Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget
Skolor och förskolor är en viktig del av den gestaltade livsmiljön och fyller en central funktion i många människors vardag. Genom att sätta dessa miljöer i ett större sammanhang och se dem som en strategisk planeringsfråga läggs grunden för väl utformade lärmiljöer. Då kan också deras potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling tas omhand.
Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen Av den gemensamma miljön.
Målet för Gestaltad livsmiljö, Prop. 2017/18:110.
Skolor och förskolor är en strategisk samhällsplaneringsfråga
Omsorgsfullt gestaltade förskolor och skolor är inte bara en utbildningsfråga utan även en viktig fråga för byggande av ett långsiktigt hållbart samhälle. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är lärmiljöer en av flera viktiga funktioner som behöver finnas för att staden, orten eller bygden ska fungera. Förskolor och skolor utgör en viktig del av den sociala servicen, av kulturmiljön och av grönstrukturen. Det är också en stor arbetsplats. Rätt lokaliserade kan förskole- och skolmiljöerna bidra till möten, social sammanhållning och positivt identitetsskapande. Rymliga och grönskande utemiljöer kan bidra med ekosystemtjänster och främja såväl fysisk som psykisk hälsa hos dem som vistas i dem. Lokaliseringen påverkar också möjligheten för barn och vuxna att ta sig till skola och förskola till fots, per cykel eller med kollektivtrafik.
Flera olika aspekter behöver beaktas i planeringen
Lokaliseringen av förskolor och skolor behöver ta hänsyn till flera olika aspekter som demografiska variationer, bostadsbyggande, förtätning, kapacitet hos befintliga skolor och förskolor, enheternas storlek, tillgång till mark och ekonomiska förutsättningar. Det fria skolvalet och etableringen av fristående förskolor och skolor kan också göra det mer komplext för kommunen att planera och dimensionera rätt. För att kunna beakta alla dessa aspekter och samtidigt dra nytta av potentialen som förskolor och skolor kan bidra med i samhällsutvecklingen är det angeläget att dessa frågor kommer in tidigt i planeringsprocessen. Såväl skolstrukturen som utemiljöerna behöver behandlas som allmänna intressen av väsentlig betydelse i översiktsplaneringen.
Investeringar med olika tidshorisont
Att planera och utveckla förskolor och skolor innebär en avvägning mellan olika ekonomiska perspektiv som har olika tidshorisonter. Exploaterings- eller ombyggnadskalkyler, som behöver gå ihop här och nu, behöver vägas mot långsiktiga kostnader för drift och underhåll över tid, liksom mot de samhällsekonomiska vinsterna som en skola av hög kvalitet medför.
Oavsett om det ska byggas en ny förskola eller skola eller om en befintlig miljö ska byggas om, innebär det initialt en stor investering för kommunen eller för den fristående skolhuvudmannen. Samtidigt är det en långsiktig investering i ett fastighetsbestånd som kan ge stora och varaktiga vinster på såväl individ- som samhällsnivå.
De fysiska miljöerna i skola och förskola har en stor betydelse för barns hälsa, välbefinnande och för deras lärande, samt ger positiva effekter för såväl enskilda individer som för samhället som helhet. Ett skolväsende där alla elever ges goda möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar ger stora samhällsekonomiska nyttor. Tillgång till bildning och möjlighet till personlig utveckling skapar förutsättningar för ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden och i ett demokratiskt samhälle. Förändrade kostnader i skolväsendet behöver därför samtidigt vägas mot förändrade kostnader i andra välfärdsområden. (SOU 2020:28)
Att barn misslyckas i skolan får konsekvenser för såväl den enskilda individen som för samhället. Kostnaden för individen kan bestå av försenad etablering på arbetsmarknaden, begränsade yrkesval, försämrade möjligheter till egen försörjning samt ohälsa. Kostnaden för samhället beror bland annat på hur många ungdomar som lämnar grundskolan med låga eller ofullständiga betyg och tiden det tar att inhämta kunskaperna och att etablera sig på arbetsmarknaden. (SOU 2020:28)
En uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av att cirka 10 procent av en årskull misslyckats med att erhålla en gymnasial examen vid 24 års ålder, kan uppgå till en samhällskostnad på 53 miljarder kronor per årskull fördelat över det yrkesverksamma livet mellan 24 och 65 år. Ungefär hälften av den kostnad som uppstår drabbar individer i form av lägre inkomster, medan den andra hälften drabbar offentlig sektor i form av lägre skatteintäkter. (Hök, L. & Sanandaji N., 2017)
Förskolan och skolan som mötesplats
Lokalisering och utformning av förskolor och skolor kan stärka jämlikheten och integrationen i samhället. Strategiskt placerade och väl utformade kan dessa miljöer utgöra viktiga mötesplatser för människor med olika bakgrund både under både skoltid och på fritiden. Tillsammans med bibliotek, simhallar, kulturhus, parker och offentliga platser är skolor och förskolor en del av en social och kulturell infrastruktur i samhället. Behovet av icke-kommersiella mötesplatser är stort för såväl organiserad verksamhet som spontana möten. Vid såväl nybyggnad som omvandling av befintliga skolor och förskolor är det möjligt att skapa platser där olika grupper av människor får anledning och möjlighet att mötas.
På landsbygden kan skolan vara särskilt viktig som mötesplats och en förutsättning för samhällets överlevnad och utveckling.
Att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning
Enligt skollagen (2010:800) har alla barn rätt till en likvärdig utbildning, oavsett skolform och var i landet den anordnas. (1 kap. 8 och9 §§ Skollagen) Det betyder inte lika mycket resurser överallt, utan att förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Likvärdighet är snarare en fråga om att skapa förutsättningar för lika livschanser. (SOU 2020:28)
En stor utmaning för att uppnå likvärdighet är skillnaderna och segregationen mellan olika skolor. Lokaliseringen kan ha betydelse för segregationen eftersom den påverkar upptagningsområdet och därmed vilka personer som möts i sin vardag. Utöver lokaliseringen kan också en omsorgsfull utformning av enskilda skolor och förskolor bidra till det kompensatoriska uppdraget och öka likvärdigheten. Den fysiska miljön har ett starkt symbolvärde och kan kommunicera till varje barn och elev att hen är viktig och värd en skola som ger likvärdiga möjligheter.
Aktiva skolvägar främjar hälsa och miljö
Att som elev kunna ta sig till skolan på egen hand påverkar såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet. Forskning visar att barn som går eller cyklar till skolan känner sig piggare och gladare under en betydligt större del av skoldagen än barn som har blivit skjutsade i bil. Barn som går eller cyklar presterar också bättre i skolan. (Westman, J. 2017)
Lokalisering av förskolan och skolan, närheten till hemmet och tillgången till säkra gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik är avgörande för valet av färdsätt för såväl barn och föräldrar som för elever och personal. Att minimera biltransporterna till och från förskolan och skolan bidrar till mindre buller, minskade utsläpp, färre trafiksäkerhetsproblem med trängsel samt mindre behov av ytor för parkering, lämning och hämtning. Dessutom bidrar det till delar av den dagliga motionen för såväl barn och unga som vuxna.
Barns möjlighet att röra sig på egen hand har minskat drastiskt de senaste decennierna. En undersökning från mitten av 1980-talet, där man studerade barns möjlighet att på egen hand gå till skola, lekplatser och grönområden, idrottsplatser, affärer, bibliotek, badplatser med mera, visade att nästan alla barn mellan sju och nio år fick gå eller cykla själva. Tjugo år senare upprepades studien och då fick två tredjedelar gå själva till sina aktiviteter. År 2012 hade det minskat ytterligare till mindre än hälften av barnen.
Minskningen är starkt kopplad till biltrafiken, brist på säkra cykel- och gångvägar och föräldrarnas oro. (Björklid et al., 2013)
Samnyttjande på barnens villkor
En vanlig strategi för att skapa mötesplatser, att klara ekonomin eller hantera brist på mark är samnyttjande av byggnader och utemiljöer. Samnyttjande innebär att delar av förskolans eller skolans lokaler kan användas både av skolverksamheten och av andra verksamheter. För utemiljön kan det handla om exempelvis en förskola eller skola som använder en bostadsgård eller en park som utemiljö, eller idrottsverksamhet som använder delar av en skolgård på kvällar och helger.
Samnyttjande medför många möjligheter, men också utmaningar. Det kan påverka barnens känsla av trygghet och tillhörighet negativt. För att fungera i praktiken behöver samverkan utgå från barnen behov och bygga på en kontinuerlig dialog mellan de olika verksamheterna.
Varierande behov ställer krav på flexibilitet och omställbarhet
Behovet av förskolor och skolor i ett område kan variera över tid beroende på bostadsområdets karaktär, demografiska förändringar och bostadsbyggande.
Kommunen behöver ta höjd för ett varierande behov av utbildningsplatser och ha tillräcklig kapacitet utan att ha för mycket tomma lokaler. För att hantera det varierade behovet av platser i förskola och skola, på både kort och lång sikt, kan det behövas lokaler med en viss flexibilitet liksom lokaler som kan ställas om till annan verksamhet. Samtidigt kan flexibla och omställningsbara lokaler vara kostnadsdrivande på kort sikt. Ekonomiska konsekvenser behöver därför beaktas med olika tidshorisonter och ur ett kommunövergripande perspektiv.
Film: Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget
Filmad presentation från konferensen Framtidens stadsutveckling, arrangerad av Dagens samhälle den 26 oktober 2021. Filmen är 15 minuter.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Avsnittets innehåll
Samhällsbyggnad är komplext. Många aspekter och intressen behöver vägas mot varandra. I den här delen av vägledningen tar vi upp hur kommunen kan arbeta med utveckling av förskolan och skolan som en del av ett större sammanhang genom:
Strategisk planering
Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor – hur enskilda enheter kan lokaliseras och utvecklas i relation till befintliga strukturer. Här ges också exempel på olika lokaliseringsprinciper.
Gestaltning för ökad likvärdighet
Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning – förskolans och skolans betydelse som platser för möten och minskad segregation
Skolvägar
Säkra och trygga vägar till förskola och skola – hur enheternas lokalisering och vägarna dit kan bidra till att främja hälsa och jämlikhet samt minskad klimatpåverkan av transporter
Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer
Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer underlättas med samverkan och gestaltning – hur lokalisering och utformning kan skapa mötesplatser och bidra till att kommunens fastighetsbestånd används klokt
Samnyttjande av allmän plats
Skolor och förskolors samnyttjande av allmän plats och kvartersmark – hur kommunen behöver planera när skolor och förskolor ska använda parker, grönområden eller bostadsgårdar som utemiljöer.
Flexibilitet och omställbarhet
Flexibla och omställbara förskolor och skolor – hur utformningen kan skapa förutsättningar för att förändra användningen av tomten och lokalerna över tid
Björklid P. & Gummesson M. (2013). Children´s Independent Mobility in Sweden. Trafikverket.
Hellqvist, A. (2009). Samhällsekonomisk konsekvensanalys av beslut i offentlig service. Länsstyrelsen i Kalmar.
Hök, L. & Sanandaji N. (2017). Samhällsförlusten av skolmisslyckande och värdet av att rädda fler i varje årskull. Skandias stiftelse Idéer för livet.
SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
Westman, J. (2017). Drivers of Children's Travel Satisfaction. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).