Nationell kartläggning visar att skolgårdarna krymper

Barn i grundskolor har minskande skolgårdar att röra sig på utomhus och det är stora skillnader mellan olika delar av landet. Det visar den första nationella kartläggning som gjorts av barns utemiljö.

Drygt en miljon barn går i grundskolan i Sverige varje dag och det här är första gången deras dagliga utemiljö kartläggs. Skolgården är en av de utemiljöer där barnen tillbringar en stor del av sin vakna tid. Studier visar att vistelse utomhus stimulerar till fysisk aktivitet och att vara i naturen är positivt för barnens lek, lärande och hälsa.

Så ser skolgårdarna ut – minskat under kartläggningen

När man ska bedöma om ytan är tillräcklig ska hänsyn tas till den totala storleken på friytan, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Men ska också titta på storleken på ytan per barn.
Ett rimligt mått på friytan bedöms vara 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Forskning visar dock att den totala storleken på friytan bör vara minst 3 000 kvadratmeter. På mindre skolgårdar kan barnen, oavsett antalet barn, få svårt att utveckla den lek och det sociala samspel som de behöver.

  • Drygt fyra av tio barn har tillgång till en yta som är mindre än detta.
  • Genomsnittsytan för hela landet är knappt 45 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär tre parkeringsplatser.
  • Under de senaste tre åren har ytan i snitt blivit knappt fyra kvadratmeter mindre per elev.
  • I Sverige finns det cirka 63 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.

Minskningen beror på att eleverna blivit fler samtidigt som utrymmena blivit mindre.

Närheten till naturen och grönskan skiftar

I landets större tätorter består 39 procent av den genomsnittliga friytan av hårdgjord mark. Varannan skolelev har friytor som är klädda med grönska till mindre än hälften.

Tillgången till grönområden i närheten skiftar också. Skolgårdar minskar i storlek till följd av förtätning. Även grönområden och parker i närheten av skolor tas i anspråk för bebyggelse. Nyare skolor och fristående skolor har ibland mycket liten skolgård eller ingen alls.

Stora skillnader mellan kommuner och skolor med olika huvudmän

Det är stora skillnader runt om i landet, särskilt på kommunnivå. Eleverna i Storumans kommun har till exempel tio gånger så mycket yta som eleverna i Stockholm, skillnaden är drygt 148 kvadratmeter mot knappt 15.
Kartläggningen visar också att den genomsnittliga storleken på friytan skiljer sig mellan skolor med enskild och kommunal huvudman. Elever på skolor med enskild huvudman hade läsåret 2016-2017 drygt 18 kvadratmeter mindre per elev, jämfört med snittet för skolor med kommunal huvudman. Det beror på att deras lokaler oftast inte är byggda för skolverksamhet från början, utan kan till exempel vara före detta industrilokaler.

Så ser det ut i din region och i din kommun

I rapporten kan du se hur det ser ut i ditt län. Du kan också använda karttjänsten Grundskolor och friytor om du vill veta hur det ser ut i din kommun .

Om kartläggningen

Statistiska Centralbyrån har, på Boverkets uppdrag, studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. I rapporten studeras regionala variationer, hur friytorna är utformade och hur skolgårdens storlek förändrats under de tre läsåren som undersökningen gjorts. Studien har gjorts i samarbete med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Tankesmedjan Movium och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Vägledning för barn och ungas utemiljö

Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar: Gör plats för barn och unga!

Frukostseminarium om kartläggningen 28 maj

Den 28 maj, 2018, bjöd Boverket in till ett frukostseminarium i Stockholm med drygt 50 deltagare. På seminariet presenterade Stefan Svanström från SCB kartläggningens resultat och metodik. Utöver Boverket och SCB medverkade även de myndigheter som ingått i projektets referensgrupp på seminariet. Skolverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Tankesmedjan Movium och Boverket reflekterade över studiens resultat utifrån sina olika perspektiv samt berätta hur de arbetar med att främja goda utemiljöer för barn och unga i skolan.

Läs mer om frukostseminariet på Boverksbloggen och ladda ned SCB:s presentation samt myndigheternas reflektioner, se länkar under "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej