Tio indikatorer för ”Hälsosamma gator”

Lucy Saunders. Foto: Privat

Människor och deras hälsa måste ha högre prioritet i stadsplaneringen. Det menar folkhälsospecialisten och transportplaneraren Lucy Saunders. Hon har tagit fram ett ramverktyg för hälsosamma gator – Healthy Streets Approach Framework.

Hur transportsystem och gators utformning planeras har en stor inverkan på vår hälsa. Verktyget grundar sig på forskning om de fem största hälsoeffekterna kopplat till trafik i stadsmiljöer är: fysisk aktivitet, skador i trafiken, luftkvalitet, buller och olika former av barriärer eller begränsningar. Högt blodtryck, diabetes typ 2 och lungsjukdomar är exempel på ohälsa som kan kopplas till hur vi utformar våra transportsystem.

Det finns en rad verktyg tillgängliga med syfte att stötta yrkesverksamma för att kunna applicera Healthy Street Approach. Samtliga verktyg finns att laddas ner från healthystreets.com.

Ett av verktygen kallas Healthy Streets Survey. Det innehåller tio evidensbaserade indikatorer som mäter olika aspekter på upplevelsen av att vistas i trafikmiljöer och de hänger nära samman med varandra. Verktyget går ut på att fånga upplevelsen av att vistas i gatumiljön. För att få kunskap om upplevelsen genomförs intervjuer med slumpvis utvalda personer som vistas på platsen just då. För varje indikator får personerna värdera på en skala mellan ett och tio hur väl de känner sig välkomna, trygga, hur lätt det är att korsa gatan, hur ren de tror luften är idag, hur lätt det är att hitta skugga eller skydd vid dåligt väder, hur skrämmande trafiken upplevs, hur njutbart det är att vistas på platsen idag och så vidare.

Nedan anges indikatorerna översatta till svenska och med en kort beskrivning.

1. Lätt att gå över gatan (Easy to cross) – gator måste vara lätta att korsa för alla, och helst där det är som mest önskvärt. Det är inte bara fysiska barriärer och brist på säkra övergångsställen som orsakar problem, det kan även vara trafikens hastighet till exempel.
2. Skugga och skydd (Shade and Shelter) – för att säkerställa att våra gator är inkluderande för alla och välkomnande att gå och cykla i oavsett väder, behöver skugga och skydd finnas när det finns behov för det.
3. Platser att stanna till och vila på (Places to stop and rest) – sittplatser och breda trottoarer samt breda cykelbanor med plats att stanna med cykel med mera är avgörande för att skapa välkomnande miljöer som är inkluderande för alla.
4. Lagom ljudnivå (Not too Noisy) – att minska bullret från vägtrafiken skapar en miljö där människor vill uppehålla sig, kan föra samtal och interagera.
5. Människor väljer att gå och cykla (People choose to walk and cycle) – En mer mänsklig design i fokus i stället för det mer traditionella trafikplaneringsfokuset, kan utgöra ett positivt tillskott i miljön och göra det mer attraktivt och givande att gå och cykla. Det viktiga är att samtidigt göra bilkörning och parkering mindre bekvämt för vissa resor.
6. Människor känner sig trygga (People feel safe) – att känna sig trygg är ett grundläggande krav som kan vara komplext att få till. Det handlar både om att hantera den upplevda tryggheten i trafikmiljö, trafiksäkerhet och att skapa trygga miljöer för individen att vistas i även när det är mörkt.
7. Saker att se och göra (Things to see and do) – gatumiljöer måste vara visuellt tilltalande och ge människor anledning att vistas där, till exempel lokala butiker och möjligheter att interagera med konst, grönska och andra människor.
8. Människor känner sig avslappnade (People feel relaxed) – Miljön ska inte kännas stressig utan snarare lustfylld. Trottoarer som är tillräckligt breda för att kunna gå och cykla i bredd och samtala, rena och snygga miljöer, grönska och förtur för personer som går framför annan trafik är faktorer som bidrar till en trivsam miljö.
9. Ren luft (Clean air) – att minska luftföroreningarna från trafik gynnar oss alla och bidrar till att minska ojämlikheten i hälsa.
10. Alla känner sig välkomna (Everyone feels welcome) – gator måste vara välkomnande platser för alla oavsett om du cyklar, går, bara vistas på platsen eller umgås med andra människor.

Indikatorerna hjälper till att visuellt få en uppfattning om hur hälsosam en gata är. Resultatet av intervjuerna ger ett bra underlag till att diskutera och prioritera insatser men också för att samordna och välja insatser. Det är också möjligt att efter en insats göra om intervjuerna och se hur upplevelserna har förändrats för de olika indikatorerna.

Syftet med verktyget är också att hjälpa till att förändra attityder kring hur trafikplaneringen traditionellt utförs genom att visa på att små förändringar i utformningen kan göra stor skillnad ur ett hälsoperspektiv. Till exempel vid planering och utbyggnad av ett cykelstråk, kan verktyget för hälsosamma gator identifiera andra förändringar som skulle förbättra upplevelsen av gatan, såsom avfasade trottoarkanter och bättre övergångsställen. På så vis kan upplevelsen av hela gatumiljön förbättras.

Indikatorerna har använts i Londons transportstrategi, vilken bland annat siktar på att 80 procent av resorna inom London ska ske med cykel, till fots eller kollektivtrafik till 2041. I strategin görs en uppskattning om att hälsovinsterna skulle uppmätas till 1,7 miljarder pund i behandlingskostnader under en 25 års period om alla Londonbor skulle gå eller cykla i 20 minuter per dag. Det motsvarar cirka 19 miljarder svenska kronor.