Åtgärder som skyddar mot snö

Åtgärder som ska skydda mot snö kan vara bidragsberättigande.

Rättsfall för anpassning av bro

En kvinna sökte bidrag för anpassning av en bro på grund av snöproblem. Hon bodde ensam i en fastighet som hon ägde. Vintertid blåste det in snö på bron. På grund av besvär i bröstrygg och vänster axel hade hon problem med att öppna ytterdörren och med att skotta snö utanför bostaden. Av intyg framgick bland annat att hon var oförmögen att skotta snö. Kammarrätten ansåg att bidrag skulle beviljas, eftersom kvinnan hade ett funktionshinder och att åtgärder för att anpassa bron var nödvändiga för att bostaden skulle vara ändamålsenlig som bostad för henne.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 1994-01-11, målnummer 7919-1993.

Rättsfall om tak över ramp

Kommunen
En kommun avslog en ansökan om bidrag för ett tak över en ramp.

Länsrätten
Sökanden överklagade till länsrätten som fann att åtgärden inte var nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig.

Kammarrätten
Sökanden överklagade till kammarrätten. Kammarrätten biföll överklagandet med följande motivering. Med hänsyn till att sökanden är rullstolsburen och att hans fru har begränsad rörlighet är det nödvändigt att rampen är fri från snö för att bostaden ska bli ändamålsenlig för makarna. Kommunen har vidare dragit in hjälpen med snöröjning varför behovet inte kan tillgodoses på så sätt. Att rampen för att hållas fri från snö lämpligast bör förses med tak har inte ifrågasatts av kommunen. Med hänsyn till detta ska bidrag i detta fall beviljas för begärt ändamål.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1995-12-18, målnummer 2691-1995.

I följande två fall ansågs att de snöskyddande åtgärderna inte var nödvändiga för att bostaden skulle bli ändamålsenlig.

Rättsfall för uppvärmningsanläggning för att smälta snö och is

En man sökte bidrag dels för en uppvärmningsanläggning för snö- och issmältning under plattlagd biluppställningsplats och gångväg till denna, dels för uppförande av en carport. Han var gift och bodde tillsammans med sin hustru och två barn i en villa. Hustrun hade anhöriganställning hos socialtjänstens hemtjänst för att sköta vissa sysslor åt sin man. Han förvärvsarbetade och körde själv bil till arbetet. Bilen var anpassad med stöd av bilstöd från Försäkringskassan och i anpassningen ingick kupé- och motorvärmare. I målet var ostridigt att mannen själv inte kunde röja snö, vare sig från gångvägen mellan bostaden och biluppställningsplatsen eller från biluppställningsplatsen. Han kunde inte heller själv sopa och skrapa bilen fri från snö och is. Enligt intyg hade han stora svårigheter med att skotta snö och med att sopa snö av bilen och var därför i behov av en anpassad tomt och en carport belägen så nära vägen som möjligt.

Kammarrätten fann att elslingor i marken samt carport var att betrakta som sådana fasta funktioner i anslutning till bostaden som avses i 6 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. Men enligt kammarrätten var elslingor och carport inte nödvändiga för att bostaden skulle vara ändamålsenlig som bostad för mannen och avslog överklagandet. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1995-01-30, målnummer 8495-1994. Regeringsrätten, målnummer 1023-1995.

Rättsfall om skärmtak

En man ansökte om bostadsanpassningsbidrag till ett skärmtak om 17 kvadratmeter.

Kommunen
Kommunen ansåg att takets utformning och syfte kunde likställas med en carport. Med hänvisning till att bidrag, när carport saknas, enbart ges för kostnader som går utöver kostnaden för att bygga en vanlig carport avslog kommunen ansökan. Kommunen hade tidigare beviljat bidrag för ett skärmtak på 1,3x1 meter över hissdörren, men det hade inte uppförts.

Länsrätten
Mannen överklagade till länsrätten. Han anförde att skärmtaket om 17 kvadratmeter skulle vara över hissdörren, hjälpmedelsförrådet samt bilens motorhuv och framdörrar. Han använde rullstol och kunde endast gå några meter på plan yta med hjälp av rullator. Hjälpmedelsförrådet och parkeringen låg i anslutning till hissen. Under vinterhalvåret fanns det ingen möjlighet för honom att komma till eller från hjälpmedelsförrådet eller bilen utan att skotta snö. Det klarade han dock inte på grund av sina rörelsehinder. Hissdörren gick inte att öppna när det hade snöat. Sommartid kunde han inte använda paraply, eftersom hans händer var upptagna av rullator eller rullstol. Han ansåg att det inte gick att jämställa skärmtaket med en carport, eftersom endast femtio procent av bilen fick plats under taket.

Länsrätten ansåg att bidrag borde beviljas för skärmtaket om 17 kvadratmeter och biföll överklagandet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Kammarrätten ansåg liksom länsrätten att skärmtaket inte var att betrakta som en carport. Här hänvisade kammarrätten till Tekniska nomenklaturcentral ens Plan- och byggtermer 1994, TNC 95, som definierar en carport som en täckt bilplats - ett öppet garage för en eller två bilar. Kammarrätten gjorde dock bedömningen att det inte var visat något annat än att bostaden skulle bli ändamålsenlig för mannen med det skärmtak som kommunen redan hade beviljat bidrag för. Att mannen kunde behöva hjälp med snöskottning vid några enstaka tillfällen under året för att komma ut och ta sig fram till bilen och hjälpmedelsförrådet utgjorde inte skäl för någon annan bedömning, ansåg kammarrätten. Kammarrätten upphävde därför länsrättens dom och fastställde kommunens beslut.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2008-03-28, målnummer 6591 - 2006.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej