Bygglov för ändring av byggnaders yttre utseende

I vissa fall krävs det bygglov för att göra en ändring av en byggnads yttre utseende. Att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial kan kräva bygglov. Andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende kan också kräva bygglov.

Inom detaljplan krävs det som huvudregel bygglov för att ändra en byggnads yttre utseende. Att ändra en byggnads yttre utseende kallas även fasadändring. I det begreppet ingår flera olika åtgärder som att byta färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial. Bygglov krävs även för att göra andra ändringar av en byggnad, om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Det finns dock vissa undantag från lovplikten.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Byte av färg

I vissa fall krävs det bygglov för att byta färg på en byggnad. Med byte av färg avses att byggnaden färgas om i en ny kulör, till exempel från rött till vitt. Att måla om en byggnad i samma kulör som den haft förut kräver normalt inte bygglov. Men inom värdefull miljö kan även ommålning med samma kulör eller med samma typ av färg kräva bygglov. Det krävs om kommunen, i detaljplan eller områdesbestämmelser, har infört utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

När krävs det bygglov inom detaljplan

Det krävs bygglov för att byta färg på en byggnad som ligger inom ett område med detaljplan. Det finns dock vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus. Det finns också undantag för andra byggnader än en- och tvåbostadshus för fasad och tak som vetter mot kringbyggd gård.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

I detaljplan kan kommunen minska eller helt ta bort lovplikten för byte av färg för alla typer av byggnader. Men det får bara göras om en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Det måste framgå av planbestämmelsen på vilket sätt åtgärden ska utföras och under vilken tid lovbefrielsen gäller.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Kommunen kan även utöka lovplikten till att gälla även sådant som är undantaget från lovplikt i lagen. För att veta om en åtgärd kräver bygglov inom detaljplanerat område måste man därför läsa gällande detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom område med detaljplan krävs det inte bygglov för att färga om en byggnad under förutsättning att det inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Sådana ändringar får inte strida mot den detaljplan som gäller för området.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Undantaget från lovplikt gäller inte om kommunen har infört en utökad lovplikt för byte av färg i detaljplan. Det innebär att även omfärgningar, av en- och tvåbostadshus och deras komplementbyggnader, som inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov inom detaljplan. Inom särskilt värdefull miljö kan även ommålning med samma kulör eller samma typ av färg kräva bygglov. Det krävs om det i detaljplan har införts utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Här kan du läsa mer om undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus

Undantag från lovplikten mot kringbyggd gård

För andra byggnader än en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader finns ett undantag från lovplikten. För dessa byggnader krävs det inte bygglov för att färga om fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Undantaget gäller alltså bara fasader och tak som vetter mot kringbyggd gård. Med kringbyggd gård avses inte bara helt slutna kvarter, utan även gårdar som i huvudsak är kringbyggda. Hur stor del av kvarteret som måste vara kringbyggt framgår inte av förarbetena. Inte heller om det kan vara kringbyggt med annat än byggnader, till exempel plank. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 52)

Undantaget gäller dock inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Undantaget från lovplikt gäller inte heller om kommunen har infört en utökad lovplikt för byte av färg i detaljplan. Inom särskilt värdefull miljö kan även ommålning med samma kulör eller med samma typ av färg kräva bygglov. Det krävs om det i detaljplan har införts utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

När krävs bygglov utanför detaljplan

Utanför detaljplan krävs det normalt inte bygglov för byte av färg på byggnader. Det kan dock finnas en utökad lovplikt för byte av färg i områdesbestämmelser. Det kan även finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial

I vissa fall krävs det bygglov för att byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad. Med byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial avses ändring till annat material. Det kan exempelvis vara att byta från putsad fasad till träpanel eller byta från tegeltak till plåttak. Det kan även vara att byta till fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial som består av tak- eller fasadintegrerade solfångare eller solcellspaneler. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för solfångare och solcellspaneler.

När krävs det bygglov inom detaljplan

Det krävs bygglov för att byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad som ligger inom ett område med detaljplan. Det finns dock vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus. Det finns också undantag för andra byggnader än en- och tvåbostadshus för fasad och tak som vetter mot kringbyggd gård.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

I detaljplan kan kommunen minska eller helt ta bort lovplikten för byte av fasad- eller takmaterial för alla typer av byggnader. Men det får bara göras om en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Det måste framgå av planbestämmelsen på vilket sätt åtgärden ska utföras och under vilken tid lovbefrielsen gäller.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Kommunen kan även utöka lovplikten till att gälla även sådant som är undantaget från lovplikt i lagen. För att veta om en åtgärd kräver bygglov inom detaljplanerat område måste man därför läsa gällande detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader krävs det inte bygglov för att byta material på fasad eller tak under förutsättning att det inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Sådana ändringar får inte strida mot den detaljplan som gäller för området.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Undantaget från lovplikt gäller inte om kommunen har infört en utökad lovplikt för byte av material i detaljplan. Det innebär att även materialbyte, på en- och tvåbostadshus och deras komplementbyggnader, som inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov inom detaljplan. Inom särskilt värdefull miljö kan även fasad- eller takbyte till samma material kräva bygglov. Det krävs om det i detaljplan har införts utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Här kan du läsa mer om undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus

Undantag från lovplikten mot kringbyggd gård

För andra byggnader än en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader finns ett undantag från lovplikten. För dessa byggnader krävs det inte bygglov för att byta material på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Undantaget gäller fasader och tak som vetter mot kringbyggd gård. Med kringbyggd gård avses inte bara helt slutna kvarter, utan även gårdar som i huvudsak är kringbyggda. Hur stor del av kvarteret som måste vara kringbyggt framgår inte av förarbetena. Inte heller om det kan vara kringbyggt med annat än byggnader till exempel plank. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 52)

Undantaget gäller dock inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Här kan du läsa om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde.

Undantaget från lovplikt gäller inte heller om kommunen i detaljplan har infört en utökad lovplikt för byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Undantaget gäller inte heller om kommunen i detaljplan har infört en utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

När krävs bygglov utanför detaljplan

Utanför detaljplan krävs det normalt inte bygglov för byte av material på byggnader. Det kan dock finnas en utökad lovplikt för materialbyte i områdesbestämmelser. Det kan även finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende

I vissa fall krävs det bygglov för att göra även andra ändringar än byte av färg eller material på en byggnad. Det krävs om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Med ändringar som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende menas inte alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans. Att ta upp nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändra befintliga sådana är exempel på åtgärder som kan vara lovpliktiga. Att montera solfångare eller solcellspaneler utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial är andra exempel på åtgärder som kan vara lovpliktiga. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 693)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

När krävs det bygglov inom detaljplan

Det krävs bygglov för att göra andra ändringar, än byte av färg eller material, om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas och om byggnaden ligger inom ett område med detaljplan. För sådana ändringar finns det ett undantag från lovplikten. Undantaget gäller för solfångare och solcellspaneler

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Det är bara hur åtgärden påverkar den aktuella byggnaden som avgör om bygglov krävs. Om åtgärden påverkar områdets karaktär har ingen betydelse och ska inte vägas in i bedömningen av lovplikten. Det skiljer sig alltså från undantaget från lovplikt för byte av färg eller material på en- och tvåbostadshus. Sådana åtgärder får varken ändra byggnadens eller områdets karaktär väsentligt för att vara undantagna från krav på bygglov. (RÅ 1987 ref. 4)

I detaljplan kan kommunen minska eller helt ta bort lovplikten för ändringar som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende för alla typer av byggnader. Men det får bara göras om en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Det måste framgå av planbestämmelsen på vilket sätt åtgärden ska utföras och under vilken tid lovbefrielsen gäller. För att veta om en åtgärd kräver bygglov inom detaljplanerat område måste man därför läsa gällande detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

För underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt kan det även finnas en utökad lovplikt i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Undantag från lovplikten för solfångare och solcellspaneler

Solfångare eller solceller som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial är i vissa fall bygglovsbefriade. Undantaget från krav på bygglov gäller både en- och tvåbostadshus och andra typer av byggnader. Följande kriterier ska vara uppfyllda för att sådana solfångare och solcellspaneler ska vara bygglovsbefriade:

  • de ska placeras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
  • de ska följa byggnadens form
  • inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret
  • att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Här kan du läsa mer om lovplikten för solfångare och solcellspaneler.

Undantag från lovplikten för altaner

Altaner som är bygglovspliktiga för att de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt är i vissa fall bygglovsbefriade. Undantaget från krav på bygglov gäller för en- och tvåbostadshus. Följande kriterier ska vara uppfyllda för att sådana altaner ska vara bygglovsbefriade:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • altanen ska vara en tillbyggnad eller en ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt
  • altanen ska byggas till ett en- och tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus
  • altanen ska vara en uteplats på marken
  • altanen får inte vara högre än 1,8 meter
  • altanen ska anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset
  • altanen ska placeras minst 4,5 meter från gräns om grannar inte medger närmare placering
  • inte vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade altaner

När krävs bygglov utanför detaljplan

Utanför detaljplan krävs det normalt inte bygglov för att göra ändringar som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Det kan dock finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser för att vidta en åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Det kan även finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Exempel på åtgärder

Vid bedömningen om en åtgärd gör att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Om bygglov krävs beror på vad det är för en åtgärd och hur den ska utföras men även på den aktuella byggnadens typ, storlek, utseende, karaktär, ålder och material. Av rättspraxis kan man få viss vägledning om hur lovplikten ska bedömas. Om det finns ett rättsfall som säger att en viss åtgärd inte kräver bygglov så innebär det inte att den åtgärden aldrig kräver lov. I just det rättsfallet krävdes kanske inte lov på grund av byggnadens ålder och karaktär. Men om man vill göra samma åtgärd på en annan byggnad med en annan ålder och karaktär kan det krävas bygglov.

Fönster

Att byta eller ändra befintliga fönster eller att sätta in nya fönster kan kräva bygglov.

Bygglov har krävts för att byta fönster med karm och båge av brunmålat trä mot fönster med karm och båge av vit plast. De nya profilerna var ungefär dubbelt så breda som de gamla profilerna och till skillnad mot dessa var de platta. På vissa fönster förändrades fönsterindelningen. De övre bågarna var inte längre öppningsbara. De nedre öppningsbara bågarna var sidohängda på vissa fönster och underkantshängda på andra. (RÅ 1986 ref. 156)

Byte från klara fönsterglas till tonade fönsterglas kräver enligt en dom inte bygglov. (RÅ 1987 ref. 35)

I en annan dom från Regeringsrätten krävdes inte bygglov för utvändiga tilläggsfönster. Domstolen ansåg att åtgärden inte var en sådan ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därmed kräver bygglov. Det berodde på att formerna på fönster, bågar och karmar samt färgen i allt väsentligt skulle överensstämma med befintliga förhållanden. Domstolen tog även hänsyn till att byggnadens fasad skulle genomgå en total renovering samtidigt som tilläggsfönstren monterades. (RÅ 1993 ref. 85)

I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, slog domstolen fast att byte från spröjsade fönster till utan spröjs krävde bygglov. Fönsterbytet skulle ske på ett radhus från 1970-talet. (MÖD 2015-06-08, mål nr P169-15)

Byte av fönster i en byggnad med tidstypiska särdrag från 1920-talet har krävt bygglov. Sidohängda tvåluftsfönster i brunmålat trä hade bytts mot vita pivothängda enluftsfönster i aluminium. De tidigare fönstren hade en mittpost och spröjsar som delade in varje fönsterbåge i tre rutor medan de nya fönstren istället hade en list utanpå en hel glasruta, samt lister på insidan av glaset. Domstolen ansåg att eftersom fönsterbytet inneburit en ändring av bland annat upphängningssätt, material, färg och fönsterindelning krävdes bygglov. (MÖD 2015-09-30, mål nr P 5081-15)

Dörrar och portar

Att byta eller ändra befintliga dörrar och portar eller att sätta in nya dörrar och portar kan kräva bygglov. Lovplikten beror på om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas eller inte.

Det finns en dom från Regeringsrätten som handlade om att ändra ett befintligt fönster till dörr. I samband med att ett befintligt verandatak skulle göras om till balkong skulle ett befintligt fönster ändras till en dörr ut till balkongen. Åtgärden krävde enligt domstolen lov. (RÅ 1983 2:46)

I ett annat rättsfall som gällde montering av ett rullgaller framför entrédörr. Rullgallret hade monterats på en butik i en nyuppförd, modern affärsbyggnad. Byggnaden låg i en kulturhistoriskt känslig miljö men byggnaden i sig hade inget större kulturhistoriskt värde. Domstolen kom fram till att åtgärden inte krävde bygglov. (RÅ 1987 ref. 4)

Tilläggsisolering

Det finns en dom som gäller tilläggsisolering. Ärendet gällde en utvändig tilläggsisolering av fasaden så att ytterväggen hamnade cirka 8 cm ut från befintlig vägg. Takfot, fönster och grund skulle inte flyttas ut. Fastigheten låg i ett område av riksintresse för kulturminnesvården. Domstolen ansåg att bygglov krävdes för åtgärden. (RÅ 2001 not. 123)

Väggar

Att förse ett befintligt skärmtak med väggar har tidigare betraktats som en tillbyggnad. Ett antal domar från MÖD, säger dock att det inte är en tillbyggnad. Om det är en fasadändring framgår inte av domarna. Men det finns en dom där ett förråd/carport har fått en fjärde vägg och i det fallet ansåg domstolen att det var en lovpliktig fasadändring vilket tyder på att även inglasning av uteplatser borde kräva bygglov som fasadändring på grund av att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas.

I två ärenden hade fastighetsägarna glasat in sina taktäckta uteplatser. MÖD ansåg att denna åtgärd inte har inneburit någon volymökning av byggnaden eftersom taket redan tidigare utförts med stöd av beviljat lov. Åtgärden att glasa in utrymmet kan därmed inte ses som en tillbyggnad. Om åtgärderna var en bygglovspliktig fasadändring framgick inte av domarna. (MÖD 2013-10-15, mål nr P 8918-12, MÖD 2013-11-07, mål nr P 519-13)

I ett annat ärende där en lastkaj med skärmtak hade försetts med väggar konstaterade MÖD att åtgärden inte ska ses som en tillbyggnad. Om åtgärden var en bygglovspliktig fasadändring framgick inte av domen. (MÖD 2015-03-05, mål nr P 6193-14)

I ett ärende hade sökanden omvandlat ett utrymme som tidigare använts som förråd och bilplats, till bostadsutrymme och varmförråd genom att uppföra en fasadvägg. MÖD ansåg att åtgärden inte krävde bygglov. Domstolen menade att byggnaden inte hade tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Uppförandet av fasadväggen var inte heller en nybyggnad. Bilplatsen hade redan tidigare de övriga tre väggarna och ett tak, och åtgärden att uppföra en fasadvägg har inte syftat till att öka byggnadens volym. Den kan enligt domstolen därför inte heller betraktas som en tillbyggnad. Den enda förändring som hade skett var att fasadväggen hade tillkommit. MÖD ansåg att det var fråga om en bygglovspliktig fasadändring. (MÖD 2015-03-18, mål nr P 9086-14)

Här kan du läsa ett utförligare referat av detta rättsfall

Balkong, takterrass, altan

I en dom har det fastställts att det krävs lov för att omvandla ett verandatak till en balkong. Åtgärden innebar att ett verandatak omvandlades till en uteplats genom att ett räcke sattes upp och ett fönster byttes mot en dörr för att göra uteplatsen tillgänglig från bostaden. I domen kallas åtgärden balkong. En balkong är en uteplats som skjuter ut från byggnaden. En uteplats ovanpå en byggnad kallas oftast inte för balkong utan för terrass eller takterrass. Den kan även kallas för altan. Domen borde innebära att oavsett vad uteplatsen kallas kan det krävas lov för att göra en uteplats på ett tak genom att sätta upp ett räcke. (RÅ 1983 2:46) (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)(Nationalencyklopedin)

En fastighetsägare satte upp räcken på ett garagetak och på så sätt skapades en veranda. MÖD ansåg att åtgärden inte innebar en volymökning, vilket är en förutsättning för att det ska bedömas som en tillbyggnad. Åtgärden var istället att betrakta som en fasadändring. Boverket antar att det som domstolen i detta fall benämner som veranda är en terrass, takterrass eller altan. (MÖD 2013-11-19, mål nr 5608-13) (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken) (Nationalencyklopedin) Altaner till en- och tvåbostadshus som påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt är i vissa fall bygglovsbefriade.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade altaner

Markis

En markis kan kräva bygglov om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas.

Solfångare och solceller

Solfångare eller solceller som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial kan kräva bygglov om de medför att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. För att avgöra om en montering av en sådan solenergianläggning kräver bygglov behöver en bedömning göras i varje enskilt fall om anläggningen innebär att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Om bygglov krävs beror på anläggningens utformning men även på den aktuella byggnadens typ, storlek, utseende, karaktär och material. Aspekter som kan vägas in i bedömningen är exempelvis anläggningens storlek, kulör, placering och lutning. Det saknas dock vägledande rättspraxis om frågan när solenergianläggningar innebär att byggnadens yttre avsevärt påverkas. Det finns bara en dom och den är från mark- och miljödomstolen, MMD. Någon dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, finns inte. (jfr prop. 2017/18:197 sid. 9-10)

Solfångare och solcellspaneler är dock i vissa fall undantagna från krav på bygglov trots att de avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

Här kan du läsa mer om lovplikten för solfångare och solcellspaneler.

Fasadändringar kan kräva anmälan

Fasadändringar som inte kräver bygglov kan vara anmälningspliktiga. Det kan till exempel krävas anmälan om åtgärden innebär att brandskyddet i en byggnad påverkas väsentligt. Byte av fasadmaterial på byggnader som har fler än två våningsplan och som inte är en- eller tvåbostadshus bör enligt Boverkets allmänna råd kräva anmälan. Fasadändringar kan även kräva anmälan om konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs, till exempel om en träfasad byts till en tegelfasad eller papptak byts till betongpannor.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Ta del av Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej