På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Syftet med att klimatdeklarera byggnader

Granskad:

Lagen om klimatdeklarationer för byggnader börjar gälla den 1 januari 2022. Lagen berör nya byggnader där bygglov söks från och med det datumet, och syftet är att minska klimatpåverkan från byggskedet. Denna handbok utgår dels från lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader, dels från Boverkets föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader.

Regler om klimatdeklaration

Regler om klimatdeklaration för byggnader som uppförs finns i lag, förordning och föreskrifter:

  • Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader.
  • Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader.
  • Boverkets föreskrift (2021:7) om klimatdeklaration för byggnader.

Se länk till lag, förordning och föreskrift i "Relaterad information".

Dessutom ändras 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) så att klimatdeklaration införs som ett krav för att få slutbesked.

Reglerna träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller byggnader där ansökan om bygglov kommer in till kommunens byggnadsnämnd från och med den 1 januari 2022.

Dator, ordförandeklubba och en industri. En pratbubbla ligger över illustrationen med texten 21 %,

Du kan läsa närmare om vilka byggnader som omfattas av kravet på att upprätta och lämna en klimatdeklaration här samt på sidorna ”Dessa byggnader ska klimatdeklareras” och ”Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras” som du hittar i menyn.

Syftet är att minska klimatpåverkan från byggskedet

Syftet med lagen är att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs, och reglerna om klimatdeklaration för byggnader träder i kraft den 1 januari 2022.

1 §
  Lagens syfte är att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs.

Den nya lagen innebär att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet i en så kallad klimatdeklaration som ska registreras hos Boverket i Boverkets register för klimatdeklarationer.

Lagstiftningen innehåller inga gränsvärden eller krav på maximal tillåten klimatpåverkan, men genom att beräkna klimatpåverkan ökar byggherrens kunskap, vilket i sin tur gör det lättare att vidta åtgärder i byggprocessen som minskar klimatpåverkan.

De största utsläppen av växthusgaser från en byggnad ur ett livscykelperspektiv uppstår i produktskedet och från driftenergin när byggnadens används (se figur nedan). Utsläppen från driftenergin begränsas i sin tur av energihushållningskraven i Boverkets byggregler (BBR). Däremot har det inte funnits några regler som begränsar utsläppen av växthusgaser i byggskedet, och kravet på klimatdeklaration är ett första steg för att minska dessa utsläpp. I förlängningen kan detta bidra till att de totala utsläppen under byggnadens livscykel minskar. Läs mer på sidan ”Klimatdeklarationens omfattning” som du hittar i menyn.

Stapeldiagram med exempel på LCA. A1-3=214, A4=24, A5=34, B1=-3, B2, B4=18, B6=188 och C1-4=6. Alla värden är kg CO2e/m2.
Exempel på en livscykelanalys av klimatpåverkan för ett flerbostadshus med en beräkningsperiod på 50 år. Källa: Malmqvist T., Erlandsson M., Francart N. & Kellner J. (2018). Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem. Källa: IVL-Rapport C 344. Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Infab

Klimatpåverkan från byggskedet behöver minska

Illustration som visar bärbar dator, sol, villa och flerbostadshus.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser i Sverige var cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018, vilket motsvarar cirka en femtedel av landets klimatpåverkan. Ungefär en tredjedel av dessa utsläpp sker vid uppförandet av nya byggnader. Läs mer i Boverkets miljöindikatorer, se Relaterad information.

Uppförandet av byggnader har alltså en betydande klimatpåverkan, och det krävs en snabbare omställning mot lägre utsläpp för att Sveriges klimatmål ska nås. Därför behöver medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan öka, liksom tillgängligheten till information om vilken påverkan olika val i byggprocessen har för miljön och klimatet. Både riksdagen och byggbranschen menar därtill att det behövs ytterligare styrmedel för att minska klimatpåverkan i byggskedet.

Intresset ökar och behovet finns

Det går redan i dag att minska klimatpåverkan vid uppförandet av byggnader, exempelvis genom att välja mer miljövänliga byggprodukter, byggmetoder och konstruktionslösningar. Klimatberäkningar och synliggörandet av beräkningarnas resultat i en deklaration ökar dessutom byggaktörernas kunskap, vilket förbättrar möjligheten att göra medvetna val som minskar klimatpåverkan.

Det finns flera frivilliga system för miljöcertifiering och miljömärkning för byggnader på den svenska marknaden och från Europeiska kommissionen. Några av dessa har kriterier för utsläpp av växthusgaser vid uppförande av en byggnad, och en del byggaktörer genomför därför redan klimatberäkningar och livscykelanalyser. Samtidigt ökar intresset för grön finansiering inom bygg- och fastighetssektorn, vilket ytterligare kommer öka behovet av kunskap och transparenta underlag om byggnaders klimatpåverkan.

För mer information om bakgrunden till varför lagen införs se sidan Boverkets uppdrag i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen