Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser

I ett område utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska prövningen omfatta lokalisering, detaljplanekravet och miljökvalitetsnormerna. Prövningen innefattar även bland annat krav på placering, utformning och omgivningspåverkan.  Om åtgärden är en kompletteringsåtgärd till ett en- och tvåbostadshus är prövningen inte lika omfattande.

Vid en ansökan om bygglov utanför detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om ett antal förutsättningar är uppfyllda. Ansökan om bygglov ska beviljas om alla är uppfyllda och avslås om en eller flera av dem inte är uppfyllda. Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser innebär, till skillnad från bygglov inom plan, en fullständig prövning av kraven på lokalisering, placering och utformning. Vilka krav som ska prövas i ett bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser framgår av plan- och bygglagen, PBL. De tekniska egenskapskraven, till exempel brandsäkerhet, ska inte prövas i bygglovet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 §

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska följande prövas:

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 §

Om åtgärden är en kompletteringsåtgärd till ett en- eller tvåbostadshus är prövningen inte lika omfattande eftersom vissa förutsättningar inte ska prövas för sådana åtgärder.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

En bygglovsansökan utanför detaljplan och områdesbestämmelser kan ha föregåtts av förhandsbesked, vilket innebär att lokaliseringsprövningen redan är gjord. Även frågor om till exempel placering och utformning kan vara helt eller delvis avgjorda i förhandsbeskedet. Det som är prövat i förhandsbeskedet ska inte prövas igen i bygglovet. Prövningen av bygglovet blir då begränsad till de förutsättningar som inte har prövats i förhandsbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 17-18 §§

Begränsad prövning av kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadhus

Det ska göras en begränsad prövning om en bygglovsansökan utanför detaljplan och områdesbestämmelser avser en kompletteringsåtgärd till ett en- eller tvåbostadshus. Med kompletteringsåtgärd menas att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en liten tillbyggnad eller en komplementbyggnad. Åtgärden ska uppfattas som ett komplement och får inte dominera över den befintliga bebyggelsen på tomten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 276)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

Om flera kompletteringsåtgärder har utförs på en tomt under en längre tid kan de tillsammans med den aktuella åtgärden dominera över den ursprungliga bebyggelsen. Vid bedömningen om åtgärden omfattas av den begränsade prövningen ska därför inte bara den aktuella åtgärden beaktas. Tidigare kompletteringsåtgärder ska också beaktas.  En sammantagen bedömning av om kompletteringsåtgärderna tillsammans dominerar över bebyggelsens ursprungliga utformning måste göras. Om kompletteringsåtgärderna tillsammans dominerar innebär det att den aktuella åtgärden inte kan göras med begränsad prövning. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 721)

Vid bygglov för kompletteringsåtgärder utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska följande prövas:

  • anpassningskravet
  • möjligheterna att hantera avfall
  • skydd och varsamhet
  • placering under mark
  • omgivningspåverkan
  • utformningskraven
  • anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden
  • förvanskningsförbudet
  • varsamhetskravet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

Detaljplanekravet, lokalisering, omgivningsbuller för bostäder och miljökvalitetsnormer ska inte prövas för sådana åtgärder. När det gäller placering och utformning ska bara vissa av kraven prövas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

Prövning när det finns ett förhandsbesked

Det finns möjlighet att ansöka om förhandsbesked för en bygglovspliktig åtgärd. Ett förhandsbesked innebär att byggnadsnämnden prövar om den aktuella åtgärden kan tillåtas på platsen. Ett positivt förhandsbesked är bindande vid kommande bygglovsprövning, om ansökan om bygglov görs inom 2 år från den dag då förhandsbeskedet fått laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 17-18 §§

Om det finns ett gällande förhandsbesked är lokaliseringsprövningen redan gjord. Det betyder att platsen har prövats lämplig för åtgärden och att detta inte ska prövas i bygglovet. Det innebär att frågor som exempelvis markens lämplighet för bebyggelse, möjligheten att ordna trafik eller vatten och avlopp på platsen, möjligheten att förebygga bullerstörning och risk för översvämning eller erosion inte ska prövas i sådana ärenden. En förutsättning är att åtgärden i bygglovsansökan överensstämmer med förhandsbeskedet. Vad som är prövat i förhandsbeskedet kan variera från fall till fall. Dock ska alla lokaliseringsfrågor vara avgjorda och ska inte prövas igen vid bygglovet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 17-18 §§

Om det finns villkor i förhandsbeskedet om exempelvis viss placering eller utformning prövas bygglovet även mot dessa villkor. Det kan exempelvis vara ett villkor om minsta avstånd från väg på grund av trafiksäkerhet eller buller.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 39 §

Anstånd med att avgöra bygglov

Byggnadsnämnden kan avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov genom att besluta om anstånd. Det kan göras om det har påbörjats ett arbete med en ny detaljplan eller nya områdesbestämmelser. Om planarbetet inte avslutas inom 2 år från det att ansökan inkommit till nämnden ska ansökan avgöras omedelbart.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 28 §

Byggnadsnämnden kan även avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov om byggnaden eller markområdet omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd. Ett sådant anstånd kan ske tills dess att frågan om expropriationstillstånd har avgjorts.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 28 §

Här kan du läsa mer om anstånd med att avgöra bygglov.

Samordning av prövning

Vid prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser där åtgärden även har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska bygglovsprövningen samordnas med arbetet med den andra prövningen om det är lämpligt. Det kan till exempel vara vid uppförande eller ändring av ett vindkraftverk. Syftet är bland annat att undvika dubbelarbete.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Prövning av bygglov inom strandskyddsområde

Strandskyddsområde och vissa andra mark- och vattenområden omfattas av särskilt skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken. Om en ansökan om bygglov avser en åtgärd som är tänkt att lokaliseras inom strandskyddsområde innebär det två olika prövningar. Bygglov ska prövas enligt PBL och dispens från strandskyddet ska prövas enligt miljöbalken. Det ska tas två olika beslut även om de tas vid samma tillfälle eftersom besluten grundar sig på olika lagstiftning.

Bygglov ska inte prövas mot 7 kapitlet miljöbalken. Det innebär att bygglov inte kan nekas med motiveringen att strandskyddsdispens inte kan medges. Vid prövningen av bygglov ska det dock tas hänsyn till olika intressen varav några är närliggande med syftet med bestämmelserna om strandskydd. Detta innebär att även om strandskydd inte ska prövas i ett bygglov kan innebörden av ett strandskyddsområde vara ett viktigt underlag vid bedömningen av markens lämplighet. (MÖD 2013-06-26 mål nr P11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Samma resonemang gäller även för andra typer av områdesskydd enligt miljöbalken, som exempelvis naturreservat, kulturreservat, biotopskydd och Natura 2000. (MÖD 2013-06-26 mål nr P11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Avvägning mellan enskilda och allmänna intressen

Vid prövning av bygglov ska både allmänna och enskilda intressen beaktas. Det ska alltid finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 413

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

De allmänna intressena avser bland annat miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation, skydd för värdefulla bebyggelseområden, tillgänglighet och användbarhet samt behovet av vägar, gator och torg. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 156

De enskilda intressena är i vanliga fall att någon vill utföra en åtgärd men det kan finnas olika anledningar till varför man vill utföra den. Vid avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen bör byggnadsnämnden väga in om det finns någon annan möjlighet att utföra åtgärden för att tillgodose det enskilda intresset. (MÖD 2012-08-31 mål nr P 8256-11)

Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser kan också innebära en avvägning mellan olika enskilda intressen. Sökandens enskilda intressen och grannars enskilda intressen kan skilja sig åt.

Detaljplanekravet

Vid prövningen av en bygglovsansökan utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det så kallade detaljplanekravet alltid beaktas. Det innebär att byggnadsnämnden ska pröva om åtgärden behöver föregås av en detaljplaneläggning eller inte. Detta gäller för alla åtgärder förutom för kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 §

Om byggnadsnämnden vid prövning av en bygglovsansökan kommer fram till att en åtgärd ska föregås av detaljplaneläggning ska ansökan avslås. Eftersom den enskilde inte har någon möjlighet att påverka om en plan ska göras eller inte är det särskilt viktigt att plankravet tillämpas korrekt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 §

Här kan du läsa mer om detaljplanekravet

Lokaliseringsprövning

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning. Detta gäller för alla åtgärder förutom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Lokaliseringsprövning är en prövning om en åtgärd är lämplig på en viss plats. Lokalisering kan jämföras med ordet placera som istället används för att ange en byggnads mer precisa plats inom ett avgränsat område. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 472)

Här kan du läsa mer om lokaliseringsprövningen.

Omgivningsbuller vid bostäder

Vid bygglov för bostäder utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om bostadsbyggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Bostadsbyggnader ska även utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Detta gäller för alla åtgärder avseende bostadsbyggnader förutom för kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Med omgivningsbuller avses buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggande ska tillämpas i ärenden om bygglov utanför ett område med detaljplan. I förordningen finns riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser om att hänsyn ska tas till framtida trafik vid beräkning av bullervärdena.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 1,8 §§

För buller från industriell verksamhet finns ingen förordning med riktvärden. Vägledning kan dock hämtas från Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Vägledningen innehåller riktvärden för tillämpning vid bygglovsprövning av bostadsbebyggelse som påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Riktvärdena i vägledningen är inte juridiskt bindande utan ska ses som hjälp i bygglovsprövning av bostäder.

Vid en bygglovsprövning görs lokaliseringsprövningen och prövningen avseende placering och utformning normalt i ett sammanhang. Exempelvis kan lokaliseringen i denna fråga bedömas som lämplig om byggnaden placeras eller utformas på ett särskilt sätt.  I vissa fall kan en åtgärd vara lämplig under förutsättning att bullerskyddande åtgärder utförs, exempelvis att anordna ett bullerplank. I sådana fall ska bygglovet villkoras med att och när den bullerskyddande åtgärden måste utföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40 §

I prövningen behövs en bullerutredning om det inte är uppenbart att platsen inte omfattas av buller. Om det finns planerade åtgärder som kommer att medföra ökat buller på platsen eller om det finns prognoser på ökat buller ska det beaktas i bullerutredningen.

Här kan du läsa mer om prövning av buller i lov och förhandsbesked.

Beräknade värden i lovbeslutet

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det i beslutet finnas beräknade värden för omgivningsbuller. Värdena avser omgivningsbuller utomhus. Beräkningen ska ske vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Värden för omgivningsbuller behöver inte stå i beslutet om det kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Huvudregeln är att vid en eventuell tillsyn enligt miljöbalken måste tillsynsmyndigheten utgå från dessa beräknade bullervärden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40 §

Vid andra ändringar än tillbyggnad, som när en byggnad ska användas för ett väsentligen annat ändamål eller det ska göras en ytterligare bostad, behöver bullervärdena inte anges i beslutet. Men även vid sådana ändringar gäller kraven om buller och i vissa fall behöver en bullerberäkning göras för att kunna kontrollera att kraven uppfylls. I sådana fall kan det vara lämpligt att bullervärden anges i bygglovsbeslutet, även om inte lagen ställer krav på detta.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Placering och utformning

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till:

  • anpassningskravet,
  • skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
  • åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
  • behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
  • möjligheterna att hantera avfall,
  • trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
  • möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
  • behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Det ska även prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid prövning av ett byggnadsverk som placeras under markytan ska det prövas om byggnadsverket i skälig omfattning är utformat så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 8 §

Samtliga krav på placering och utformning gäller vid bygglovsprövning utanför detaljplan och områdesbestämmelser förutom för kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. För sådana åtgärder är det enbart anpassningskravet, möjligheterna att hantera avfall samt skydd och varsamhet som ska prövas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

Här kan du läsa mer om placering och utformning.

Omgivningspåverkan

I alla bygglovsärenden ska det göras en prövning av åtgärdens omgivningspåverkan. Åtgärder ska lokaliseras, placeras och utformas så att den inte medför påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet. Den får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Sådana olägenheter kan bland annat vara skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Vid bedömningen om det är en betydande olägenhet ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Av praxis framgår att det ska vara fråga om en olägenhet som är väsentlig för att det ska vara en betydande olägenhet enligt PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 483-484, MÖD 2015-06-22 mål nr P 806-15, MÖD 2015-06-17 mål nr P 2904-15, MÖD 2016-03-11 mål nr P 7729-15 och MÖD 2016-04-26 mål nr P7798-15, MÖD 2017-02-22 mål nr P 9631-16)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Byggnadsnämnden kan ge grannar och andra berörda tillfälle att yttra sig om ansökan för att få ett underlag för att göra bedömningen om åtgärden innebär en betydande olägenhet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Prövning mot miljökvalitetsnormer

Regeringen kan meddela miljökvalitetsnormer gällande mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön samt för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. De kan gälla vissa geografiska områden eller hela landet och anger vilken kvalitet som ska uppnås på respektive område vid vilken tidpunkt. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer på till exempel föroreningar eller störningar, som människan och naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns miljökvalitetsnormer om utomhusluft, vatten och buller.

Miljöbalk (1998:808) 5 kap 1 §

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska miljökvalitetsnormerna i 5 kapitlet miljöbalken och tillhörande föreskrifter följas. Det betyder att bygglov inte får ges för en åtgärd som innebär att en miljökvalitetsnorm överträds.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

Utformningskraven

Bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska prövas mot de tre utformningskraven:

  • lämplighet för sitt ändamål,
  • god form-, färg- och materialverkan, och
  • tillgänglighet och användbarhet.

Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-3 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 1-6 §§

Här kan du läsa mer om utformningskraven.

Anordnande av tomter och andra områden

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om tomter och andra områden för andra anläggningar än byggnader anordnas på ett lämpligt sätt.

Obebyggda tomter

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att:

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Här kan du läsa mer om krav på tomter.

Bebyggda tomter

För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning. Vid en ändring av en byggnad gäller kraven för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 10-11 §§

Områden för anläggningar

Det som gäller för bebyggda och obebyggda tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser kan det aldrig förekomma allmän plats, kravet avser därför endast områden för anläggningar. Exempel på sådana områden är småbåtshamnar, parkeringsplatser och idrottsplatser. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda området gäller i den utsträckning som följer av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Här kan du läsa mer om krav på allmänna platser och andra områden.

Här kan du läsa mer om krav på tillgänglighet och användbarhet.

Förvanskningsförbudet

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden orsakar förvanskning av byggnader, bygglovpliktiga anläggningar och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. En åtgärd får inte innebära en förvanskning av en/ett särskilt värdefull

  • byggnad
  • bygglovspliktig anläggning
  • bebyggelseområde.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Förvanskningsförbudet gäller bara för byggnader, anläggningar, tomter, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. Det är deras värde som avgör om de är särskilt värdefulla. Det behövs inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en byggnad, en anläggning eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Som underlag för sin bedömning kan byggnadsnämnden använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en byggnad, en anläggning, en tomt eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar karaktärsdragen eller skadar någon av de egenskaper som ligger till grund för värdet.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 1:2212

Vad som är en förvanskning måste bedömas i varje enskilt fall utifrån de specifika förhållanden som gäller för byggnaden, anläggningen eller bebyggelseområdet. Exempel på en förvanskning kan vara att åtgärden har ett dominerande uttryck och avviker från det enhetliga intryck som bebyggelsen har eller att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag försvinner.

Nya byggnader och anläggningar som kan skada ett bebyggelseområdes värden ska enligt Boverkets uppfattning inte prövas mot förvanskningsförbudet. Hur nya byggnader och anläggningar påverkar ett bebyggelseområdes särskilda värden ska istället prövas mot anpassningskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 464)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Här kan du läsa mer om förvanskningsförbudet.

Här kan du läsa mer om anpassningskravet.

Varsamhetskravet

Vid bygglov för ändring eller flyttning av byggnader och anläggningar utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden utförs varsamt. Vid ändring och flyttning ska hänsyn tas till karaktärsdragen och de tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena ska tas till vara.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17-18 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Här kan du läsa mer om varsamhetskravet.

Grannehörande

Vid prövningen av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser är grundregeln att grannar och andra berörda ska underrättas om ansökan och ges möjlighet att yttra sig över den. Om åtgärden avser en kompletteringsåtgärd till ett en- eller tvåbostadshus behöver grannar och andra berörda inte underrättas om ansökan. Det gäller oavsett hur nära gränsen kompletteringsåtgärden ska placeras. Om en ansökan om bygglov gäller en åtgärd som det finns ett positivt förhandsbesked för ska grannar och andra berörda underrättas även i bygglovsärendet trots att de fick möjlighet att yttra sig i förhandsbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25 §

Byggnadsnämnden kan, om de anser att det behövs, även ge grannar och andra berörda tillfälle att yttra sig om ansökan för att få ett underlag för att göra bedömningen om åtgärden innebär en betydande olägenhet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Här kan du läsa mer om att höra grannar och andra berörda.

Remittering

Vid prövning av bygglov finns det inga krav på att skicka ärendet på remiss till andra myndigheter eller liknande. Byggnadsnämnden kan dock remittera till andra myndigheter för att få ett bättre underlag för sin bedömning. Det kan exempelvis vara Försvarsmakten vid riksintresse för totalförsvaret eller Trafikverket vid prövning av bygglov i närheten av statliga vägar.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej