Fritidshemmets lärmiljöer

Granskad: 13 juni 2022

Gestaltningen av fritidshemmets inomhus- och utomhusmiljö påverkar förutsättningarna för att bedriva en varierad pedagogisk verksamhet. Det behöver finnas utrymme för lek, rörelse, skapande arbete samt mer intellektuellt arbete. Det behöver även finnas platser där eleverna kan dra sig undan för koncentration eller vila, samt med fördel även utrymme att lämna pågående elevarbeten framme vid dagens slut.

Att tänka på vid gestaltningen:

Foto på tom skollokal med soffor, bord och stolar samt vask och torkställning. Gemensam läryta på Hyllievångskolan i Malmö. Lokalen används av både skolan och fritidshemmet. På bilden syns hur möblemanget kan skapa rum i rummet i en överblickbar miljö. I rummet finns bland annat en vask och torkställning för skapande arbete som kan sparas. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket
  • Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation.
  • Gestalta så att eleverna lockas till att prova nya aktiviteter och använda sig av förmågor som de inte tidigare har erfarenhet av.
  • Gestalta så att eleverna uppmuntras att bryta med stereotypa föreställningar och normer som till exempel invanda könsmönster.
  • Det behöver finnas tillräckligt med förvaringsutrymme för material som är synligt och tillgängligt för eleverna att använda på eget initiativ.
  • Fritidshemmets pedagogiska arbete främjas av att det finns utrymmen där eleverna kan arbeta kreativt och där pyssel, olika typer av byggen och liknande kan sparas en tid och inte behöver plockas undan inför nästa skoldag.
  • För att inomhus- och utomhus miljöerna ska kännas stimulerande är det viktigt att verksamheten och den fysiska miljön formas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det behöver finnas inspirerande miljöer även för elever i årskurs 4-6.
  • Om fritidshemmet delar lokaler med skolan behöver lokalerna vara gestaltade så att de är ändamålsenliga för båda verksamheternas pedagogiska uppdrag.

Mervärde:

  • Skapande verksamhet främjas av att det finns en vask i rummet.
  • Ett kök för bakning och experiment är vanligen mycket uppskattat och använt.
  • Det kan vara bra om det finns ett utrymme som eleverna själva kan utforma för egna syften och fylla med egna aktiviteter.

Miljöns utformning har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas.

(Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Fritidshem, 2014, s 18)

Fritidshemmet har ett eget lärandeuppdrag

Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen och i läroplanerna. (Skollag 2010:800; Lgr 11) Fritidshemmet har ett samlat uppdrag där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Verksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande, men även erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Den är tänkt att komplettera skolans ofta mer inrutade vardag och stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och vilja till att pröva egna idéer. Väsentliga delar i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete, men verksamheten ska även ge eleverna möjlighet att exempelvis utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser och stimulera eleverna till matematiska resonemang. Den ska även stödja utvecklingen av normer och värden hos eleverna. (Lgr 11; Skolverket. 2014; Skolinspektionen. 2018)

Det nationella målet är att fritidshemmen ska erbjuda en pedagogisk verksamhet som är rolig och stimulerande och som bidrar till barnens sociala, emotionella, fysiska och intellektuella utveckling. Skolinspektionen är i sin kvalitetsgranskningsrapport från 2010 tydlig med att fritidshemmen inte ska erbjuda ”barnpassning i stället för pedagogisk verksamhet”. (Skolinspektionen. 2010, sid 10)

Fritidshemmets lokaler och utemiljöer ska enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshem vara säkra, hälsosamma och ändamålsenliga. Lokalerna ska utformas så att de uppfyller krav på miljöfaktorer som luft, ljud och ljus samt val av material. Lokalernas storlek och utformning behöver även vara dimensionerade för det antal elever som ska vistas där. (Skolverket, 2014) Skolinspektionens granskning från 2010 visar att alltför många fritidshem har problem med både hög ljudvolym, trängsel och stress och bristen på möjligheter för barnen att dra sig undan i lugn och ro. (Skolinspektionen, 2010) Fritidshemmets fysiska miljöer behöver även vara medvetet anpassade så att de är goda pedagogiska miljöer även för elever med fysiska eller neuropsykologiska funktionshinder. (Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2019)

Samspelet mellan de gestaltningsmässiga grundstenarna skapar kvalitet i den byggda miljön

Inkluderande lek- och lärmiljöer

Trygghet och överblick i förskolebyggnadens lärmiljöer

Glasade partier och lärande i skolans lärmiljöer

Lokaler för varierad verksamhet

Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation. Miljöerna behöver även främja ett medvetet arbete kring identitets- och genusfr&a