Översvämning havskust
Det finns flera typer av översvämningskarteringar och annan geodata som är användbara till hotkartor för analys av översvämningsrisk vid havskust. Beräkningar för framtida medelvattenstånd finns tillgängligt för Sveriges alla kustkommuner.
Underlag från nationella myndigheter
En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns på sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.
Sammanställning av statliga planeringsunderlag
Bra att veta inför riskanalys – översvämning vid havskust
Följande information är bra att känna till inför analys av översvämningsrisk vid havskust.
Höjt medelvattenstånd innebär en permanent förlust av mark. Framtida översvämningsrisker vid havskust behöver beaktas dels utifrån höjt medelvattenstånd, dels utifrån tillfälliga högvattenhändelser i kombination med höjt medelvattenstånd.
Det är viktigt att vara medveten om att vattenståndsdata representerar en specifik mätstation. Lokala förhållanden kan ha stor inverkan på hur högt havsnivån stiger vid ett stormtillfälle. Det påverkas bland annat av landskapets terrängformer längs kusten, vattendjupet och eventuella öar, samt hur kustlinjen samspelar med vindriktning, strömmar och vågor. På två närliggande platser kan det därför vara stor skillnad på hur högt havsnivån stiger vid ett och samma stormtillfälle.
Detaljerade riskkartor och riskhanteringsplaner för områden med betydande översvämningsrisk
För områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk enligt översvämningsförordningen finns beräkningar av framtida extremnivåer. Beräkningarna utgår från klimatscenario RCP 8,5 med tidsperspektiv fram till nästa sekelskifte. Beräknade extremnivåer redovisas i en rapport för varje område, med information om metod och osäkerheter i beräkningarna.
Rapporter med beräknade extremvärden nås genom MSB:s webbplats, se rubrik Rapporter på sidan Översvämningskarteringar.
Översvämningskarteringar (på MSB:s webbplats)
För samtliga områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk finns redan framtagna riskkartor och riskhanteringsplaner. Riskhanteringsplanerna beskriver hur översvämningsrisker från vattendrag, sjöar och hav samt skyfall ska hanteras. Riskhanteringsplanerna innehåller mål och åtgärder för att minska konsekvenser av översvämningar, där lämpliga delar kan integreras i översiktsplanen.
Riskhanteringsplanerna finns sammanställda på MSB:s webbsida om översvämningsförordningens tre steg.
Översvämningsförordningens tre steg (på MSB:s webbplats)
Detaljerade karteringar vid statlig infrastruktur
I anslutning till statlig infrastruktur kan Trafikverket ha utfört detaljerade karteringar som kan bidra med användbar information. Kommunen kan vända sig till länsstyrelsen för information om sådana underlag.
Framtida medelvattenstånd för kustkommuner
Beräkningar för framtida medelvattenstånd finns tillgängligt för Sveriges alla kustkommuner. Framtida klimatpåverkan har beaktats för fem klimatscenarier av FN:s klimatpanel IPCC:s senaste variant, så kallade SSP-scenarier. Framtida medelvattenstånd har beräknats för var 10:e år fram till år 2150. Beräknade medelhavsnivåer anges med ett osäkerhetsintervall. Utöver dessa finns två scenarier inkluderade som IPCC bedömer visar en mindre trolig utveckling, men som inte kan uteslutas. För det högre av dessa scenarier skulle det medföra en större havsnivåhöjning.
Framtida medelvattenstånd (information och data i tabellformat på SMHI:s webbplats)
Framtida medelvattenstånd (nedladdningsbara filer och GIS-skikt på SMHI:s webbplats)
Havsnivåhöjning på långa tidsskalor (information på SMHI:s webbplats)
IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel som utvärderar och sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatfrågor. Resultaten från varje utvärderingsomgång redovisas i en serie delrapporter och en avslutande syntesrapport. IPCC:s första utvärdering publicerades under 1990-1992.
RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways) är en generation av scenarier som används i IPCC:s femte kunskapssammanställning, publicerad 2013-2014. RCP-scenarierna baseras på antaganden om utvecklingen av globala växthusgasutsläpp, markanvändning och på bedömningar av utvecklingen för utsläppen av luftföroreningar. IPCC använder huvudsakligen fyra RCP-scenarier, RCP 2,6, RCP 4,5, RCP 6 och RCP 8,5. Scenario RPC 2,6 motsvarar mycket liten klimatpåverkan, medan RCP 8,5 motsvarar mycket stor klimatpåverkan.
RCP-scenarier (på SMHI:s webbplats)
SSP-scenarier (Shared Socioeconomic Pathways) är den senaste generationen av scenarier som används i IPCC:s sjätte kunskapssammanställning, vilken publiceras under 2021-2022. SSP-scenarierna beskriver olika socioekonomiska utvecklingar som skiljer sig åt, bland annat kring global befolkningsmängd, jämlikhet, energianvändning och koldioxidutsläpp. IPCC använder huvudsakligen fem SSP-scenarier, SSP1, SSP2, SSP3, SSP4 och SSP5. Scenario SSP1 innebär mycket liten klimatpåverkan, medan SSP5 innebär mycket stor klimatpåverkan.
Högvattenhändelser idag och i framtiden
SMHI tillhandahåller en webbtjänst som för ett tjugotal mätstationer illustrerar hur dagens högvattenhändelser kan förändras i framtiden med olika scenarier. Det ger svar på frågan om översvämningarna riskerar bli mer eller mindre vanliga på platsen jämfört med idag. Tjänsten visar också extremnivåer för olika återkomsttider vid samma mätstationer. Extremnivåerna är beräknade utifrån några olika metoder. Dessa finns beskrivna i en metodrapport. Extremnivåer med återkomsttider på 5, 10, 50, 100 och 200 år finns presenterade.
Sannolikheten att en översvämning ska inträffa beskrivs ofta med begreppet återkomsttid. Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden innan en översvämning till en viss nivå återkommer eller överträffas, baserat på statistisk analys av historiska data.
Vid fysisk planering är det relevant att titta på sannolikheten för översvämning under en längre tidsperiod, exempelvis under bebyggelsens livslängd. Sambandet mellan återkomsttid och sannolikhet för översvämning under längre tidsperioder är inte helt intuitivt. Exempelvis innebär en översvämning med 100 års återkomsttid att sannolikheten för översvämning under en 50-årsperiod är så hög som 39 procent.
Mer information om återkomsttider finns på sidan Begrepp och termer, som ingår i Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor.
Högvattenhändelser idag och i framtiden (på SMHI:s webbplats)
Utbredningsskikt för kustöversvämning
En visualisering av översvämningsutbredning vid framtida högvatten och extremnivåer kan tas fram med hjälp av topografisk information, genom att avgränsa områden på lägre höjd än de beräknade nivåerna. En sådan visualisering kan användas som hotkarta. För att få en grov bild av översvämningsytan vid olika högvattenstånd finns även ett nationellt underlag med utbredningsskikt för vattenstånd mellan 0,1 – 5,0 m (höjdsystem RH 2000) med 0,1 meters intervall.
Översvämningsportalen (kartvisningstjänst på MSB:s webbplats)
När underlag om framtida extremnivåer saknas
Kommunen kan ha behov av att ta fram underlag om framtida extremnivåer för ett visst kustområde. Framtida extremnivåer kan fås genom att kombinera matematiskt skattade extremvärden med uppgifter om framtida medelvattenstånd för den aktuella platsen. Närmare information finns på SMHI:s webbsida Högvattenhändelser och extremnivåer, se rubrik Extremnivåer i framtida klimat.
Högvattenhändelser och extremnivåer (på SMHI:s webbsida)
SMHI tillhandahåller beräknade återkomstnivåer för ett tjugotal vattenståndsstationer längs kusten och beskriver hur dessa är framtagna. Öppna data med vattenståndsobservationer kan laddas ner för egna beräkningar av extremnivåer, både i närtid och på lång sikt. Rekord för vattenstånd som har observerats vid olika mätstationer i landet finns sammanställda och är användbara på liknande sätt.
Kontrollera vilket höjdsystem som används
Det förekommer att höjdnivåer anges i olika höjdsystem i olika underlag. Inför redovisning i karta och beräkningar av vattennivåer och är det viktigt att kontrollera vilket höjdsystem som används i underlagen för korrekt hantering. För mer information om höjdsystem, se rubrik "Vilket höjdsystem gäller?" på webbsida om planeringsunderlag.