Nöjesparker

Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra nöjesparker.

Att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark kräver bygglov. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Oavsett om en nöjespark kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.

Vad är en nöjespark

Det finns ingen definition av nöjespark i plan- och bygglagstiftningen. Nöjespark är inte heller definierat i TNC. Enligt Nationalencyklopedin, NE är en nöjespark ett område för nöjen med dansbana, lotterier, karuseller med mera. (jfr Nationalencyklopedin, ordbok, nöjespark. Hämtad 2017-11-27)

En nöjespark uppfattas oftast som en anordnad plats med olika nöjesattraktioner som besökare kan ta del av. Det finns olika sorters nöjesparker, exempelvis tivoli, sommarland eller temaparker som är uppbyggda kring ett speciellt tema. Det är vanligt att det bland annat finns berg- och dalbanor, andra åkattraktioner, spelautomater och scener på en nöjespark. Det förekommer ofta att det finns byggnader eller andra anläggningar på en nöjespark. Det kan exempelvis vara restauranger, biljettkurer, förråd eller plank.

När krävs bygglov för nöjesparker

Bygglovs krävs för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs förmodligen en viss varaktighet. Exempelvis borde inte ett ambulerande tivoli som anordnas på en plats i ett fåtal dagar kräva bygglov. Att väsentligt ändra en nöjespark kan exempelvis vara om åtgärder utförs så att nöjesparken får en större omgivningspåverkan i form av buller eller ökad trafik, nöjesparken tar i anspråk mer mark eller åtgärder som påverkar stads- och landskapsbilden utförs.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Vid bedömningen om en nöjespark kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:

  • verksamhetens karaktär och omfattning
  • anläggningens storlek
  • omfattningen av markarbeten och anordningar
  • omgivningspåverkan
  • påverkan på allmänna intressen.

(jfr prop. 1985/86:1 sid. 682-684)

Verksamhetens karaktär och omfattning

Verksamheten måste ha en viss karaktär och omfattning för att vara en bygglovspliktig nöjespark. Exempel på vad som kan påverka är hur många besökare som förväntas.

Anläggningens storlek

En anledning till att nöjesparker är bygglovspliktiga är att de oftast är arealkrävande. Lovplikten gäller för större anläggningar. En lekplats är normalt inte en bygglovspliktig nöjespark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)

Omfattningen av markarbeten och anordningar

För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs att åtgärder av något slag utförs för att bereda platsen för det nya ändamålet. Det kan exempelvis vara genom trädfällning, markarbeten och uppförande av anordningar. För att bedöma bygglovsplikten ska en sammantagen bedömning göras av åtgärderna och deras syfte. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 684)

Omgivningspåverkan

Med omgivningspåverkan menas vilka konsekvenser nöjesparken har för närboende exempelvis i form av ökad trafik, buller, ljusstörningar och nedskräpning. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)

Påverkan på allmänna intressen

Vilken inverkan nöjesparken har på det rörliga friluftslivet kan påverka om anläggningen kräver bygglov eller inte. Även vilken påverkan anläggningen har på landskapsbilden kan ha betydelse. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)

Rättspraxis


Det finns rättsfall som handlar om lovplikt för nöjesparker.

Berg- och dalbana

I ett rättsfall prövade domstolen om uppförande av en berg- och dalbana i en befintlig djurpark kunde prövas i samband med prövning av bygglovsansökan eller om prövningen behövde föregås av detaljplanering. Berg- och dalbanan upptog en yta om 7 520 m2 av djurparkens totala storlek på cirka 150 hektar. Berg- och dalbanan hade en högsta höjd på 33 meter över befintlig marknivå. Uppförandet av berg- och dalbanan bidrog till en ökning av trafikintensiteten och medförde även att omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen behövde göras. Berg- och dalbanan skulle även ge upphov till buller. I nära anslutning till området där berg- och dalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för bland annat naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Mark- och miljödomstolen, MMD, konstaterade att berg- och dalbanan var en bygglovspliktig nöjespark. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tog inte ställning till om berg- och dalbanan krävde bygglov. MÖD ansåg att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden inte kunde göras i samband med en ansökan om bygglov utan föregående detaljplanering. (MÖD 2016-10-27 mål nr P 6782-15 och MMD Växjö 2015-06-26 mål nr P 1231-15)

Väsentlig ändring av en nöjespark

I en dom prövades om bygglov kunde beviljas för en väsentlig ändring av en nöjespark. På en befintlig nöjespark anordnades en ny åkattraktion som var en 95 meter hög. Den nya attraktionen medförde ytterligare omgivningspåverkan i from av buller från åkattraktionen och rop och skrik. Varken MÖD eller underinstanserna tog ställning till om åkattraktionen krävde bygglov eller inte. Domstolen konstaterade enbart att bygglov kunde beviljas för åtgärden. Detta borde innebära att åtgärden ansågs vara en sådan väsentlig ändring av en nöjespark som kräver bygglov. (MÖD 2017-09-04 mål nr P 11198-16)

Lov kan krävas för tillhörande åtgärder

Även om en nöjespark inte kräver bygglov kan andra åtgärder i anslutning till eller på nöjesparken kräva bygglov. Det kan exempelvis vara en byggnad eller ett plank. Om marknivån ändras kan marklov krävas även om nöjesparken inte kräver bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 11 §

Ändrad lovplikt för en nöjespark

Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Krävs rivningslov för nöjespark

För att ta bort en nöjespark krävs varken rivningslov eller en anmälan om rivning. Detta gäller oavsett om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Om det finns byggnader på nöjesparken kan de omfattas av krav på rivningslov eller anmälan om rivning. Om marknivån ändras i samband med borttagningen av en nöjespark kan marklov krävas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 10 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 11 §

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en motorbana kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd och registrering för livsmedelsverksamhet eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej