Lovföreläggande

Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden i ett lovföreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov. Lovföreläggande får endast användas om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden.

För att få påbörja en lovpliktig åtgärd krävs att byggnadsnämnden först har beslutat om lov och startbesked. Om åtgärden påbörjas utan att byggnadsnämnden har beslutat om lov är åtgärden olovlig. Detta gäller även om en ansökan om lov har lämnats in men beslut ännu inte har fattats av byggnadsnämnden. Om en ansökan har lämnats in ska byggnadsnämnden pröva ansökan och bevilja lov i efterhand om det är möjligt.

Det finns inte någon möjlighet att koppla vite till ett lovföreläggande.

Reglerna om byggsanktionsavgift gäller även om ett lovföreläggande beslutas.

Läs mer om byggsanktionsavgift här under rubriken Byggsanktionsavgifter.

Vem riktas lovföreläggande till

Ett lovföreläggande riktas i de flesta fall till fastighetsägaren. Om åtgärden avser ett byggnadsverk på så kallad ofri grund, det vill säga om byggnadsverket ägs av någon annan än fastighetsägaren, ska föreläggandet istället riktas mot byggnadsverkets ägare. Förelägganden till juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Tillfälle till synpunkter före lovföreläggande

Innan byggnadsnämnden meddelar ett lovföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Lovföreläggande eller rättelseföreläggande

Om byggnadsnämnden kommer fram till att det inte är sannolikt att lov kan ges ska nämnden inte meddela något lovföreläggande utan omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande. Även om byggnadsnämnden bedömt att det är sannolikt att lov kan ges i efterhand så är nämnden inte bunden av den bedömningen. Visar det sig vid lovprövningen efter ett lovföreläggande att lov inte kan ges ska byggnadsnämnden avslå lovansökan och omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande.

Regeringsrätten har slagit fast att byggnadsnämnden först måste ta ställning till om lovföreläggande ska meddelas innan nämnden använder sig av rättelseföreläggande. (RÅ 1983 2:78)

När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad har Regeringsrätten också slagit fast att byggnadsnämnden är skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda. I två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen framgår att detta gäller också om en reviderad bygglovsansökan har lämnats in. Det innebär i praktiken att byggnadsnämnden inte kan besluta om lovföreläggande och rättelseföreläggande samtidigt. (RÅ 1995 ref 36) (MÖD 2013-01-08, mål nr P 5910-12) (MÖD 2013-01-08, mål nr P 5909-12)

Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet enligt en dom i Mark- och miljööverdomstolen dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08, mål nr P 6260-12)

Läs mer om rättelseföreläggande under rubriken Rättelseföreläggande.

Byggnadsnämndens prövning

Byggnadsnämndens prövning av lovföreläggande och ansökan om lov ska göras mot bakgrund av de förhållanden som råder vid prövningstillfället oavsett om åtgärden redan har utförts eller inte.

Lov med villkor

Om en bygglovspliktig eller marklovspliktig åtgärd redan har utförts får byggnadsnämnden i ett beslut om lov i efterhand bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. Detta är även tillämpligt i de fall byggnationen avviker från ett lov. I lovbeslutet ska nämnden ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda. Denna möjlighet ska byggnadsnämnden ta hänsyn till vid sitt ställningstagande om lovföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 38 §

Om villkoren i ett lov med villkor inte följs får byggnadsnämnden i ett åtgärdsföreläggande förelägga fastighetsägaren att utföra dem i enlighet med villkoren.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19 §

Upprätta ritningar på ägarens bekostnad

Om fastighetsägaren eller byggnadsverkets ägare inte följer ett lovföreläggande får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Bestämmelsen har tillkommit för att byggnadsnämnden inte ska tvingas utfärda rättelseföreläggande för åtgärder som det skulle ha kunnat beviljas lov för i efterhand om ägaren lämnat in en fullständig lovansökan.

Överklagande

Beslut om lovföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,8 §§

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej