Avvägning mellan elnät och andra allmänna intressen

Avvägningar kan behöva göras om det finns konflikter mellan olika allmänna intressen. Vissa allmänna intressen påverkas särskilt av elnätsanläggningar. I översiktsplanen redovisas den samlade bedömningen som ska ge vägledning för efterföljande planering och prövning.

Samlad bedömning ger vägledning

I översiktsplaneringen görs den samlade bedömningen av hur allmänna intressen ska hanteras och tillgodoses för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Resultatet redovisas i översiktsplanen, som är vägledande för efterföljande planering och prövning.

Om det finns konflikter mellan olika allmänna intressen kan avvägningar behöva göras av vilka intressen som ska prioriteras utifrån vilka konsekvenser de olika valen medför. I den kommunala energiplanen kan det finnas kunskap och strategiska inriktningar som kan påverka de avvägningar och utpekanden av markanspråk som behöver göras i översiktsplanen.

Ökat elbehov

Elförsörjning är ett grundläggande allmänt intresse och när samhället nu ställs om ökar behovet av el vilket också medför att elnätet kommer att behöva byggas ut. Många gånger byggs ledningsnätet ut parallellt med befintlig ledning vilket innebär bredare ledningsgator, men elnätsutbyggnaden kan också medföra behov av nya ledningsstråk.

Elnätsanläggningar, som kraftledningar och tillhörande stationer, kan påverka sin omgivning med elsäkerhetsrisker, buller och magnetfält, men ger också påverkan på landskapet, kulturmiljövärden och naturvärden. Här nedan följer en beskrivning av allmänna intressen som påverkas särskilt av elnätsanläggningar, men det finns även andra allmänna intressen som också behöver beaktas i planeringen. Det är till exempel åtkomst av värdefulla material eller ämnen i marken som kan förhindras av kraftledningar och sjökablar som kan försvåra trålfiske.

Elnätsanläggningar

Det ökande elbehovet i samhället kan innebära att det krävs utrymme för framtida förstärkning eller utökning av elnätsanläggningar för att kunna tillgodose det. I översiktsplanen är det lämpligt att kommunen reserverar stråk och områden för elnätsutbyggnad om det finns behov. Övergripande ledningsstråk bör samordnas med omkringliggande kommuner eftersom elnäten i en kommun är del i ett större sammanhang.

Pröva olika ledningssträckningar

Elnätsutbyggnad utgör en storskalig infrastruktur som får stor inverkan på möjligheten att använda olika markområden i kommunen. Därför är det till stor fördel om kommunen arbetar proaktivt med att göra avvägningar kring lämpliga ledningsstråk. Genom att pröva olika ledningssträckningar och teknikval kan störande synintryck, magnetfält och buller begränsas. Även för sjökablar kan det finnas alternativ som är mer lämpliga än andra för att undvika påverkan på bottenmiljön.

Med utpekade ledningsstråk i översiktsplanen kan kommunen undvika att markanvändningen förändras på ett sätt som försvårar arbetet med att bygga nya kraftledningar och anläggningar. Det kan till exempel handla om att elnätsutbyggnad bör prioriteras vid strategiskt viktiga passager förbi terränghinder av olika slag. Möjligheten att kunna använda sådana passager kan ha stor betydelse för kraftledningens funktion och kostnaden för utbyggnad.  

Befintliga kraftledningar

För befintliga kraftledningar är det lämpligt i planeringen att utgå ifrån att ledningarna är kvar i sitt stråk, eftersom det ofta är svårt och kostsamt att flytta eller markförlägga kraftledningar. Det kräver en dialog med elnätsföretaget för att utreda om det ens är möjligt att flytta eller markförlägga en ledning. Kostnader för en flytt bekostas i regel av den som begär en flytt. För en flytt av kraftledningar i transmissions- och regionnätet behövs en ny koncession, vilket är tidskrävande. Regionnätsledningar förläggs inte i mark annat än i mycket särskilda fall eftersom markförlagda kablar är svårare att underhålla.

Bebyggelse

Vid planering av ny bebyggelse ska kommunen bedöma den planerade bebyggelsens lämplighet med avseende på de boendes och övrigas hälsa och säkerhet utifrån befintliga och planerade kraftledningar och tillhörande stationer. För att främja en god boendemiljö gäller det att beakta detta dels vid planeringen och utformningen av elnätet, dels vid lokaliseringen av ny bebyggelse men även enstaka bostäder. Det är olika skyddsavstånd beroende på markanvändning och vilken typ av kraftledning eller station det handlar om. Information om befintliga och planerade nätanläggningar och deras omgivningspåverkan kan inhämtas hos nätägaren.

Dialog och kunskapsinsamling

Närmast en kraftledning kan markanvändningar som inte är känsliga för magnetfält och buller vara lämpliga, som till exempel industri. Dock inte om verksamheten innebär höga fordon eller brännbara upplag.

Olämplig användning nära kraftledning är markanvändningar som är avsedda för stadigvarande vistelse. Barn påverkas mer än vuxna av att vistas i närheten av elnätsanläggningar och det är därför särskilt viktigt att verksamheter där barn stadigvarande vistas, som förskolor, skolor och bostäder, inte byggs nära dessa anläggningar.

Avstånd för elsäkerhet och hälsa vid översiktsplanering

I planeringen av ny bebyggelse behöver kommunen beakta att det finns tillräckligt utrymme för underhåll av elnätsanläggningar och att tillfartsvägar till anläggningarna inte blir obrukbara.

Landskapsbild

Nya kraftledningar utgör ofta ett storskaligt modernt tekniskt inslag i landskapet som kan förändra landskapets karaktär och därmed hur man kan uppleva, läsa av och ta till sig ett landskaps värden. Genom att analysera landskapets natur- och kulturhistoriska samband, dess värden och dess känslighet för ingrepp kan man identifiera stråk som är mer eller mindre lämpliga ur ett landskapsperspektiv. I länsvisa och kommunala natur- och kulturmiljöprogram finns ofta värdefulla landskap och områden med värdefull landskapsbild beskrivna.

Påverkan på landskapsbilden blir olika stor beroende på landskapstyp, topografi, vegetation, landskapets karaktär och innehåll. För att bedöma hur en kraftledning syns och upplevs från olika platser i landskapet behöver man beakta flera faktorer, som till exempel hur stort det fysiska ingreppet blir, hur väl det går att anpassa kraftledningen till landskapet och hur iögonfallande ledningen blir för omgivningen.

Om kraftledningen lokaliseras vid sidorna i landskapsrummen kan man undvika att korsa öppna men avgränsade landskap. Genom att söka lägen i anslutning till högre terräng eller växtlighet kan man hindra att stolparna höjer sig över horisonten. Särskilt känsligt är det när en kraftledning måste passera över en dalgång, över väl synliga sluttningar eller över höjder, i synnerhet när effekten av kraftledningen förstärks av en röjd ledningsgata. Stora sammanhängande mark- och vattenområden, som inte tidigare har skurits sönder av till exempel trafikleder eller kraftledningar är särskilt skyddsvärda.

Kulturmiljö

Olika kulturmiljöer är olika känsliga för kraftledningar. Känsligheten kan också variera inom ett områdes olika delar.

Aktuella frågor vid analys av påverkan på kulturmiljön och framför allt de upplevelsevärden som där inryms är:

• Vilka kulturmiljöer är särskilt känsliga för lokalisering av elnätsanläggningar?
• Vilka kulturmiljöer kan behöva särskilda skyddszoner?
• Vilka kunskaps-, bruks- eller upplevelsevärden riskerar att gå förlorade vid en kraftledningsetablering eller andra anläggningar?

Landskap med högt kulturhistoriskt värde

I småbrutna agrara miljöer med högt kulturhistoriskt värde kan nya större kraftledningar riskera att slå sönder den småskaliga struktur som vittnar om lång kontinuitet. Anläggningar som kraftledningar, master och vindkraftverk bryter mot det historiska landskapet, vilket gör det svårare att förstå och uppleva den historiska dimensionen.

Landskap med få historiska uttryck

Landskap med få historiska uttryck och större inslag av mer storskaliga och sentida anläggningar är generellt sett den typ av miljöer som också tål nya storskaliga anläggningar bäst. Det kan till exempel röra sig om moderna odlingslandskap eller industriellt präglade miljöer. Där har redan äldre historiska lämningar fått ge vika för det moderna samhällets avtryck.

Landskap som präglas av både gammalt och nytt

Landskap som präglas av både gammalt och nytt kan tåla en del nya inslag. Grundstrukturerna i dessa landskap (bebyggelselägen, vägsystem, markanvändning med mera) är relativt intakta sedan århundraden – ibland årtusenden – tillbaka, samtidigt som efterkrigstidens teknikutveckling och verksamheter satt sina avtryck. Elnätsanläggningar kan mycket lätt ta överhanden, varför varje lokalisering bör studeras noga. Känsligheten beror även i hög grad på vilken slags kraftledning det är fråga om.

Landskap som bedöms lämpligt för elnätsutbyggnad

Även i miljöer och landskap som i stort bedöms som lämpade för elnätsutbyggnad kan man behöva ta hänsyn till delområden och enskilda objekt. Kraftledningar som placeras nära till exempel ett byggnadsminne, en kyrka eller en fornlämning kan läsas ihop med den befintliga kulturmiljön på ett olyckligt sätt. Byggnadsverk som uppförts för att vara dominerande i landskapet riskerar att förlora sin status och uppfattas som små och underordnade i förhållande till kraftledningen. Viktiga siktlinjer och samband mellan kulturmiljöer eller objekt i landskapet kan också påverkas negativt av kraftledningar.

Naturmiljö och friluftsliv

Vid planeringen av kraftledningar bör om möjligt områden som är värdefulla för naturmiljö och friluftsliv undvikas eller i möjligaste mån begränsa påverkan på dessa. En ny ledningsgata kan fragmentera befintliga biotoper, vilket kan vara negativt för biotopens typiska arter. Särskilt känsliga områden är intill vattendrag, i våtmarker och i värdefulla växtlokaler. För friluftslivet kan upplevelsen av naturmiljön störas av kraftledningar.

Ledningsgatan kan samtidigt bidra med att det skapas en ny biotop, vilket kan ge utrymme för ytterligare arter i området. I kantzonerna utvecklas i regel en flora som är mer varierad än i den angränsande skogen. Ledningsgator har även visat sig vara reträttplatser för vissa arter som är beroende av slåtter. Också djurlivet gynnas i många fall genom att det utvecklas ett skogsbryn längs gatan och genom att vegetationen blir mer artrik och frodig.

Anläggandet av en sjökabel medför fysiska ingrepp i bottenmiljön genom grumling av vattnet, förändrad bottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter. Grumlingen kan påverka fisk, bottenfauna och bottenflora. Bottenväxter och bottenlevande djur kan dock etablera sig på nytt över den nedlagda kabeln. Under drifttiden bedöms påverkan i huvudsak begränsas till tillfällen då kabeln eventuellt ska repareras. Alla elektriska kablar genererar elektromagnetiska fält som kan påverka marina organismer i olika utsträckning. Kraftfälten varierar beroende på vilken typ av kabel som används och mängden elektricitet som överförs. Genom olika skyddsåtgärder, som exempelvis att gräva ner kabeln i botten, kan kraftfältens påverkan på marina organismer minimeras.

Jord- och skogsbruk

Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. När luftledningar berör jordbruksmark kan marken normalt fortsätta att odlas under ledningen. Kring ledningsstolpar och stag blir det dock svårare att bruka marken.

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska enligt miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. I skogsområden bör sträckningar väljas så att kraftledningen inte onödigtvis försvårar skogsbruket, till exempel genom att skära av smala skogsbestånd.

Det sker ombyggnad av väderkänsliga elnät i skogsbygd, i huvudsak för lokalnätet, där luftledningar förläggs i marken. Det innebär att mark som tidigare behövts för luftledningar kan återgå till skogsbruket. De nya jordkablarna dras i första hand längs vägar vilket gör att de inte gör något större intrång i skogsmarker.

Renskötsel

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna.

Enligt rennäringslagen kan renskötselrätten bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning med egen styrelse som för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område.

Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höstslakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar som drivs efter urgamla flyttleder. I vissa områden är flyttlederna avskurna av exempelvis industriaktiviteter, bilvägar och järnvägar. Renarna måste då fraktas till nya betesområden med lastbil. Det är nästintill omöjligt att ändra en flyttled eftersom renar är lättskrämda vanedjur. Enligt rennäringslagen får flyttningsleder inte stängas av eller framkomligheten i lederna väsentligt försämras.

Det är lämpligt att kommunen för dialog med berörda samebyar och/eller Sametinget för att få en bra genomlysning av vilka handlingsalternativ som finns. På så sätt förbättras beslutsunderlaget om vilken sträckning för en kraftledning som är mest lämplig för att minska påverkan på renskötseln. Samer har rätt till delaktighet i beslut som kan inverka på samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk, enligt konsultationsordningen.

Totalförsvaret

För markområden som utnyttjas av totalförsvaret direkt och indirekt, gäller ofta restriktioner för annat markutnyttjande. Försvarsmakten har utfärdat särskilda bestämmelser för handläggningen av kraftledningsärenden. Dessa bestämmelser anger att låg- och högspänningsledningar av säkerhetsskäl kan vara till hinder för försvarets anläggningar av olika slag (flygfält, skjut- och övningsområden samt marinens sjöleder etc.). Det är angeläget att samråd sker tidigt i översiktsplaneprocessen med Försvarsmakten i frågor om kraftledningsplanering.

Formulera tydliga ställningstaganden

Översiktsplanen ska ge vägledning till efterföljande planering och prövning. Om översiktsplanen ska vara ett stöd för andra beslut behöver kommunens ställningstaganden uttryckas på ett tydligt sätt för att även andra aktörer, som inte har varit med i processen att ta fram planen, ska kunna omsätta ställningstagandena på efterföljande planering, bygglovsprövningar och andra beslut.

Befintliga kraftledningar

I ett ställningstagande kan det framgå vilken hänsyn som kommunen anser bör tas till en befintlig luftledning. Det kan exempelvis vara avstånd för människors säkerhet från nedfallande ledning eller stolpar och avstånd för människors hälsa på grund av elektromagnetisk strålning och för buller.

Det avstånd som behöver hållas till kraftledningen beror bland annat på ledningens spänning och konstruktion men också vilken markanvändning som planeras. I dialog med elnätsföretagen kan kommunen få lämpliga avstånd som kan uttryckas i ställningstagandena i översiktsplanen. Läs mer i avsnittet Avstånd för elsäkerhet och hälsa i den här vägledningen om avstånd för elsäkerhet, magnetfält och buller.

Avstånd för elsäkerhet och hälsa

Förekomsten av en kraftledning inom ett område kan påverka planeringen eftersom olika markanvändningar är olika känsliga. Till exempel bör användningar som innebär att barn vistas stadigvarande på platsen, som bostäder, förskola och skola, läggas längre ifrån en kraftledning än en tillverkningsindustri. Om markanvändningarna behöver fördelas på ett visst sätt i en detaljplan på grund av en kraftledning bör det framgå av ställningstagandet i översiktsplanen för att området ska nyttjas på bästa sätt.

I planeringen behöver det finnas ett avstånd till bebyggelse och öppna ytor mellan bebyggelse för att befintlig luftledning ska kunna underhållas, till exempel för avverkning av skog. Elnätsföretagen kan bidra med information om ytbehov för underhåll av olika typer av elnätsanläggningar. Avstånden som behövs kan uttryckas i ställningstaganden i översiktsplanen för att ge vägledning till detaljplanering, bygglovsprövning och andra beslut.

En markförlagd kabel innebär att det inte finns några risker för människors säkerhet och hälsa som behöver beaktas i planeringen som det gör för en luftledning. Däremot behöver kommunen i sin planering ta hänsyn till drift och underhåll av ledningen och uttrycka det i sitt ställningstagande för de användningar som berörs.

Nya kraftledningar

Nya ledningar planeras i många fall parallellt med befintliga ledningar. I användningar längs en ledning kan det vara lämpligt att uttrycka i ställningstagandet om en utbyggnad av ledningen planeras för att undvika att bebyggelse kommer för nära. I ställningstagandet kan kommunen även ange inom vilket avstånd från en kraftledning eller transformatorstation som det kan vara lämpligt att ärende ska sändas på remiss till elnätsföretagen.

Om det inom ett område finns motstående intressen mellan att bygga ut elnätet och annat allmänt intresse kan ställningstagandet uttrycka vilket intresse som kommunen anser bör prioriteras och grunderna för det. Med tiden kan grunderna för ställningstagandet ändras, vilket i så fall också bör vägas in bedömningen vid efterföljande planering och prövning. Om kraftledningen kan samexistera med andra intressen under vissa förutsättningar eller behöver byggas på ett visst sätt bör det också uttryckas i ställningstagandet.