vara objektspecifik och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att:

  • väsentliga tekniska egenskapskrav enligt PBL uppfylls,
  • förbudet mot förvanskning följs, och
  • kraven på varsamhet följs.

7 §
  Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
   1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
   2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
   3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Lag (2011:335) .

Här kan du läsa mer om förvanskningsförbudet

Här kan du läsa mer om varsamhetskravet

Här kan du läsa mer om ändring av byggnader

I kontrollplanen ska det finnas uppgifter om:

  • vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
  • vem som ska göra kontrollerna,
  • vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
  • vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
  • vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
  • vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Här kan du läsa mer om byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Vilka kontroller som ska göras

Kontrollplanen ska vara objektspecifik. Vilka kontroller som ska göras varierar därför mellan olika projekt och bör begränsas till de kritiska momenten i bygg- eller rivningsåtgärden. De kritiska momenten identifieras, analyseras och värderas sannolikt bäst genom att byggherren via sina projektörer och konstruktörer genomför en riskbedömning.

Här kan du läsa mer om riskbedömning

Projektering i kontrollplanen

Projekteringen är en viktig grund för den riskbedömning som ska leda fram till vilka kontroller som ska göras. Kontroller som redan är gjorda under projekteringen hör inte hemma som kontrollpunkter i kontrollplanen. Sådana kontroller kan istället redovisas som bilagor eller genom intyg.

Det är en fördel om kontroller som avser projekteringen är klara innan startbesked ges för de delar som omfattas av startbeskedet. Om vissa kontroller inte är klara inför startbeskedet kan man reglera kontrollen som en eller flera punkter i kontrollplanen, exempelvis att dimensioneringskontrollen av överbyggnaden är utförd innan resningen av stommen påbörjas.

25 §    Dimensioneringskontroll ska göras för byggnadsverk som innehåller bärverksdelar i säkerhetsklass 2 eller 3.

Med dimensioneringskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. (BFS 2019:1).

Allmänt råd Dimensioneringskontroll syftar till att eliminera grova fel. Kontrollen bör utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras. Graden av organisatorisk och ekonomisk självständighet för den som utför dimensioneringskontroll bör ökas vid projekt av mer komplicerad natur. Dimensioneringskontroll bör normalt omfatta kontroll av att
  • a)  de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
  • b)  antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga,
  • c)  antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
  • d)  valda beräkningsmodeller är lämpliga,
  • e)  valda beräkningsmetoder är lämpliga,
  • f)  grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
  • g)  valda provningsmetoder är lämpliga,
  • h)  beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar
(BFS 2019:1).

Kontroll reglerad i lag, förordning och föreskrift

Vissa kontroller är särskilt reglerade i lag, förordning och föreskrifter, såsom funktionskontroll av ventilationssystem och besiktning av hissar och andra motordrivna anordningar. Det kan gälla både hur, när och av vem de ska utföras. Exempelvis så ska funktionskontroll av ventilation göras av certifierad sakkunnig funktionskontrollant. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302-303)

Sådana kontroller ska göras oavsett om de ingår i kontrollplanen eller inte.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 §
lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795) .

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

2 §
  Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

6 §
  Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden.

7 §
  Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

9 §
  Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773).

10 §
  En besiktning enligt 8 eller 9 § ska utföras av någon vars kompetens för uppgiften har styrkts genom ackreditering enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
339/93, eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169).

11 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. utfärda ett protokoll om att besiktningen har gjorts och vad den omfattat,
   2. i protokollet ange om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1 eller 2 och vilka bristerna i så fall är, och
   3. lämna ett exemplar av protokollet till den som äger eller annars ansvarar för anordningen.

Om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 §
andra stycket 1 ska den som har utfört besiktningen omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta samt skicka ett exemplar av protokollet till byggnadsnämnden.

Här kan du läsa mer om Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem

Här kan du läsa mer om Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Vad kontrollerna ska avse

Vad kontrollerna ska avse handlar om att beskriva:

  • hur kontrollen ska utföras, och
  • mot vad kontrollen ska ske.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Om byggherren och medhjälpare inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det skäl för byggnadsnämnden att avvakta med att fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304)

Hur kontrollen ska ske

Vilken kontrollmetod som används kan vara avgörande för en korrekt verifiering av att projekteringen eller utförandet uppfyller funktionskraven.

Det är viktigt att precisera hur mätningen eller provningen ska gå till, så att tolkningsutrymmet blir minsta möjliga för den som ska göra kontrollen. För vissa kontrollmetoder, i synnerhet där mer avancerad mätteknik krävs, finns standarder för hur kontrollen och tolkningen av kontrollresultatet kan ske.

Vad kontrollen ska ske mot

Alla kontroller måste ske mot någon form av kravställning för kontrollen. Kontrollen kan exempelvis göras mot en handling, mot arbetsbeskrivningar och branschnormer, mot ett allmänt råd från Boverket, eller mot leverantörens monteringsanvisningar. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304)

Förutsatt att det finns fullgoda konstruktions- och installationsritningar, kan de flesta kontroller utföras mot ritning. Flera branschorgan utfärdar egna branschföreskrifter och arbetsbeskrivningar som i sin tur oftast bedöms uppfylla funktionskraven i Boverkets föreskrifter.

I vissa fall framgår av allmänna råd till Boverkets föreskrifter hur ett specifikt funktionskrav kan uppfyllas. En del allmänna råd till Boverkets föreskrifter hänvisar i sin tur till standarder som kan användas för verifiering av funktionskrav.

Ibland kan kontrollen ske mot tillverkarens eller leverantörens monteringsanvisning. Detta kan ofta vara fallet i fråga om små ändringar av en- eller tvåbostadshus och andra små åtgärder, exempelvis uterum eller komplementbyggnader som levereras som byggsatser.

Vem som ska göra kontrollerna

Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en certifierad sakkunnig.

Byggherrens dokumenterade egenkontroll innebär att byggherrens organisation kontrollerar och intygar att bygg- eller rivningsarbetet blir rätt utfört. Den som utför kontrollerna kan vara en projektör, en arbetsledare eller en av byggherren anlitad annan kontrollant. Byggherren kan också vara kontrollant.

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795) .

Kontrollerna ska dokumenteras

Gemensamt för alla kontrollerna är att de ska dokumenteras. Exempel på dokumentation är besiktningsprotokoll, kontrollintyg, provningsintyg, mätningsprotokoll och foton. Dokumentationen ska styrkas med en underskrift av den som kontrollerat att kraven enligt kontrollmomentet är uppfyllda. (jfr prop. 2009/10:170 sid 302)

Det är viktigt att inte blanda ihop byggherrens dokumenterade egenkontroll enligt PBL med utförarens egenkontroller. Kontrollplan enligt PBL är ett bedömningsunderlag till byggnadsnämnden och normalt mindre omfattande än byggherrens samlade egenkontroll. Det finns inget som hindrar att kontrollpunkter i kontrollplan enligt PBL kan vara desamma som i utförarens egenkontroll, eller att det är samma person som utför båda kontrollerna, men byggherrens dokumenterade egenkontroll ska redovisas självständigt i kontrollplan enligt PBL.

Tydligt vem som ska kontrollera

Det är byggherrens ansvar att i kontrollplanen ange vem som ska utföra kontrollen, även om byggnadsnämnden har kompletterat kontrollplanen och beslutat att en certifierad sakkunnig ska kontrollera ett visst moment.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Att i kontrollplanen skriva ut vem som ska göra kontrollerna är viktigt för att den personen ska känna ett ansvar för att kontrollen genomförs. Kontrollanten ska därför helst vara namngiven, men ofta är byggherrens projektorganisation inte bestämd när man har tekniskt samråd och går igenom byggherrens förslag till kontrollplan. Då kan det räcka att skriva ut en personroll istället, exempelvis ”arbetsledare vs-entreprenör” eller ”platschef totalentreprenör”.

Om byggherren uppger personroller som kontrollanter i kontrollplanen, bör varje personroll så snart som möjligt kopplas till en namngiven person. Detta kan förslagsvis ske i form av en lista eller förteckning där namn, roll och kontaktuppgifter framgår. En sådan lista eller förteckning kan lämnas till byggnadsnämnden och den kontrollansvariga underhand, allt eftersom personrollerna kopplas till faktiska personer i byggherre- eller projektorganisationen. På så sätt får byggnadsnämnden möjlighet att bedöma om den namngivna personen, utifrån dennes roll i projektet, har rätt kompetens för den aktuella personrollen eller kontrollen. När det vid slutsamrådet ska gås igenom hur kontrollplanen har följts, ska alla kontrollanter som förekommer i kontrollplanen vara kända vid namn.

För att kontrollen ska fungera behöver den som ska kontrollera veta hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Det är viktigt att byggherre eller kontrollansvarig kommunicerar direkt med kontrollanten så att denna information samt resultatåterföring inte blir andrahandsinformation.

Här kan du läsa mer om att följa kontrollplanen

Certifierad sakkunnig

Om byggherrens dokumenterade egenkontroll bedöms vara otillräcklig kan nämnden kräva intyg från besiktningar eller kontroller utförda av certifierade sakkunniga. Det är byggnadsnämnden som bestämmer om detta behövs och behovet av certifierad sakkunnig kan inte överklagas. En certifierad sakkunnig ska då tas upp som kontrollant i kontrollplanen.

När byggnadsnämnden prövar om det behövs en certifierad sakkunnig ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador uppkommer, om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskriva krav. Certifiering av sakkunniga görs av särskilda certifieringsorgan som i sin tur är ackrediterade av myndigheten Swedac. Certifierade sakkunniga finns inom följande områden:

  • brand (SAK)
  • tillgänglighet (TIL)
  • kulturvärden (KUL)
  • energi (CEX)
  • ventilation (OVK)

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795) .

2 §
  Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
   1. avbrytande av ett planarbete,
   2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
   3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
   4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
   5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
   6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
   7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
   8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § andra stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2020:76) .

2 a §
  Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .

2 §
  När byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sakkunnig enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Anser byggnadsnämnden att det finns behov av att anlita certifierade sakkunniga som kan utföra sakkunnigkontroll, men det inte finns tillgång till certifierade sakkunniga, bör byggnadsnämnden föra en dialog om hur byggherrens dokumenterade egenkontroll kan förstärkas.

Här kan du läsa mer om kontroller av certifierad sakkunnig

Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden

Av kontrollplanen ska framgå vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är om startbesked getts med villkor att byggherren ska lämna in ytterligare dokumentation inför ett visst skede i byggprocessen.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

24 §
  I startbeskedet ska byggnadsnämnden
   1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
   2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
   3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
   4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, och
   5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.

Det kan också vara lämpligt att byggherren ska anmäla när bygg- eller rivningsåtgärden är på väg att slutföras, så att byggnadsnämnden kan kalla till ett sammanträde för slutsamråd eller pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen.

30 §
  I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

37 §
  Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Precis som med övriga kontrollpunkter, ska det av kontrollplanen framgå vem som ska göra anmälningarna till byggnadsnämnden. En kontrollansvarig ska se till att kontrollplanen följs samt att nödvändiga kontroller utförs, men det kan finnas andra personer i byggherreorganisationen som har bättre kännedom om när ett visst villkor är uppfyllt eller en viss tidpunkt närmar sig.

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra, och när besöken bör ske, ska framgå av kontrollplanen.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Det är viktigt att det skrivs in i kontrollplanen när arbetsplatsbesök ska göras, då detta ökar sannolikheten för att arbetsplatsbesöken verkligen genomförs. Tidpunkten bör uttryckas utifrån ett specifikt moment i arbetet, exempelvis ”före gjutning av platta på mark” eller ”före invändig stombeklädnad”.

Det ska också framgå av kontrollplanen vem som ska anmäla till byggnadsnämnden när tidpunkten för arbetsplatsbesök närmar sig. En kontrollansvarig ska se till att kontrollplanen följs samt att nödvändiga kontroller utförs, men det kan finnas andra personer i byggherreorganisationen som oftare befinner sig på den plats där åtgärderna genomförs och därför har bättre kännedom om när tidpunkten för arbetsplatsbesök närmar sig.

Byggprodukter och avfall

Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand. Planen ska även innehålla uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. (jfr prop. 2019/20:156, s 55)

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Återanvändning av byggprodukter

Med byggprodukt avses en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk. Detta kan jämställas med produkter eller komponenter som enligt avfallsdirektivet inte är avfall, utan istället kan återanvändas i samma syfte som de ursprungligen var avsedda för.

I rivningsåtgärder eller om- och tillbyggnadsåtgärder kan detta till exempel vara begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som byggherren kan ha avsättning för i andra projekt eller som kan demonteras för återförsäljning i byggnadsvårds- eller återbruksbutik. (jfr prop. 2019/20:156, s 53)

När det gäller nybyggnad, liksom i om- och tillbyggnadsåtgärder, kan det istället handla om att redovisa hur man effektiviserat byggprocessen för att minska mängden byggprodukter som förbrukas, exempelvis genom materialval, genom avtal som gör det möjligt att returnera material och genom att bli bättre på att beställa rätt mängd material. (jfr prop. 2019/20:156, s 54)

Avfall som åtgärden kan ge upphov till

För avfall ska byggherren särskilt redovisa hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet, samt avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten. (jfr prop. 2019/20:156, s 53)

Redovisning av säker hantering av farliga ämnen kan innebära att byggherren måste identifiera exempelvis stombeklädnader, ytskikt, fästmassor och tekniska installationer som innehåller PVC, asbest, kvicksilver eller andra farliga ämnen. Redovisningen ska också redogöra för hur materialet tas om hand, exempelvis att belysningsarmaturer ska skickas till en verksamhetsutövare som förbehandlar elavfall, och vilka fraktioner det farliga avfallet delas upp i. (jfr prop. 2019/20:156, s 53)

Materialinventering

Redogörelsen för vilka byggprodukter som kan återanvändas, liksom uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till, kan innebära att byggherren måste låta genomföra en materialinventering.

Materialinventeringen kan vara ett separat dokument, som en bilaga till kontrollplanen, och redovisa bedömd mängd eller omfattning för varje byggprodukt som kan återanvändas samt hur dessa byggprodukter ska tas om hand.

När det gäller avfall som åtgärden kan ge upphov till, bör materialinventeringen visa både i vilka avfallsslag avfall kommer att sorteras för att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och i vilka avfallsslag avfall som innehåller farliga ämnen kommer att sorteras.

Materialinventeringen kan vara ett underlag för den riskbedömning som byggherren bör låta genomföra för att identifiera de kritiska momenten i bygg- eller rivningsåtgärden. Exempelvis kan avlägsnandet och hanteringen av ett avfallsslag som innehåller farliga ämnen vara ett kritiskt moment som bör resultera i en eller flera punkter i kontrollplanen.

Här kan du läsa mer om riskbedömning

10 §
  Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
   1. trä,
   2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
   3. metall,
   4. glas,
   5. plast, och
   6. gips.

10 §
  Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med
   1. andra slag av farligt avfall,
   2. annat avfall, eller
   3. andra ämnen eller material.

1 §
  Syftet med denna förordning är att förebygga och minska de negativa effekter deponering av avfall kan orsaka på människors hälsa och på miljön, särskilt när det gäller förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft, och på den globala miljön, under en deponis hela livscykel.

Filmer

Film som översiktligt beskriver kontrollplanen. Filmen är cirka 6 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som byggnadsinspektör.
Film som beskriver vad kontrollplanen ska innehålla. Filmen är cirka 7 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som byggnadsinspektör.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen