Om miljöindikatorerna

Flertalet indikatorer som Boverket publicerar omfattar utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar som skiljer sig åt jämfört med de nationella totaler som används för uppföljning av de svenska och internationella politiska åtagandena (statistik som Naturvårdsverket redovisar).

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system som har utvecklats av statistiksamfundet via FN. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Eftersom det är ekonomiska aktörer som är i fokus räknas även aktiviteter som internationella transporter in i de beräkningarna, på samma sätt som de ingår i den ekonomiska statistiken. Därmed visar de typiskt större utsläpp än de territoriella.

Den territoriella statistiken som Naturvårdsverket redovisar över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Det ramverket baseras på det politiskt överenskomna ramverket – också det via FN i förhållande till Kyotoprotokollet och IPCC.

Det här leder till olika nivåer på statistikens totalsummor då den statistik som behandlar utsläpp från territoriet exkluderar internationella transporter, se exempel för 2020 nedan för växthusgaser, kväveoxider och för partiklar. Dessa skillnader leder även ibland till att förändringar mellan åren kan skilja sig åt mellan de olika källorna.

För att fånga bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv har vi använt oss av en variant av en traditionell så kallad input–output-analys (IOA). Följande delar ingår:

• direkt miljöpåverkan från nybyggnad
• indirekt miljöpåverkan från tidigare steg i processen, det vill säga vid tillverkningen av de byggprodukter som används
• miljöpåverkan som uppstår under byggnaders driftsskede (exklusive uppvärmning), framför allt renovering, till- och ombyggnad och annan fastighetsförvaltning
• miljöpåverkan som uppstår vid uppvärmning av byggnaderna.

De tre första punkter är i enlighet med en traditionell IOA. Den sista punkten är tillägg som görs för att fånga miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Dessutom summeras den indirekta miljöpåverkan från punkten två och tre vilket medför att metoden skiljer sig från en traditionell input–output-analys. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan blir därmed större än om vi hade använt en traditionell IOA. Boverkets miljöindikatorer skiljer sig därför åt från den officiella statistiken.

De produkter som används i byggprocessen tillverkas inte bara i Sverige utan även i andra länder. Miljöpåverkan vid tillverkning av byggprodukterna sker i det land där de tillverkas. Eftersom produkterna används i Sverige och sektorns miljöpåverkan ska belysas ur ett livscykelperspektiv inkluderas även utsläppen från importen av byggprodukter.

Olika länder har olika stor miljöpåverkan från sin produktion, men för energi- och kemikalieindikatorer skattas miljöpåverkan från importerade produkter som om de hade producerats i Sverige. Detta innebär förmodligen att vi underskattar sektorns totala miljöpåverkan inom dessa områden. När det gäller luftutsläpp (växthusgaser, kväveoxider och TSP) använder SCB en metod som tar hänsyn till produktionsmetoder i länder som Sverige importerar ifrån, vilket bör göra just denna statistik mer rättvisande.

Fördelningsnyckel för branschindelning för byggande av hus (inklusive nybyggnad, renovering och om- och tillbyggnader)

I SCB:s National- och miljöräkenskapers statistik, anges byggverksamhet i sin helhet som ett område (SNI 41, 42 och 43 tillsammans), som inkluderar järnväg och anläggningsarbeten (SNI 42) ingår. För att kunna belysa miljöpåverkan enligt Boverkets avgränsning för miljöindikatorerna har därför en särskild indelning av statistiken gjorts som används som inputdata i modellen:

• byggande av hus, inklusive nybyggnad, renovering, om- och tillbyggnad (F41 och F43 förutom en mindre andel av F43.12 som används för byggande av anläggningar)
• anläggning av vägar och järnvägar (F42.1 och den del av F43.12 som används för byggnad av vägar och järnvägar).
• Övriga anläggningar (F42.2, F42.9 och den del av SNI 43.12 som används för byggnad av vägar och järnvägar) som omfattar framför allt avloppsreningsverk, storskaliga kraft- och värmeverk, markanlagda ledningar (till exempel avlopp, el, värme) och industrianläggningar

Med hjälp av uppgifter från konsultföretaget AFRY, SCB:s undersökning "Företagens ekonomi", SCB:s Nationalräkenskaper och Kemikalieinspektionens produktregister har SCB tagit fram fördelningsnycklar som möjliggör denna indelning.

För mer information om den slutliga indelningen för miljöindikatorerna, se även under fliken ”Övrig indelning”.

Denna indelning har hittills inte varit möjlig att göra för samtliga indikatorer. Det saknas uppgifter om hur avfall från byggverksamhet i sin helhet fördelar sig på de olika delbranscherna och därför har det inte varit möjligt att göra samma indelning för avfallsindikatorn som för övriga indikatorer.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns redovisade för åren 1993–2020 men redovisas i två olika tidsserier. Det finns ett brott i serien, på grund av ett byte av näringsgrensindelning i nationalräkenskaperna. SNI 2007 är den standard som gäller från 2008 och framåt, men för perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen (SNI 2002) i underlaget från SCB.

Totala utsläpp (inhemsk produktion plus import) innebär att statistiken inkluderar utsläpp som kan hänföras till varor från både inhemsk produktion och import. Olika länder har olika stor miljöpåverkan från sin produktion, men för energi- och kemikalieindikatorer skattas miljöpåverkan från importerade produkter som om de hade producerats i Sverige. Detta innebär förmodligen att vi underskattar sektorns totala miljöpåverkan. När det gäller luftutsläpp (växthusgaser, kväveoxider och TSP) använder SCB en metod som tar hänsyn produktionsmetoder i länder som Sverige importerar ifrån, vilket bör göra just denna statistik mer rättvisande.

Inhemsk produktion betyder att statistiken över till exempel luftutsläpp bara inkluderar utsläpp som från inhemsk produktion och därmed exkluderar utsläpp som kan hänföras till importerade varor. Dessa uppgifter är mer relevanta att använda vid en jämförelse med annan nationell statistik.

Nybyggnad omfattar enbart nyproducerade byggnader. Miljöpåverkan från nybyggnad beräknas som en andel av miljöpåverkan från SNI F41 och SNI F43 (exklusive den andel av SNI 43.12 som används för byggnad av anläggningar) med hjälp av SCB:s data om bruttoinvesteringar i byggnader.

Fastighetsförvaltning omfattar renovering, om- och tillbyggnad och övrig fastighetsförvaltning. Renovering, om- och tillbyggnad beräknas som en andel av miljöpåverkan från SNI F41 och SNI F43 (exklusive den andel av SNI F43.12 som används för byggnad av anläggningar) med hjälp av SCB:s data om bruttoinvesteringar i byggnader och fastighetsägares renoveringskostnader. Övrig fastighetsförvaltning beräknas som miljöpåverkan från SNI L68 fastighetsverksamhet och omfattar till exempel miljöpåverkan från fastighetsägarnas operativa kontor och fordon.

Uppvärmning inkluderar all energi som används för uppvärmning av bostäder och lokaler. I national- och miljöräkenskaperna exkluderas den största delen av den uppvärmning som sker i branschen ”Fastighetsverksamhet” (SNI L68). Branschens produktion avser nämligen kallhyra, vilket är det som till största del tillämpas i Europa (förutom i Sverige och Finland där varmhyra tillämpas). Endast en liten del av uppvärmningen, exempelvis av trapphus, ingår i branschens produktion. För att fånga ett livscykelperspektiv för bygg- och fastighetssektorn omfördelar därför SCB, för Boverkets räkning, den energi som används för att värma upp bostäder och lokaler från branscherna där den används. Denna omfördelning sker från:

• andra tjänstebranscher,
• hushåll,
• myndigheter och ideella organisationer,
• fjärrvärmebranschen,
• den andel av elproduktionen som går till uppvärmning (enligt Energimyndigheten)

Därmed belastas bygg- och fastighetssektorn även med miljöpåverkan kopplad till uppvärmning av bostäder och lokaler.

Cirka två procent av fjärrvärmen i Sverige produceras via förbränning av industriella restgaser (till exempel från järn- och stålproduktion). SCB har på uppdrag av Boverket justerat modellen så att miljöpåverkan från industriell spillvärme vid fjärrvärmeproduktion inte belastar fjärrvärmeproduktionen i modellen, utan i stället belastar industriverksamheten som producerar avfallet (spillvärmen). Med denna ändring av allokeringsmetod så används samma metod som i Boverkets klimatdatabas för fjärrvärme. Därmed underlättas uppföljning av klimatpåverkan från olika källor som miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn och klimatdeklarationer för byggnader. Denna metod används dessutom inom ramen för Naturvårdsverkets Klimatklivet och Värmemarknadskommitténs metod för miljövärdering av fjärrvärme. Men är ett avsteg från SCB:s publicerade miljöräkenskaper som konterar en del av miljöpåverkan från processen till fjärrvärmeproduktion.

Livscykelperspektivet för bygg- och fastighetssektorn fångas därmed på ett bättre sätt. Eftersom omfördelningen innebär en så kallad utökad systemavgränsning så frångås den branschindelning som används för Sveriges officiella statistik om miljöpåverkan från konsumtion.

SCB:s underlag till Boverkets miljöindikatorer baseras på data från national­ och miljöräkenskaperna med uppgifter från bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Utgångspunkterna för arbetet är

• bygg- och fastighetssektorn (exklusive anläggning av vägar och järnvägar)
• ett livscykelperspektiv
• de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Metoden

Den metod vi använder är en variant av en så kallad input–output­analys (IOA). Vi har även använt en fördelningsnyckel för att identifiera och sortera ut vilka aktiviteter som ingår i bygg­ och fastighetssektorn, eftersom branschindelningen enligt nationalräkenskaperna är för grov för att kunna användas rakt av utifrån Boverkets behov.

Metoden har presenterats i tre vetenskapliga artiklar (de två översta av KTH och den tredje av Boverket):

• "Energy Use and Environmental Impacts of the Swedish Building and Real Estate Management Sector", Journal of Industrial Ecology, volym 15, nr 3, 2011
• "Indicators for environmental monitoring of the Swedish building and real estate management sector", Building Research & Information, volym 41, nr 2, 2013)
• "Environmental Indicators to Monitor the Swedish Construction and Real Estate Management Sector", Modern Environmental Science and Engineering, volume 3, No.10, October 2017.

Miljöindikatorerna har även presenterats på de internationella konferenserna "World Sustainable Building SB11" i Helsingfors 2011, "World Sustainable Building SB14" i Barcelona 2014 samt "World Sustainable Built Environment WSBE17" i Hong Kong 2017.

Tre rapporter med metod och data

Boverket har även tagit fram tre rapporter som dels beskriver den metod som använts, dels presenterar kvantitativa utsläppsdata:

• Rapporten "Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan" från 2009 presenterar data för 2005
• Rapporten "Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn1993 – 2007" från 2011 presenterar data för tidsperioden 1993–2007
• Rapporten "Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014" från 2014 presenterar data för tidsperioden 2008–2011.

Sedan 2016 publiceras uppdaterade data för miljöindikatorerna årligen på Boverkets webb.

Nationalräkenskaperna

Nationalräkenskaperna är ett internationellt jämförbart räkenskapssystem som ger en detaljerad bild av den totala ekonomin i ett land. Systemet ger även information om olika delar av ekonomin liksom om olika ekonomiska samband.

Ett centralt begrepp inom nationalräkenskaperna är försörjningsbalansen, där total tillgång är lika med total användning. Med total tillgång menas här det som produceras inom landet plus det som importeras från andra länder. Med total användning menas hur den totala tillgången används, det vill säga genom konsumtion, investeringar, export och som insatsvaror i produktionen. Att tillgång ska vara lika med användning gäller på alla nivåer – i försörjningsbalansen för hela landet och för varje enskild vara eller tjänst.

Inom nationalräkenskaperna redovisas tabeller, som var för sig visar tillgång och användning för respektive vara eller tjänst, så kallade tillgångs­ och användningstabeller:

• Tillgångstabellerna visar dels vilka branscher som producerar olika varor och tjänster, dels importen för respektive vara eller tjänst.
• Användningstabellerna visar hur mycket av samma varor och tjänster som används för konsumtion, investeringar och export samt för produktion i olika branscher.

Utöver årliga uppdateringar, genomför Nationalräkenskaperna en större översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden. Detta gjordes senaste 2019. Mer information om översynens resultat hittar du i Relaterad information.

Nationalräkenskaperna har implementerat översynens resultat i mikrodata som används för att ta fram Boverkets miljöindikatorer från och med referensår 2015. För tidigare år i tidsserien, 2008–2014, har Nationalräkenskaperna inte uppdaterat mikrodata. Detta orsaker ett tidsseriebrott mellan 2014 och 2015.

Miljöräkenskaperna

Miljöräkenskaperna tas fram utifrån nationalräkenskaperna och syftar till att beskriva sambandet mellan ekonomi och miljö. Den ekonomiska statistiken från nationalräkenskapernas tillgångs­ och användningstabeller kompletteras med miljöstatistik för respektive bransch, till exempel vad gäller utsläpp, bränsleanvändning och kemikalier.

Input–output-analys (IOA)

Tillgångs- och användningstabeller (med eller utan miljöstatistik) kan sedan konverteras till en så kallad input–output-tabell. Denna tabell är en symmetrisk matris, vilket innebär att antalet rader är lika med antalet kolumner. Tabellen kan utformas på två sätt beroende på vad man vill belysa – antingen som en (produkt x produkt)-matris eller en (bransch x bransch)-matris.

• I en (produkt x produkt)-matris kan man till exempel se vilka varor och tjänster som används för att tillverka en viss produkt.
• I en (bransch x bransch)-matris kan man se vilka branscher som bidrar till produktionen i en viss bransch.

I en miljöexpanderad input–output-analys kan både direkt och indirekt miljöpåverkan, och även direkt och indirekt ekonomiska aspekter (som sysselsättning och förädlingsvärde) från en viss bransch skattas.

• De direkta effekterna är till exempel hur mycket bränsle en viss bransch använder i sin produktion och de utsläpp till luft som branschens produktion genererar.
• De indirekta effekterna är till exempel miljöpåverkan från tillverkning av de varor och tjänster som används som insats i branschens produktion eller miljöpåverkan från branschens produkter när de i sin tur används som insats i andra branscher.

Om både direkta och indirekta effekter tas med får man ett slags livscykelperspektiv på miljöpåverkan från en viss bransch.