Förskolans och skolans samnyttjande av allmän plats och kvartersmark
En vanlig strategi i kommunerna är att låta förskolor och skolor samnyttja allmän plats som parker och grönområden. Om förskolor placeras i bottenvåningen av flerfamiljshus kan bostadsgården behöva delas med förskolan. Att samnyttja utemiljöer som inte primärt är avsedda för skola och förskola innebär både vinster och utmaningar.
Att tänka på vid gestaltningen:
- Allmänna platser som parker och grönområden som ska användas av förskola och skola behöver planeras och utformas så att de fungerar för både verksamhetens och för allmänhetens behov.
- Det behövs en nära dialog mellan förvaltningarna som ansvarar för drift och underhåll av allmän plats respektive för skolfastigheter och skolverksamhet. Om parken eller grönområdet är planlagd som allmän plats kan dock inte skolan krävas på ersättning för slitage.
- Bostadsgårdar som ska användas som utemiljö för förskola behöver gestaltas med särskild omsorg och vara extra rymliga så att konflikter inte uppstår mellan de boende och förskolan.
Möjligheter och utmaningar med samnyttjande av parker och grönområden som utemiljö för skolor och förskolor
Parker och grönområden är mycket bra kompletterande utemiljöer till den egna gården. Ett flertal kommuner har en strategi att lokalisera förskolor och skolor i närheten av parker och grönområden för att kunna samnyttja dessa miljöer. Dels för att ge mer liv till parkerna och använda dem mer dagtid, dels för att kompensera för egna små utemiljöer eller komplettera med andra värden. Oavsett den egna förskolegårdens eller skolgårdens storlek är det alltid värdefullt att ha närliggande parker och grönområden för promenader, utflykter, rekreation och undervisning.
Allmän plats är till för allmänheten
En utmaning med denna typ av samnyttjande är att parker och grönområden ofta är planlagda som allmänna platser. Allmänna platser ska vara tillgängliga för allmänheten i stort, parker och grönområden ska tillgodose allmänhetens behov av gröna och rekreativa miljöer och kan inte förbehållas exempelvis skolbarnen. Stora grupper av barn som förskoleavdelningar och skolklasser kan leda till att andra besökare trängs undan och upplever att parken är mer till för just dessa barn än för allmänheten.
Nedanstående rapporter beskriver hur allmän plats skulle kunna samnyttjas av förskolor:
Samnyttjande av park för förskola (PDF på Malmö stads webbplats)
Enligt PBL 1 kap 4§ definieras allmän plats som en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. I en detaljplan beslutar kommunen om vilka områden som ska vara allmän plats. Huvudregeln är att kommunen är huvudman för allmän plats, men huvudmannaskapet kan om det finns särskilda skäl planläggas som enskilt, vanligtvis sköts den då av en samfällighetsförening. En allmän plats med kommunalt huvudmannaskap får inte stängas av för allmänheten mer än tillfälligtvis, till exempel vid en konsert eller liknande.
För allmänna platser där kommunen är huvudman ska det i planen anges hur platsen ska användas och utformas. På platser med enskilt huvudmannaskap, är det huvudmannen som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls.
4 §
Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
8 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .
Utmaningar för verksamheten
Användning av parker som friytor kan också göra det svårt för pedagoger att uppfylla sitt uppsiktsansvar för barnen. Parker och grönområden är i regel inte anpassade till de pedagogiska verksamheternas behov. En park är sällan fysiskt avgränsad på samma sätt som en skolgård eller förskolegård. Detta kräver en ökad kontroll och större närvaro av pedagoger och personal för att kunna säkerställa att barn inte kommer bort eller skadar sig. Ofta kan de offentliga ytorna inte användas i slutet av dagen då det är färre personal och man alltid måste vara två utanför förskolans egen tomt.
Ökade kostnader för drift och förvaltning av allmän plats
Förskolor och skolors nyttjande av allmän plats som friytor bidrar också till ett ökat slitage och därmed ökade kostnader för underhåll för den förvaltning som sköter parkerna. Om kommunen är huvudman för den allmänna platsen ska drift och förvaltning av platsen finansieras genom skattemedel. Detta innebär att kommunen inte kan sluta avtal med exempelvis en fristående förskola eller skola som ska nyttja parken som friyta för lek och utevistelse. Den ökade kostnaden för skötsel, som en följd av ökat slitage, får kommunens parkförvaltning eller motsvarande stå för. Här behövs ett nära samarbete med parkförvaltningen så att kommunen kan ta höjd för ökade skötselkostnader.
Samnyttjande av bostadsgårdar för förskolor
Vid förskola i bottenvåningen av ett flerfamiljshus behöver gården utformas med särskild omsorg för att få en utemiljö som fungerar för både de boende och för förskolan. Barnen behöver sin egen yta som kan utformas utifrån förskolans behov och i tillräcklig storlek för att även tåla slitage. Det handlar också om trygghet för barnen att ha en egen gård som inte behöver delas med andra.
Om förskolans utemiljö måste placeras på bostadsgården behöver man beakta att barnens lek genererar mycket ljud som kan förstärkas när det studsar mellan väggarna på en innergård.
För att kunna få en bra gård med naturlig skugga är det avgörande att det inte ligger ett parkeringsgarage under gården eftersom det då inte är möjligt att plantera större växtlighet eller träd.
