Om vägledningen
Denna vägledning riktar sig till såväl offentliga som enskilda aktörer som arbetar med planering, byggande och förvaltning av skolor och förskolor. Vägledningen omfattar de fysiska miljöerna såväl inomhus som utomhus, liksom förskolan och skolan som en strategiskt viktig fråga i samhällsbyggandet. Den inledande sidan under varje huvudrubrik riktar sig främst till beställare och beslutsfattare, och efterföljande sidor till praktiker inom verksamhet och gestaltning.
Vägledningens målgrupper
Denna vägledning riktar sig till offentliga och enskilda aktörer under hela gestaltningsprocessen för förskolor och skolor. Förskolans och grundskolans huvudmän samt politiker och beslutsfattare på kommunal nivå är en viktig målgrupp. Yrkesverksamma praktiker är en annan. Vägledningen riktar sig utöver samhällsplanerare, arkitekter och landskapsarkitekter även till pedagoger och rektorer. Detta för att öka kunskapen om hur den fysiska miljön kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för inlärning och välmående.
Skolformer som omfattas av vägledningen
Det finns många olika skolformer med såväl offentlig som med enskild huvudman. Denna vägledning omfattar i dagsläget förskola och grundskola, eftersom det är det område som upplevs ha störst behov av stöd och vägledning. Boverket ser dock att det finns behov av vägledning även kring övriga skolformers och fritidshemmens byggda miljöer.
Vägledningens delar
Vägledningen är indelad i sex delar.
Strategiska vägval resonerar kring olika ställningstaganden som den som beställer, planerar, utformar, bygger eller förvaltar förskole- och skolmiljöer kan stå inför tidigt i processen. En historisk tillbakablick på förskole- och skolarkitekturen görs för att belysa hur arkitekturen speglar sin samtid och tidens syn på utbildning och barn. Ytterligare vägval handlar om strategiska ställningstaganden i samband med ny-, om- och tillbyggnader, och om beslut rörande skolans eller förskolans storlek. Frågan om vilket inflytande barn, elever och personal kan ges under gestaltningsprocessen, och om vilka kvaliteter deras delaktighet kan tillföra den fysiska miljön, behandlas också.
Byggnaden och utemiljön beskriver den fysiska miljöns utformning inom fastighetsgränsen. Här finns exempel på och vägledning kring hur utformningen av byggnaden och utemiljön kan utgå från verksamhetens behov. Struktur och funktioner i byggnaden och utemiljön beskrivs, liksom gestaltningens grundstenar – materialval, färgsättning, konstens och naturens roll i lärmiljöer, ljud- och ljuskvalitet. Vidare lyfts lärytornas utformning och gestaltningen av rörelsefrämjande miljöer.
Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget behandlar det vidare perspektivet – kopplingen mellan förskole- och skolmiljön och den övriga bebyggelsestrukturen och samhället. Här beskrivs olika lokaliseringsprinciper, hur kommunen kan arbeta med en övergripande skolstruktur som en del av sin strategiska planering och viktiga kriterier för barn och elevers skolväg. Utformning som stödjer flexibilitet och samnyttjande med lokalsamhället tas upp, liksom förskolans och skolans roll som en viktig mötesplats. Denna del belyser också hur segregationen inom skolväsendet utmanar möjligheten till en likvärdig förskola och skola, och på vilket sätt gestaltningen kan ha en positiv påverkan.
Planera, bygga och förvalta behandlar gestaltningsprocessens olika delar, och vilka aktörer som deltar och kan påverka när i processen. Vikten av bra styrdokument och inkluderande processer lyfts fram, liksom av ett förvaltningsövergripande samarbete inom kommunen. Ett antal verktyg som kan vara användbara i arbetet beskrivs, bland annat barnkonsekvensanalyser, pedagogiska program och funktionsprogram.
Lagar, regler och politiska mål redogör för vilken lagstiftningar som påverkar planering, byggande och förvaltning av förskolans och skolans inomhus- och utomhusmiljöer. De regleringar som bedöms som mest centrala i sammanhanget beskrivs liksom de nationella mål som har särskild relevans för skolans och förskolans fysiska miljöer.
Exempelsamlingen syftar till att ge inspiration och inblick i andras erfarenheter gällande att planera, beställa, bygga, använda och förvalta förskole- och skolmiljöer runt om i landet. Exempel på nybyggnader så väl som om- och tillbyggnader av befintliga skolor och förskolor finns med, illustrerade med fotografier och ritningar.
Läsanvisning till olika målgrupper
Den inledande sidan under varje huvudrubrik riktar sig främst till beställare och beslutsfattare. Här beskrivs varför det är angeläget att arbeta med olika aspekter av omsorgsfullt utformade förskolor och skolor och vilka utmaningar som finns för att åstadkomma detta. Syftet är att höja beställarkompetensen under hela gestaltningsprocessen.
Undersidorna till respektive huvudsida har fokus på hur omsorgsfullt gestaltade förskolor och skolor kan åstadkommas. Dessa sidor riktar sig främst till praktiker inom såväl verksamhet som planering och gestaltning (men även till en intresserad och engagerad beställare som vill fördjupa sina kunskaper om gestaltningens möjligheter). På dessa sidor finns konkreta beskrivningar, medskick och exempel på hur förskolans och skolans fysiska miljöer kan utformas och förvaltas för att vara välfungerande och hållbara över tid. Nedanstående ikoner fungerar som guide i början av varje sida för att tydliggöra vilket eller vilka områden sidan berör.
Hur vägledningen har tagits fram
Vägledningen har tagits fram av Boverkets medarbetare. Dialog har förts med kommuner och andra myndigheter, praktiserande arkitekter liksom med forskare vid bland annat SLU, KTH och Högskolan i Gävle. Nyckelpersoner har intervjuats, inläsning av aktuell litteratur och forskning har gjorts och en rad studiebesök har genomförts. Boverket har också använt sig av en extern referensgrupp som har bidragit till kvalitetsgranskning av materialet. Referensgruppen består av representanter från Arbetsmiljöverket, Friskolornas riksförbund, FSO, Folkhälsomyndigheten, Lärarförbundet, Myndigheten för delaktighet, representanter från kommunerna i Falun, Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå, Riksantikvarieämbetet, Skolhusgruppen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes), Statens konstråd, Sveriges Arkitekter, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikanalys, Trafikverket och Tankesmedjan Movium vid SLU.
Exempelsamlingen med lärande exempel från olika delar av landet är baserad på studiebesök och intervjuer på plats.