Avvägning mellan elnät och andra allmänna intressen

Granskad: 15 december 2023

Avvägningar kan behöva göras om det finns konflikter mellan olika allmänna intressen. Vissa allmänna intressen påverkas särskilt av elnätsanläggningar. I översiktsplanen redovisas den samlade bedömningen som ska ge vägledning för efterföljande planering och prövning.

Samlad bedömning ger vägledning

I översiktsplaneringen görs den samlade bedömningen av hur allmänna intressen ska hanteras och tillgodoses för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Resultatet redovisas i översiktsplanen, som är vägledande för efterföljande planering och prövning.

Om det finns konflikter mellan olika allmänna intressen kan avvägningar behöva göras av vilka intressen som ska prioriteras utifrån vilka konsekvenser de olika valen medför. I den kommunala energiplanen kan det finnas kunskap och strategiska inriktningar som kan påverka de avvägningar och utpekanden av markanspråk som behöver göras i översiktsplanen.

Ökat elbehov

Elförsörjning är ett grundläggande allmänt intresse och när samhället nu ställs om ökar behovet av el vilket också medför att elnätet kommer att behöva byggas ut. Många gånger byggs ledningsnätet ut parallellt med befintlig ledning vilket innebär bredare ledningsgator, men elnätsutbyggnaden kan också medföra behov av nya ledningsstråk.

Elnätsanläggningar, som kraftledningar och tillhörande stationer, kan påverka sin omgivning med elsäkerhetsrisker, buller och magnetfält, men ger också påverkan på landskapet, kulturmiljövärden och naturvärden. Här nedan följer en beskrivning av allmänna intressen som påverkas särskilt av elnätsanläggningar, men det finns även andra allmänna intressen som också behöver beaktas i planeringen. Det är till exempel åtkomst av värdefulla material eller ämnen i marken som kan förhindras av kraftledningar och sjökablar som kan försvåra trålfiske.

Elnätsanläggningar

Det ökande elbehovet i samhället kan innebära att det krävs utrymme för framtida förstärkning eller utökning av elnätsanläggningar för att kunna tillgodose det. I översiktsplanen är det lämpligt att kommunen reserverar stråk och områden för elnätsutbyggnad om det finns behov. Övergripande ledningsstråk bör samordnas med omkringliggande kommuner eftersom elnäten i en kommun är del i ett större sammanhang.

Mellankommunal samordning kan vara nödvändig för elförsörjningen. För att möjliggöra ny industrietablering i en kommun kan elnätet behöva förstärkas i omgivande kommuner. Illustration: Jörgen Svensson, WSP

Pröva olika ledningssträckningar

Elnätsutbyggnad utgör en storskalig infrastruktur som får stor inverkan på möjligheten att använda olika markområden i kommunen. Därför är det till stor fördel om kommunen arbetar proaktivt med att göra avvägningar kring lämpliga ledningsstråk. Genom att pröva olika ledningssträckningar och teknikval kan störande synintryck, magnetfält och buller begränsas. Även för sjökablar kan det finnas alternativ som är mer lämpliga än andra för att undvika påverkan på bottenmiljön.

Med utpekade ledningsstråk i översiktsplanen kan kommunen undvika att markanvändningen förändras på ett sätt som försvårar arbetet med att bygga nya kraftledningar och anläggningar. Det kan till exempel handla om att elnätsutbyggnad bör prioriteras vid strategiskt viktiga passager förbi terränghinder av olika slag. Möjligheten att kunna använda sådana passager kan ha stor betydelse för kraftledningens funktion och kostnaden för utbyggnad.  

Befintliga kraftledningar

För befintliga kraftledningar är det lämpligt i planeringen att utgå ifrån att ledningarna är kvar i sitt stråk, eftersom det ofta är svårt och kostsamt att flytta eller markförlägga kraftledningar. Det kräver en dialog med elnätsföretaget för att utreda om det ens är möjligt att flytta eller markförlägga en ledning. Kostnader för en flytt bekostas i regel av den som begär en flytt. För en flytt av kraftledningar i transmissions- och regionnätet behövs en ny koncession, vilket är tidskrävande. Regionnätsledningar förläggs inte i mark annat än i mycket särskilda fall eftersom markförlagda kablar är svårare att underhålla.

Bebyggelse

Vid planering av ny bebyggelse ska kommunen bedöma den planerade bebyggelsens lämplighet med avseende på de boendes och övrigas hälsa och säkerhet utifrån befintliga och planerade kraftledningar och tillhörande stationer. För att främja en god boendemiljö gäller det att beakta detta dels vid planeringen och utformningen av elnätet, dels vid lokaliseringen av ny bebyggelse men även enstaka bostäder. Det är olika skyddsavstånd beroende på markanvändning och vilken typ av kraftledning eller station det handlar om. Information om befintliga och planerade nätanläggningar och deras omgivningspåverkan kan inhämtas hos nätägaren.

Dialog och kunskapsinsamling

Närmast en kraftledning kan markanvändningar som inte är känsliga för magnetfält och buller vara lämpliga, som till exempel industri. Dock inte om verksamheten innebär höga fordon eller brännbara upplag.

Exempel där bebyggelse planerats med utrymme för ny kraftledning intill den befintliga. Bebyggelse behöver lokaliseras med hänsyn till kraftledningens omgivningspåverkan. Illustration Jörgen Svensson, WSP

Olämplig användning nära kraftledning är markanvändningar som är avsedda för stadigvarande vistelse. Barn påverkas mer än vuxna av att vistas i närheten av elnätsanläggningar och det är därför särskilt viktigt att verksamheter där barn stadigvarande vistas, som förskolor, skolor och bostäder, inte byggs nära dessa anläggningar.

Avstånd för elsäkerhet och hälsa vid översiktsplanering

I planeringen av ny bebyggelse behöver kommunen beakta att det finns tillräckligt utrymme för underhåll av elnätsanläggningar och att tillfartsvägar till anläggningarna inte blir obrukbara.

Landskapsbild

Nya kraftledningar utgör ofta ett storskaligt modernt tekniskt inslag i landskapet som kan förändra landskapets karaktär och därmed hur man kan uppleva, läsa av och ta till sig ett landskaps värden. Genom att analysera landskapets natur- och kulturhistoriska samband, dess värden och dess känslighet för ingrepp kan man identifiera stråk som är mer eller mindre lämpliga ur ett landskapsperspektiv. I länsvisa och kommunala natur- och kulturmiljöprogram finns ofta värdefulla landskap och områden med värdefull landskapsbild beskrivna.

Kraftledningar kan förändra landskapets karaktär. Foto: Scandinav

Påverkan på landskapsbilden blir olika stor beroende på landskapstyp, topografi, vegetation, landskapets karaktär och innehåll. För att bedöma hur en kraftledning syns och upplevs från olika platser i landskapet behöver man beakta flera faktorer, som till exempel hur stort det fysiska ingreppet blir, hur väl det går att anpassa kraftledningen till landskapet och hur iögonfallande ledningen blir för omgivningen.

Om kraftledningen lokaliseras vid sidorna i landskapsrummen kan man undvika att korsa öppna men avgränsade landskap. Genom att söka lägen i anslutning till högre terräng eller växtlighet kan man hindra att stolparna höjer sig över horisonten. Särskilt känsligt är det när en kraftledning måste passera över en dalgång, över väl synliga sluttningar eller över höjder, i synnerhet när effekten av kraftledningen förstärks av en röjd ledningsgata. Stora sammanhängande mark- och vattenområden, som inte tidigare har skurits sönder av till exempel trafikleder eller kraftledningar är särskilt skyddsvärda.

Kulturmiljö

Olika kulturmiljöer är olika känsliga för kraftledningar. Känsligheten kan också variera inom ett områdes olika delar.

Aktuella frågor vid analys av påverkan på kulturmiljön och framför allt de upplevelsevärden som där inryms är:

  • Vilka kulturmiljöer är särskilt känsliga för lokalisering av elnätsanläggningar?
  • Vilka kulturmiljöer kan behöva särskilda skyddszoner?
  • Vilka kunskaps-, bruks- eller upplevelsevärden riskerar att gå förlorade vid en kraftledningsetablering eller andra anläggningar?