Göra avvägningar och bedöma konsekvenser
I översiktsplaneprocessen vägs olika allmänna intressen mot varandra. Kommunen gör en bedömning om vilka intressen som är relevanta att hantera. Ofta kan samma område användas för olika verksamheter och intressen. Om detta inte är möjligt ska kommunen göra en prioritering mellan intressena för att planen ska ge vägledning till efterföljande planering och prövning. I kommunens lämplighetsbedömning bör kommunen väga in hur andra kommuner berörs av de ställningstaganden som görs.
Tillförlitligt planeringsunderlag
För att göra avvägningar mellan olika intressen behövs god kunskap om intressena och tillförlitligt planeringsunderlag. Länsstyrelsen, regionen och kommunens olika förvaltningar har i många fall planeringsunderlag om sakområden som kommunen kan ta hjälp av. Det är viktigt att olika underlag är jämförbara i skala, kvalité, detaljeringsgrad etcetera. Om något av planeringsunderlagen är bristfälligt bör kommunen ta initiativ till att förbättra underlaget innan en avvägning mellan de olika intressena kan göras.
Hantera relevanta allmänna intressen
I översiktsplanen behandlas allmänna intressen och hur kommunen ska tillgodose dem. Plan- och bygglagen, PBL, innehåller ett brett spektrum av allmänna intressen där kommunen gör en bedömning utifrån sina lokala förutsättningar om vilka allmänna intressen som är relevanta att hantera. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96, sid. 124)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Avvägning mellan olika intressen
Kommunen ska planera användningen av mark och vatten och bedöma ett områdes lämplighet för ett visst ändamål. Ofta kan ett och samma område användas samtidigt för skilda verksamheter och intressen. Vid bedömningen av den mest lämpliga användningen av ett område bör alltid möjligheterna till kombinerad verksamhet beaktas. Om intressena inte går att samordna bör kommunen göra en prioritering mellan dem för att översiktsplanen ska ge vägledning för efterföljande planering och lovprövning. (jfr prop. 1985/86:1 s. 470)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Lämplighetsprövningen sker stegvis där bedömningen av vilka konsekvenser som en avvägning mellan olika intressen medför också avgör vilket ändamål ett område är lämpligt för. En kontinuerlig dialog med de folkvalda är att föredra för att på så sätt stämma av och förankra avvägningar löpande. Om avvägningsprocessen dokumenteras har kommunen möjlighet att gå tillbaka och följa resonemanget fram till ett visst ställningstagande för något intresse. I avvägningen bör kommunen sträva efter en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och bedöma om de konsekvenser som ett ställningstagande för ett intresse medför är ekonomiskt, miljömässigt och socialt rimliga.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
Teman om olika allmänna intressen
Mellankommunal samordning
Vissa intressen kan ha stor betydelse för andra kommuner. Av översiktsplanen ska det framgå vilka områden som berör två eller flera kommuner eller är av regional betydelse. I kommunens lämplighetsbedömning bör kommunen väga in hur andra kommuner berörs av de ställningstaganden som görs. Även kommuner som inte direkt angränsar till den egna kommunen kan vara berörda av den avvägning som görs mellan olika intressen. Exempelvis kan det vara viktigt att kommuner som delar ett grönområde också prioriterar området på samma sätt, men även tar hänsyn till att kommuner längre bort kan vara berörda av att spridningskorridorer för djur och växter hålls intakta.
5 §
Av översiktsplanen ska även följande framgå
1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .
Överlasta inte översiktsplanen med information
Det är viktigt att inte överlasta översiktsplanen med planeringsunderlag. De underlag som ställningstagandena i planen grundar sig på är sällan av sådan karaktär att de behöver behandlas politiskt. Risken är att översiktsplanen blir otydlig för de aktörer som i sin tur använder översiktsplanen som ett underlag i sina ärenden och processer. Den information som är relevant för att förstå vilka avvägningar som har gjorts kan däremot ingå i översiktsplanen. (jfr prop. 2019/20:52 s. 83–84)
En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)