På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bostadsmarknadsenkäten 2021

Granskad:

Boverkets bostadsmarknadsenkät presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2021.

Stort deltagande även i årets enkät

Varje år skickar Boverket ut bostadsmarknadsenkäten till Sveriges 290 kommuner. I menyn hittar du sammanställningar av bostadsmarknadsläget i olika regioner och kommungrupper samt för olika grupper på bostadsmarknaden. Här redovisas dessutom hur kommunerna planerar för bostadsförsörjningen. I år har 288 kommuner besvarat enkäten. Du hittar resultatet av enkäten på kommunnivå i öppna data.

Intressanta iakttagelser i Bostadsmarknadsenkäten 2021

Färre kommuner anger underskott på bostäder

Det är fortsatt många, 207 kommuner, som anger underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är en minskning med 5 kommuner på ett år och med 33 kommuner på två år. Totalt 59 kommuner anger att bostadsmarknaden är i balans, vilket är en minskning med 7 kommuner sedan förra året, men en ökning med 13 kommuner jämfört med för två år sedan.

Svårt för vissa grupper att tillgodose sitt bostadsbehov

Antalet kommuner som bedömer underskott har minskat för fjärde året i rad som helhet, men även för en del grupper. Underskottet är dock fortfarande stort. Trots en kraftig ökning av antalet nybyggda bostäder på senare år har framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden svårt att tillgodose sina bostadsbehov. Det gäller till exempel unga, studenter och nyanlända, men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad.

Färre kommuner anger ekonomiska faktorer som hinder för bostadsbyggandet

Kommunerna får ange de tre främsta hindren för bostadsbyggande. Höga produktionskostnader anges även i år av flest antal kommuner, men andelen kommuner har minskat från 55 procent för två år sedan till 42 procent i år. Brist på detaljplan på attraktiv mark anges av 33 procent av kommunerna, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med förra året. Svårigheter för privatpersoner att få lån anges av 32 procent, en markant minskning från förra årets 46 procent.

Bostadsbyggandet förväntas öka under 2021 och 2022

Totalt sett förväntar kommunerna att antalet påbörjade bostäder ökar med 3 procent år 2021 och med 11 procent år 2022. Jämfört med bedömningarna år 2020 förväntas 2021 en tydlig ökning av antalet påbörjade bostäder i Storstockholm, bland större högskolekommuner utanför storstadsregionerna och i gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare. En minskning förväntas främst i Stormalmö och bland mindre högskolekommuner. År 2022 förväntas en kraftig ökning av bostadsbyggandet bland mindre högskolekommuner. Även i Storstockholm och bland övriga kommuner med fler än 25 000 invånare förväntas betydande ökningar år 2022.

Det allmännyttiga bostadsbeståndet ökade med 6 200 bostäder

Färre nyproducerade och betydligt fler sålda bostäder under 2020 inom det allmännyttiga bostadsbeståndet var de främsta skälen till att den totala ökningen stannade vid två tredjedelar av 2019 års ökning. Närmare 10 700 bostäder tillkom under 2020 genom nyproduktion, ombyggnation och inköp. Samtidigt såldes cirka 3 900 lägenheter och närmare 600 revs. Av de sålda gick 89 procent till privat hyresvärd för fortsatt uthyrning, 7 procent såldes till annan köpare och 4 procent ombildades till bostadsrätter.

Färre kommuner anger underskott på bostäder för ungdomar

För fjärde året i rad minskar antalet kommuner som anger att man har underskott på bostäder för ungdomar. I årets enkät anger 177 kommuner att man har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är en minskning med 53 kommuner på två år.

Underskott på studentbostäder i hälften av landets högskolekommuner

I årets enkät bedömer 19 av 38 högskolekommuner att det råder underskott på bostäder för studenter, vilket är en minskning med en kommun jämfört med förra året. 14 kommuner bedömer balans och 5 kommuner bedömer att det finns ett överskott på studentbostäder.

Balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre (SÄBO)

Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre har ökat betydligt sedan förra året, från 140 till 204 kommuner. Effekter av coronapandemin kan vara en förklaring, ett ökat byggande av specialbostäder de senaste åren kan vara en annan.

Kommunernas insatser för kvinnor som utsatts för våld i hemmet

Drygt hälften (162) av landets kommuner samverkar med andra kommuner när det gäller kvinnor som utsatts för våld av närstående och som på grund av sin hotbild behöver flytta till en annan kommun. 46 kommuner gav under 2020 förtur till bostad till kvinnor som utsatts för våld av närstående och 35 gav förtur till personer i behov av skyddat boende (28 kommuner angav båda svarsalternativen).

Anvisade nyanlända ges möjlighet till tillsvidarekontrakt

Det är 105 kommuner som erbjuder anvisade nyanlända personer någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 81 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå i, eller följas av, tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt. Kommunerna i storstadsregionerna har i högre utsträckning än övriga kommuner tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en specificerad tid, och nyanlända hänvisas då till ordinarie bostadsmarknad i hela landet.

Olika delar i bostadsmarknadsenkäten, BME
  • "Bostadsmarknadsläget i olika regioner och kommungrupper" finns som undersida till denna sida i menyn.
  • Under "Planering för bostadsförsörjningen" i menyn finns kommunernas svar på hur de använder sina olika verktyg i planeringen.
  • Resultaten för olika grupper på bostadsmarknaden finns under "Bostadsförsörjning för olika grupper" i menyn.

Vem gör vad?

Boverkets roll

Boverket administrerar bostadsmarknadsenkäten, analyserar kommunernas svar samt publicerar analyser och öppna data från undersökningen.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelserna har kontakt med kommunerna i samband med undersökningen och kvalitetssäkrar kommunernas svar.

Kommunernas roll

Kommunerna besvarar bostadsmarknadsenkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen