Detaljplan (DP)

Kommunen får reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse i detaljplaner och områdesbestämmelser. Gång- och cykelvägars sträckning, kvartersstorlekar, och viss byggnadsutformning bestäms i detta skede, och har alla stor inverkan på tryggheten. I planbeskrivningen redovisas bakgrund, syfte och innehåll i trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder, så att intentionerna lever kvar under senare skeden av samhällsbyggnadsprocessen.

Inom kommunen kan användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk, regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan, men de senare ger ingen garanterad byggrätt.

Områdesbestämmelser kan upprättas inom begränsade områden som inte har detaljplan, exempelvis om kommunen vill reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen för att säkerställa syftet i översiktsplanen. Områdesbestämmelserna är inte lika ingripande i bygglovsprocessen som detaljplanen och saknar planbeskrivning.

Detaljplanens plankarta och planbestämmelser är juridiskt bindande, medan planbeskrivningen fungerar som ett viktigt vägledningsdokument vid genomförandet av planen.

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. En detaljplan slår fast markens användning och byggrätternas storlek. Den anger vad som är allmän platsmark (mark som är tillgänglig för alla och där kommunen oftast är huvudman, det vill säga har anläggnings- och skötselansvar) och kvartersmark (mark som kommunen eller någon privat markägare bebygger för ett specifikt ändamål såsom bostäder, samhällsservice, industriell produktion, kultur eller rekreation, liksom mark som eventuellt inte får bebyggas alls (fastighetsstorlek och användningsgränser). Under detaljplanearbetet vägs de olika allmänna och enskilda intressena i planområdet eller i dess närhet mot varandra (exempelvis den enskilde exploatörens eller den framtida användarens). Alla detaljplaner skickas ut på samråd till sakägare, samt görs tillgängliga för allmänheten via exempelvis kommunens hemsida. Under samrådet ges medborgarna möjlighet att studera kommunens förslag och ge synpunkter på det. Ibland hålls samrådsmöten där allmänheten ges tillfälle att diskutera förslaget med kommunala förtroendevalda och tjänstepersoner.

Vad som kan göras i detta skede

I detaljplaneskedet blir markanvändningen, gång- och cykelvägars sträckning, kvartersstorlekar, viss byggnadsutformning (till exempel på vilken fasad entréer bör eller inte bör placeras), parkeringslösningar för bil och cykel och platser för idrott och rekreation fastslagna. Detta är faktorer som påverkar upplevelsen och användningen av den byggda miljön under en lång tid framöver. En blandning av bostäder och verksamheter ökar chansen för att ett område befolkas under stora delar av dygnet och av olika slags människor. Ett tidigt samarbete mellan planerare, invånare, trygghetsamordnare och polis ger möjlighet att integrera lokalkännedom om trygghet och brottslighet tidigt i planerna.

Samrådstiden är ett bra tillfälle till diskussion och fördjupad medborgardialog. Boende och näringsidkare är ofta de som har bäst kunskap kring hur vardagslivet fungerar på en plats – vad som fungerar bra, vilka behov och vilka utmaningar som finns, vilka miljöer som är otrygga och så vidare.

Planbeskrivningen är ett viktigt dokument för att förtydliga avsikterna bakom detaljplanen och hur den ska genomföras. Om planbeskrivningen redovisar bakgrund, syfte och innehåll i de trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärderna ökar förståelsen för dessa i senare skeden.

Fallgropar

Markägarfrågan har stor betydelse för hur en offentlig plats etableras och används. Exempelvis är det önskvärt att kommunen äger marken runt en centrumanläggning för att kunna etablera ett torg på allmän platsmark. Det centrala torget har genom tiderna varit den naturliga mötesplatsen i ett område – en plats som alla har tillträde till utan krav på ärende eller konsumtion. En privat ägd offentlig plats är emellertid inte alltid för alla, utan det är fastighetsägaren som bestämmer reglerna för vistelse och vissa medborgargrupper riskerar då att bli utestängda. Ett torg på allmän platsmark, kantat av en blandning av verksamheter och bostäder, med sittplatser i väderskyddade lägen och med god överblickbarhet och god orienterbarhet har goda förutsättningar att bli en trygg och attraktiv mötesplats för många. 

I ett genomförandeavtal beskrivs i vilken ordning olika utbyggnadsetapper ska ske och vem som ansvarar för vad när planen ska omsättas till byggd miljö. Detta blir särskilt viktigt om planen innehåller både allmän platsmark och kvartersmark, och om flera olika markägare är involverade, så att exempelvis bostäder, samhällsservice och grönområden växer fram i samma takt. Utan ett genomförandeavtal riskerar nybyggda bostäder eller handels- och servicebyggnader att bli stående som isolerade öar under många år.

 

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej