Risker med ytvatten

Om regn- och ytvatten inte avleds från grunden kan det orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med ytvatten.

Ytvatten

Regn- och ytvatten kan fukta upp grundens ytterkanter om vattnet inte leds bort från byggnaden. Orsaker till att fritt vatten når grunden kan vara mark som lutar mot grunden, bristfällig dränering, undermåligt kapillärbrytande skikt, igensatta eller överbelastade avvattningssystem samt hårdgjord mark där vatten inte kan infiltrera.

Om ytvatten tränger in till betongplattan fuktas plattan upp under ytterväggen och under golvet längs ytterväggen, vilket kan orsaka fuktskador. Byggnader med låg golvnivå i förhållande till marknivån är särskilt känsliga.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• frostsprängning
• missfärgning och fuktfläckar.

Konsekvenser för inomhusmiljön.

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• marklutning och markförhållanden kring byggnaden
• dräneringens kapacitet
• utförande av sockel och kantbalk samt eventuella otätheter
• kapillärbrytande funktion
• utformning av taket, taksprånget och takfoten
• utformning av byggnadens takavvattning
• intensitet och varaktighet för regn
• kapacitet i dagvattennätet vid ett kraftigt regn.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att dränera och torka ut efter uppfuktning samt behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behov av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Utvärdera nederbördsmängderna.
• Utvärdera avledningen av yt-, mark- och regnvatten och bedöm om den är tillräcklig.
• Utvärdera den kapillärbrytande förmågan och dess beständighet.
• Utvärdera vattentätheten i skarvar och materialmöten.
• Ta hänsyn till markförhållandena kring byggnaden.
• Utför extra åtgärder vid behov för att avleda yt- och markvatten från byggnaden.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Säkerställ att vatten avleds från byggnaden under byggtiden.
• Använd vid behov provisoriska avvattningssystem före färdigställandet.
• Kontrollera att vatten inte leds in i grunden.

När byggnaden förvaltas:

• Kontrollera att eventuell vatteninträngning kan upptäckas tidigt, för att på så sätt minska konsekvenserna.
• Utvärdera orsakerna till eventuell vatteninträngning.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterad vatteninträngning.