Andra aktörer

Ett flertal aktörer i samhället berörs av plan- och bygglagstiftningens bestämmelser i detaljplaneskedet. Vissa är nämnda i lagen och omfattas då direkt av bestämmelserna medan andra berörs mer indirekt.

Riksdag och regering

Staten anger ramarna för planering och byggande genom plan- och bygglagen, PBL, som beslutas av riksdagen och plan- och byggförordningen, PBF, som beslutas av regeringen.
Regeringen har även en roll som överprövande myndighet om länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan överklagas.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 5 §

Regeringen får förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det behövs för att tillgodose ett riksintresse. Det kan även göras om det behövs för att samordna mellankommunala frågor på ett lämpligt sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 15 §

Statliga myndigheter

Det finns ett antal statliga myndigheter som kan ha en roll vid detaljplanering. Länsstyrelsen har en central och samordnande roll för de statliga myndigheterna.

Här kan du läsa mer om länsstyrelsens roll.

Lantmäterimyndigheten

Under detaljplaneprocessen ska lantmäterimyndigheten arbeta för att det framtida genomförandet av detaljplanen är förenligt med relevant lagstiftning.

Myndigheten ska särskilt arbeta för att:

  • frågor om huvudmannaskap är rätt hanterade,
  • bestämmelser om fastighetsindelning i detaljplan tillämpats korrekt,
  • planbeskrivningen redovisar hur planen är avsedd att genomföras, och
  • planbeskrivningen tar upp konsekvenserna av plangenomförandet på ett tillräckligt tydligt sätt.

Om huvudmannaskapet ska vara enskilt så behöver lantmäterimyndigheten ta ställning till om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Lantmäterimyndigheten ska även yttra sig om förslaget är förenligt med de möjligheter kommunen har att reglera fastighetsindelning, fastighetsstorlek, rättigheter med mera i en detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 15 §

Lantmäterimyndigheten har också en rådgivande roll när det gäller exploateringsavtal. Detta för att kommunen ska få stöd i diskussioner om vad ett exploateringsavtal får omfatta.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 15 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 40-42 §§

I vissa kommuner finns det kommunala lantmäterimyndigheter och dessa har samma roll och ansvar som den statliga lantmäterimyndigheten.

Trafikverket

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. De ansvarar även för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Vid detaljplanering kan Trafikverket därför ha olika roller och vara både samrådspart och exploatör i ett projekt.

Försvarsmakten

Försvarsmakten har ansvar att upprätthålla de områden och funktioner som är av riksintresse för totalförsvarets militära del. Det sker bland annat genom att yttra sig i planärenden.

Försvarsmaktens områden och funktioner kan vara utpekade som riksintresseområden eller områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt miljöbalken, MB. Den militära verksamhet som pågår medför i de flesta fall en omgivningspåverkan, därför redovisar försvaret även så kallade influensområden. Influensområdets fysiska utbredning från till exempel skjutfält eller flygplats varierar beroende på verksamhetens art.

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vid planläggning ska kommunen pröva om planen påtagligt motverkar totalförsvarets intressen eller om åtgärderna påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna inom ett riksintresseområde. För att kunna göra denna bedömning kan kommunen samråda direkt med försvarsmakten, gärna i tidiga skeden i planläggningen. Detta kan underlätta planarbetet även om försvarets synpunkter formellt också tas upp i länsstyrelsen sammanvägda bedömning i samrådet. De planer som berörs är alla planer inom de områden som pekas ut som influensområden samt alla detaljplaner som medger höga objekt av något slag, så som vindkraftverk, master eller höga byggnader.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11 §

Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut, SGI, har regeringens uppdrag att ge myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner rörande geotekniska säkerhetsfrågor i detaljplaneprocessen. Deras uppgift är att tydligt peka ut känsliga och kritiska punkter i kommunernas planer. Myndighetsstödet innebär bland annat att SGI granskar och yttrar sig över detaljplaner som de har fått på remiss. Endast planer där geotekniska säkerhetsfrågor är aktuella ska skickas till SGI. Granskningsarbetet är inriktat på skred och ras, erosion med mera. I stödet ingår inte bygglovsprocessen förutom för kommunerna kring Göta älv, grundläggningstekniska frågor, markradon och markmiljötekniska frågor. SGI utför inte heller geotekniska utredningar inom sitt myndighetsstöd.

Boverket

Boverket har till uppgift att ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap 18 §

Boverket har möjlighet att utfärda allmänna råd till plan- och bygglagstiftningen samt utfärda föreskrifter i de fall regeringen har bemyndigat verket att göra det.

Övriga myndigheter

Även andra statliga myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, kan ha betydelse för detaljplanering. Dessa kan påverka detaljplaneringen bland annat via länsstyrelsen och dess roll som samordnare av statliga intressen.

Domstolarna har en lagstadgad roll när beslut om att anta detaljplaner överklagas.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 2a §

Justitieombudsmannen, JO, har till uppgift att på riksdagens vägnar granska tillämpningen av lagar och andra författningar i offentlig verksamhet, därmed även kommunernas arbete med detaljplaner.

Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän 2 §

Andra kommuner

Om ett planarbete berör en annan kommun ska den andra kommunen tas med i samrådskretsen. Andra kommuner kan vara berörda av ett planarbete om planen till exempel ligger nära
kommungränsen, avser en större exploatering med stor omgivningspåverkan eller kräver infrastrukturlösningar.

Exploatörer

Utgångspunkten i PBL är att det är kommunen som ansvarar för och tar initiativ till planeringen inom den egna kommunen. I praktiken tar exploatörer eller fastighetsägare genom initiativ till byggande ibland även indirekt initiativ till planering. Såväl privatpersoner som företag, kommun och stat kan agera exploatör. Begreppet exploatör nämns inte i PBL och lagen innehåller därmed inga bestämmelser riktade mot exploatörer.

I PBL finns en möjlighet att begära ett planbesked för att få veta om kommunen har för avsikt att påbörja ett detaljplanearbete på en viss plats.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 2 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej