På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Motordrivna anordningar i byggnadsverk

Granskad: 

På grund av de allvarliga konsekvenser som kan uppstå vid fel och brister på hissar och andra motordrivna anordningar är samhällets krav på dessa högre jämfört med andra installationer och anordningar i byggnadsverk. I plan- och bygglagstiftningen finns det tekniska krav för motordrivna anordningar i byggnadsverk. Det finns också krav på kontroll av sådana anordningar och krav för när och hur de får användas. Kraven preciseras i föreskrifter som Boverket gett ut.

Med motordrivna anordningar avses:

  • motordrivna hissar som är avsedda för transport av personer eller gods, även plattforms- och trapphissar,
  • andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods till exempel rulltrappor, rullramper, linbaneanläggningar
  • motordrivna portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, till exempel garageportar, rullgaller, skjutdörrar och rörliga väggar i gymnastiksalar, och
  • motordrivna anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning, till exempel soptransporthissar, stationära sopsugar, komprimatorer och sopskruvar.

Med motordrivna anordningar avses inte:

  • anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal, och
  • tivolianordningar, såsom karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande personförande eller personbärande anordningar för nöjesändamål. För sådana anordningar gäller förordning (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar och de föreskrifter och allmänna råd som getts ut av Rikspolisstyrelsen RPSFS 2012:15, se relaterad information.

5 §
  Med motordrivna anordningar avses i denna förordning motordrivna
   1. hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods, med undantag för sådana anordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617),
   2. portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, och
   3. anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning.

Med motordrivna anordningar avses i denna förordning inte anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.

13 §
  Tivolianordningar, såsom karuseller, pariserhjul, berg-
och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande personförande eller personbärande anordningar för nöjesändamål, får användas vid allmänna sammankomster, offentliga tillställningar eller i andra fall tillhandahållas allmänheten, endast om de ger betryggande säkerhet mot olycksfall och om de är besiktigade.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provning, besiktning och förbud att använda en tivolianordning. Lag (2005:68) .

Tekniska krav för motordrivna anordningar i byggnadsverk

Övergripande krav för byggnadsverk finns i plan- och bygglagen, PBL, samt i plan- och byggförordningen, PBF. Byggnadsverk ska bland annat vara säkra vid användning. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört så att det vid drift och användning inte innebär oacceptabla risker för halkning, fall, sammanstötning, klämning, skärskador, brännskador, elektriska stötar, explosion eller andra olyckor.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

För motordrivna anordningar förtydligas kraven i PBL och PBF i tillämpningsföreskrifter, främst genom Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. I 2 kap. i Boverkets föreskrifter anges de krav som gäller avseende utförande och installation för olika typer av motordrivna anordningar, se relaterad information.

EU-gemensamma säkerhetskrav

För motordrivna anordningar gäller EU-gemensamma säkerhetskrav enligt harmoniserad EU-lagstiftning och krav på CE-märkning. Framförallt är det följande EU-direktiv och förordning som anger grundläggande hälso- och säkerhetskrav för de produkter som omfattas av Boverkets föreskrifter.

  • Hissdirektivet 2014/33/EU
  • Linbaneförordningen (EU) nr 2016/424
  • Maskindirektivet 2006/42/EG

Hissdirektivet är införlivat i svensk rätt främst genom Boverkets föreskrifter (BFS 2011:12). För hissar som omfattas av hissdirektivet finns de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 i föreskrifterna. Säkerhetskraven för linbaneanläggningar i bilaga II i förordningen är direkt tillämpliga som svensk lag från och med 21 april 2018. Maskindirektivet är införlivat genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3). Bilaga 1 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, se relaterad information.

Tillgänglighetskrav för hissar och andra lyftanordningar

De flesta nyinstallerade hissar måste uppfylla krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I Boverkets byggregler, BBR, finns regler om hur hissar och andra lyftanordningar ska utformas för att vara tillgängliga.

En tillgänglig hiss eller annan lyftanordning ska vara utformad så att den rymmer en person som använder en rullstol och en medhjälpare. Vidare ska personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kunna använda den och uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning.

3:144 Hissar och andra lyftanordningar

Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare.

En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den.

Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning.

Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan.

Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Vilka hissar och andra lyftanordningar som ska vara tillgängliga och an-vändbara regleras i 3 kap. 4 och 18 §§, PBF. Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN 81-70. Typ 2 (1,1 x 1,4 meter) och 5 (2,0 x 1,4 meter) i SS-EN 81-70 uppfyller kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen. I SS-EN 81-70 finns även lämpliga manöver- och signalorgan, där bilaga B bör användas för hissar i publika lokaler. Ytterligare krav på hissar som används för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H, bilaga 5:1, avsnitt 1.2 och 1.6.1. Hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår finns i SS-EN 81-70 Typ 3 (1,1 x 2,1 meter). Det finns även harmoniserade standarder för plattformshissar, SS-EN 81-40 och SS-EN 81-41. (BFS 2019:2).

Här kan du läsa mer om vad hissinstallatören, byggherren och byggnadsnämnden behöver tänka på när det gäller tillgänglighet vid nyinstallation av en hiss.

Läs mer om tillgänglighetskrav på nya hissar.

Vilka byggnader ska ha en hiss?

I PBF anges vilka byggnader som ska förses med hiss. Det finns också regler om krav på hiss i BBR. Reglerna i BBR handlar om när det är krav på två hissar och när det är krav på hiss för transport med sjukbår.

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

18 §
  För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

3:144 Hissar och andra lyftanordningar

Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare.

En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den.

Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning.

Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan.

Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Vilka hissar och andra lyftanordningar som ska vara tillgängliga och an-vändbara regleras i 3 kap. 4 och 18 §§, PBF. Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN 81-70. Typ 2 (1,1 x 1,4 meter) och 5 (2,0 x 1,4 meter) i SS-EN 81-70 uppfyller kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen. I SS-EN 81-70 finns även lämpliga manöver- och signalorgan, där bilaga B bör användas för hissar i publika lokaler. Ytterligare krav på hissar som används för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H, bilaga 5:1, avsnitt 1.2 och 1.6.1. Hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår finns i SS-EN 81-70 Typ 3 (1,1 x 2,1 meter). Det finns även harmoniserade standarder för plattformshissar, SS-EN 81-40 och SS-EN 81-41. (BFS 2019:2).

Du kan läsa om vilka byggnader som ska ha en hiss, två hissar eller hiss för transport med sjukbår här.

Läs mer om tillgänglighet.

Krav på det befintliga beståndet av motordrivna anordningar

Krav vid ändring eller utbyte av viss del

Kraven i Boverkets föreskrifter gäller även om man utför en ändring eller byter ut en viss del av en motordriven anordning. Kraven blir tillämpliga på den ändrade eller utbytta delen som då ska uppfylla samma krav som för en ny anordning. Vissa ändringar eller byten av delar kan även medföra följdkrav i andra delar av anordningen för att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven. Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, 2 kap. 1 § andra stycket.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

För befintliga hissar installerade i byggnader finns dessutom särskilda krav för att höja säkerheten vid användningen. Dessa krav utlöses när en hiss genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut.

Läs mer om vilka större ändringar av hissar som utlöser följdkrav och vilka dessa krav är i plan- och byggförordningen (2011:338) 3 kap. 11 § punkt 5 och 12 § andra stycket. Se även hissföreskrifterna (2011:12) 2 kap. 1 § tredje till femte stycket.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och
   5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad.

12 §
  Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att
   1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960,
   2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och
   3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977.

Kravet i 11 § 5 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

Förbättringskrav på vissa befintliga hissar i byggnader och linbaneanläggningar

För befintliga hissar i byggnader och linbaneanläggningar finns vissa krav som gäller även om inga ändringar utförs av anordningen. Det övergripande kravet för dessa befintliga anordningar anges i PBL. Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskraven i PBL.

24 §
  Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.

Det övergripande kravet på befintliga hissar och linbaneanläggningar i PBL preciseras genom bestämmelser i PBF och Boverkets föreskrifter som anger vissa förbättringskrav för att höja säkerheten. Förbättringskraven innebär i huvudsak krav på korgdörr för vissa hissar och att linbaneanläggningar, som installerats innan linbanedirektivet började tillämpas, ska ha ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång samt slitage, brister och haveri på driv-eller vändskivornas lagringar.

En närmare beskrivning av förbättringskraven för befintliga hissar respektive linbaneanläggningar hittar du här. Läs mer i PBF (2011:338) 3 kap. 11 § fjärde punkten.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och
   5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad.

1 §    Med hissar avsedda för persontransport som enligt 3 kap. 11 § 4b plan- och byggförordningen (2011:338) ska vara försedda med en varningsskylt, avses befintliga hissar vilka saknar korgdörr eller korggrind vid åtminstone en korgöppning. Vidare har berörda hissar antingen ett hisschakt eller en hisskorg eller båda delarna samt är avsedda för transport av personer eller personer och gods. Skylten ska vara väl synligt placerad både i hisskorgen respektive på plattformen för plattformshissar och utanför hisschaktet vid varje stannplan.

Allmänt råd I bilaga 7 visas ett exempel på lämpligt utformad varningsskylt. Observera att kravet gäller alla persontransporterande hissar och oavsett om hissen är avsedd för godstransport eller inte. Således omfattas plattformhissar i hiss-schakt av kravet. Hissar med hisskorg som saknar både hisschakt och korgdörr eller korggrind omfattas också av kravet, eftersom dessa har åtminstone en schaktdörr vid stannplanen i vilken gods och andra föremål kan fastna. Föreskriften innebär att även hissar med fotocellanordning vid korgöppningen omfattas av kravet på varningsskylt. Skylten bör placeras i ögonhöjd på eller invid schaktdörren och i hisskorgen på den motsatta korgväggen till korgöppningen. I det fall hissen har fler korgöppningar bör det finnas lämpligt placerade skyltar för varje enskild korgöppning.

2 § 3    Med hissar avsedda för persontransport enligt 3 kap. 11 § 4a plan- och byggförordningen (2011:338) vilka senast den 31 december 2012 ska vara försedda med skydd i korgöppningen, avses hissar med hisskorg avsedda för transport av personer eller personer och gods i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler. Dessa hissar får förses eller vara försedda med andra skydd än korgdörr om det är motiverat av kostnads- eller varsamhetsskäl enligt 2 kap. 2 § 2 denna författning.

Allmänt råd Korgdörrar som är utförda och installerade enligt kraven i avsnitt 5.3 i
SS-EN 81-20:2014 (1), uppfyller föreskriftens krav. Installation av annat skydd t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan med stöd av 2 kap. 2 § endast accepteras om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämpligt av varsamhetsskäl eller om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar försämras.
Även i de fall det finns flera hissar i byggnaden som betjänar samma lokaler, bör alla hissar ha ett sådant tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. Normalt bör man utgå ifrån att en hiss vid något tillfälle kommer att användas för transport av gods eller andra föremål, så fort den är till-gänglig och i drift. En skylt som förbjuder viss användning eller hänvisar till annan hiss är inte att betrakta som ett tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. (BFS 2018:2).
3 Senaste lydelse BFS 2016:2. Förbättringskrav på befintliga linbaneanläggningar

3 §    Befintliga linbanor som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång.

Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 8.2, SS-EN 13223 (1).

4 §    Befintliga linbanor och släpliftar som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid slitage, brister eller haveri på driv- eller vändskivornas lagringar. Småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW är undantagna från detta krav.

Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 15.2 SS-EN 13223 (1). Begreppet smålift definieras i 1 kap. 4 §, denna författning.

Krav på kontroll av motordrivna anordningar

Kraven på kontroll av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk gäller både innan en motordriven anordning tas i bruk och löpande under anordningens brukstid. De gäller också om byggnadsnämnden inom ramen för sin tillsyn beslutat om särskild besiktning. Det är den som äger eller annars ansvarar för anordningen som ska se till att den kontrolleras.

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

9 §
  Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773).

Kontrollen ska ske;

  • innan anordningen tas i bruk första gången, så kallad första besiktning med intervaller på minst sex månader och högst sex år, så kallad återkommande besiktning
  • innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats, så kallad revisionsbesiktning

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

Kontrollen sker genom besiktningar av fristående besiktningsorgan och vid besiktningarna ska det kontrolleras att den motordrivna anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som ställs i plan- och bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter. Besiktningsorganet ska utfärda ett protokoll över besiktningen. Om anordningen har brister som har omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på skydd för säkerhet och hälsa ska besiktningsorganet skicka ett exemplar av besiktningsprotokollet till kommunens byggnadsnämnd.

10 §
  En besiktning enligt 8 eller 9 § ska utföras av någon vars kompetens för uppgiften har styrkts genom ackreditering enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
339/93, eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169).

11 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. utfärda ett protokoll om att besiktningen har gjorts och vad den omfattat,
   2. i protokollet ange om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1 eller 2 och vilka bristerna i så fall är, och
   3. lämna ett exemplar av protokollet till den som äger eller annars ansvarar för anordningen.

Om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 §
andra stycket 1 ska den som har utfört besiktningen omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta samt skicka ett exemplar av protokollet till byggnadsnämnden.

Krav för användning av motordrivna anordningar

Kraven för användning av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk är att

  • anordningen används endast för det ändamål och med den belastning och hastighet som anordningen är avsedd för,
  • anordningen uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa,
  • anordningen besiktigats enligt Boverkets föreskrifter,
  • den som äger eller annars ansvarar för anläggningen med ett besiktningsprotokoll kan visa att anordningen uppfyller kraven på säkerhet och hälsa, och
  • nödvändiga skyddsåtgärder vidtagits efter ett olycksfall eller olyckstillbud,

12 §
  En motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk får användas endast för det ändamål och med den belastning och hastighet som anordningen är avsedd för och endast om den uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa.

13 §
  Om en motordriven anordning ska kontrolleras enligt 8 eller 9 § och kontrollen inte har gjorts inom föreskriven tid, får anordningen inte användas förrän kontrollen är gjord.

14 §
  En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll enligt 11 § att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1.

15 §
  Om det vid användningen av en motordriven anordning i ett byggnadsverk inträffar ett olycksfall eller olyckstillbud, får anordningen inte användas innan nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits.

Det är den som äger eller annars ansvarar för anordningen som ska se till att den inte används i strid mot kraven för användning. En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett besiktningsprotokoll att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som ställs i plan- och bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter.

14 §
  En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll enligt 11 § att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1.

Ägaren av en anordning har en skyldighet att rapportera olycksfall eller tillbud vid användningen av anordningen till tillsynsmyndigheten.

16 §
  Vid ett olycksfall eller tillbud som avses i 15 §, ska den som äger eller annars ansvarar för anordningen omedelbart rapportera olycksfallet eller tillbudet till tillsynsmyndigheten.

Tillsyn över kraven om kontroll och användning av motordrivna anordningar

Byggnadsnämnden och i vissa fall Arbetsmiljöverket har tillsynen över att plan- och byggförordningens krav på kontroll av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk följs. När det gäller kraven för användning av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk är det byggnadsnämnden som är ensam tillsynsmyndighet och har tillsyn över att de följs. Tillsynen riktar sig mot den som äger eller annars ansvarar för anordningen.

6 §
  Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska kontrolleras.

Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt förordning (EU) nr 2016/424.
Förordning (2018:103).

7 §
  I den mån en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk omfattas av tillsyn enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) ansvarar Arbetsmiljöverket även för tillsynen över att bestämmelserna om kontroll av motordrivna anordningar i 5 kap. och anslutande föreskrifter om kontroll av motordrivna anordningar följs.

Här kan du läsa mer om tillsynen över motordrivna anordningar.

Hissar och andra motordrivna anordningar

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen