Brandklasser för golv, väggar tak, rörisolering och kablar

Det finns två huvudtyper av brandklasser beroende på deras olika syften. Brandklasserna om brandmotstånd (resistance to fire) reglerar hur branden sprider sig mellan olika brandceller och säkerställer byggnadens bärförmåga vid brand. Den andra typen av brandklasser som denna text handlar om beskriver brandens utveckling och spridning inne i ett rum i brandens tidiga skede.

Material- och ytskiktsklasser benämns reaction to fire eller reaktion vid brandpåverkan och utgör underlag för vilka typer av material man ur brandsynpunkt kan ha i olika delar av byggnaden.

Både brandklasserna för brandmotstånd och reaktion vid brandpåverkan är reglerade i europeiska standarder och ska användas av alla länder inom den inre marknaden. Det är däremot upp till varje land att bestämma vilken kravnivå som gäller.

Brandklasserna som gäller för ytskikt på väggar och tak består av en huvudklass (A1-F) och tilläggsklasser för om det förekommer brinnande droppar och mängden brandgaser (rök).

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 231

Vilken brandklass som krävs i olika typer av byggnader och verksamheter framgår av avsnitt 5:52 i BBR.

Bakgrunden till klasserna är hur byggprodukten skulle bidra till brandens utveckling om den fanns på både på väggar och på tak i ett rum. Det kan provas genom ett standardiserat rumsbrandtest (SS-ISO 9705 room corner test). Produkter som inte alls eller mycket lite bidrar till brandens utveckling hamnar i klass A eller B. Produkter som gör att rummet riskerar att bli övertänt efter en viss tid hamnar i klass C eller D och produkter som ger en mycket snabb övertändning får klass E. Klass F betyder att produkten inte klarar några brandkrav, alternativt att den inte är provad. Med övertändning menas att i princip hela rummet är involverat i branden och även de varma brandgaserna i taket fattar eld.

För att inte behöva utföra dyra storskaliga tester för alla typer av byggprodukter har andra mindre provningsmetoder utvecklats i syfte att ge motsvarande resultat. För klass A1 och A2 används särskilda obrännbarhetstest (SS-EN ISO 1182 och 1716). För klass A2 till D används den så kallade SBI metoden (SS-EN 13823). Det är även i den produktion av brandgaser och brinnande droppar mäts varför de egenskaperna bara kan redovisas fullt ut i de klasserna. För klass E används en enklare testmetod med en liten gaslåga (SS-EN 11925), där även brinnande droppar observeras.

I tabellen nedan ges exempel på de olika klassernas egenskaper i ett särskilt brandförlopp samt typiska produkter inom respektive klass. Observera att man i det enskilda fallet måste kontrollera produktens prestandadeklaration för att ta reda på vilken klass den har. Brandegenskaperna kan nämligen variera mellan olika liknande produkter, till exempel för olika typer av cellplast.

Huvudklass

Brandegenskap i ett rumsbrandtest (room corner) Exempel på byggprodukt

Motsvarande äldre svensk benämning

A1

Ingen övertändning med 300 kW tändkälla

Sten, betong, viss mineralull Obrännbart
A2

Ingen övertändning med 300 kW tändkälla

Mineralull, obehandlad gipsskiva med tunt ytskikt

Obrännbart

B Ingen övertändning med 300 kW tändkälla Målad gipsskiva Klass I
C Ingen övertändning med 100 kW tändkälla Gipsskiva med normal papperstapet Klass II
D Övertändning efter 2 minuter med 100 kW tändkälla Obehandlad träpanel Klass III
E

Övertändning inom 2 minuter med 100 kW tändkälla

Vissa typer av cellplast Svårantändligt
F - - -

Tändkällan är en gaslåga som placeras i hörnet vilket är den plats i rummet som gör att en brand kan utvecklas extra snabbt. En tändkälla på 100 kW motsvara ungefär en brand i en papperskorg.

Huruvida ett rum blir övertänt eller inte har stor betydelse för risken för brand- och brandgasspridning till övriga byggnaden och möjligheterna att utrymma i närheten av branden. Byggreglerna reglerar å andra sidan inte möblering och lös inredning i byggnaden. Enbart genom till exempel brand i en större stoppad soffa kan det frigöras tillräckligt med energi för att en övertändning ska kunna inträffa i ett litet rum även om rummet har obrännbar vägg- och takbeklädnad. Man kan se det som att byggreglerna säkerställer att byggnaden i sig inte ska vara farlig genom att exempelvis en brand i en papperskorg inte leder till mycket snabb övertändning av hela rummet.

Brinnande droppar och begränsning av brandgaser

Följande klasser finns för brinnande droppar och begränsad mängd av brandgaser:

  • s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser.
  • s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser.
  • s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
  • d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen.
  • d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.
  • d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.

Klass A1 behöver inte kombineras med några tilläggsklasser då det är i princip helt obrännbara produkter. Klass A2 till D ska alltid kombineras med båda underklasserna s och d. Klass E kan bara kombineras med d2 om inget droppkrav uppfylls. E-d2 återfinns däremot inte i BBR varför klass E är den lägsta nivå som gäller där det ställs krav i BBR.

Observera att både huvudklassen och underklasserna ska uppfyllas om det finns ett krav i byggreglerna. Om kravet exempelvis är lägst D-s2,d0 är en produkt som uppfyller D-s1,d0 godkänd medan C-s1,d1 inte duger då droppkravet inte är uppfyllt. Klass A1 är däremot alltid godkänt även om tilläggsklasserna inte kan redovisas.

Brandklasser för rörisolering

Ett liknande system som för ytskikt finns för rörisolering, då används indexet L som står för linear products, exempelvis CL-s3,d0.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 231

Kraven på rörisolering motsvarar klasserna för ytskikt och innebär att där ytskiktskravet är av klass B ska rörisolering normalt vara av klass BL och så vidare.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 525

Brandklasser för golv

Ett liknande system som för ytskikt finns för golvbeläggningar men är inte kopplat till rumsbrandstestet då golvmaterial normalt blir involverat i en brand i ett något senare skede. Golvmaterial ska därför inte användas i tak och på väggar då de kan leda till mycket snabba brandförlopp. För golvmaterial används indexet fl som står för floor, exempelvis Cfl-s1. Något droppkrav finns inte för golv beroende på att det inte droppar uppåt.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 231

Krav på golvbeläggningar ställs bara i enstaka fall i utrymningsvägar och samlingslokaler.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 524

Brandklasser för kablar

Även för kablar finns ett liknande brandklassificeringssystem där indexet ca används som står för cable, exempelvis Dca-s2,d2. En mindre skillnad är att det finns två B-klasser istället för två A-klasser. Med kablar avses såväl elkablar som signalkablar för tele- och datatrafik. Observera att det är kablarnas bidrag till branden som klasserna avser. Huruvida kabel fortsätter att fungera om den utsätts för brand finns det andra särskilda standarder och system för.

Förutom krav på droppar och brandgaser finns även underklasser för sura och frätande brandgaser i klasserna a1-a3 (acidety). Något krav på särskild begränsning av sura och frätande brandgaser finns inte i BBR varför klassen a inte skrivs ut i reglerna då det är frivilligt att deklarera den.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5: 231

Krav på kablars brandegenskaper gäller i alla byggnader. Observera att byggreglerna gäller fasta installationer för byggnadens funktion. Lös inredning som förlängningssladdar, högtalarkabel till hemmabio och liknande regleras inte av Boverket.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt BBR 5: 527

Veta mer

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL " kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd. Ta del av utbildningen under rubriken "Webbutbildningar" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej