Exempel på gröna väggar
Klätterväxter och levande väggar på modulsystem ingår i begreppet gröna väggar. Här beskrivs några exempel på gröna väggar i ett svenskt klimat.
Sundstorget, Helsingborg
Den gröna väggen på Sundstorget i Helsingborg installerades 2013. Väggen fungerar som ett grönt tillskott på torget som i huvudsak är hårdgjort med få gröna inslag. Sundstorget är ett torg där många människor passerar varje dag och den frodiga väggen gör stor skillnad för hur platsen upplevs. Systemet är uppbyggt med kassetter som är fyllda med mineralull som växterna växer i och bevattningsslang som förser växterna med vatten och näring. Varje kassett i växtväggen är förodlad med tätt sittande plantor, totalt nästan 4 000. Platsens förutsättningar är lite annorlunda då byggnaden är rund och växtväggen är vänd mot tre olika väderstreck. Den runda formen har krävt en del platsspecifika anpassningar till väggens olika mikroklimat genom olika växtval. Dessutom har trycket i de olika bevattningsslangarna anpassats över väggen.
Läs mer om Helsingborgs arbete med gröna väggar under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".
Stadsbyggnadskontoret, Göteborg
Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har installerat en grönskande vägg vid sin entré. Istället för växter som klättrar direkt på väggen har ett vajersystem från mark till taknock kombinerats med armeringsnät mellan våningsplanen för att få växterna att fylla ut väggen i både höjd och sidled. På taket ovanför fasaden växer sedum och närmast takfot har ett lite tjockare parti monterats med klätterväxter som hänger ned och möter de växter som klättrar uppåt. På fasaden växer bland annat kaprifol, humle, rostvin och murgröna. Klätterväxterna är planterade i väl tilltagna planteringskärl i form av rektangulära rätblock. För att minska ogräsetablering och skapa ett trevligare uttryck är marktäckande perenner placerade mellan klätterväxterna i planteringskärlen. Platsen är ganska vindutsatt och det mest vindutsatta partiet av den har vuxit lite långsammare än andra delar av den gröna fasaden.
Påvel Snickares Gränd, Uppsala
Växtväggen på Påvel Snickares Gränd i Uppsala uppfördes 2016 och är en av Skandinaviens nordligaste växtväggar i full storlek. För att klara utmaningen med temperaturer som kan variera mellan -30 och +30, samt för att hålla nere skötselkostnaderna måste väggen se bra ut både med och utan växter. Den har klarat första säsongen bra och hade ett trevligt uttryck under 2017. Genom att införliva vissa bakbelysta kassetter så tillförs kvalitéer årets mörkaste månader, då växtligheten också är som minst. Samtliga kassetter i den gröna väggen är lätt vågformade och roströda vilket också bidrar till väggens karaktär. Hållbarhet har stått i fokus för alla beslut i projektet: från platsvalet som är en av Uppsalas centrala "bakgator" till att använda regnvatten för bevattningen och välja en skötselsnål lösning. Växterna är valda så blommorna kommer att växla i olika färger 9 månader om året. Vissa växter tillåts dock att vissna på vintern, eftersom de har särskilt vacker blomning.
Murgröna på SLU i Alnarp
Fasaden på flera byggnader i Alnarp, SLU, är till delar täckt av murgröna. Den har funnits på platsen under väldigt lång tid, det är oklart exakt hur länge, men troligen nära 100 år. Flera av dessa fasader undersöktes för att testa om murgrönan hade negativ påverkan på fuktigheten i fasaden eller i luften direkt utanför fasaden. Mätningarna visar att temperatur och fuktighet varierar mer där murgröna inte täcker fasaden. Växttäckta delar var inte heller fuktigare totalt sett. Murgrönan gör klimatet mer stabilt i fasaden.
Davidshalls gamla polishus, Malmö
Polishuset på Davidshall i Malmö invigdes 1934 och har sedan dess utgjort det huvudsakliga blickfånget på torget som fastigheten vetter mot. Huset är mycket elegant med drag av tjugotalsklassism och ett gammalt rådhusvin som stärker dess karaktär, inte minst under hösten när fasaden blir sprakande rödgrön. I över 80 år var detta Malmös huvudpolisstation, men 2016 såldes huset till Riksbyggen. Den vackra fasaden och rådhusvinet som klättrar ända upp till femte våningen är några av de delar som Riksbyggen valde att bevara när huset renoverades och omvandlades till bostadsrätter. Rådhusvinet har de senaste tio åren bara behövt en större skötselinsats varje år, då beskärs vinet kraftigt runt samtliga fönster och stuprör.