På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Överklagande till mark- och miljödomstolen

Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen.

Ett överklagande av ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag då beslutet eller justerat protokoll över beslutet att anta detaljplanen eller områdesbestämmelserna har tillkännagetts. Med tillkännagetts menas att ett meddelande om att beslutet tagits satts upp på kommunens anslagstavla. Överklagandet ska skickas till kommunen, som sedan skickar det till mark- och miljödomstolen, om överklagandet har kommit in i rätt tid.

Vilka beslut får överklagas?

Efter att kommunen har fattat beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan får beslutet överklagas. Detsamma gäller för beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser.  

Beslut om att avbryta ett planarbete och beslut om planbesked får inte överklagas. Enligt ett beslut från regeringen kan inte heller ett beslut om att skicka ut ett planförslag på samråd eller hålla det tillgängligt för granskning överklagas, eftersom det beslutet inte i sig har någon rättsverkan. (Regeringen 2006-09-14 dnr M 2006/3594/F/P)

Vem får överklaga?

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • beslutet måste angå den klagande och ha gått denne emot, och
  • den klagande måste, innan granskningstiden har gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som kommunen inte tillgodosett i planen.

Här kan du läsa mer om vem som får överklaga.

Vart ska överklagandet skickas?

Ett överklagande ska skickas till den myndighet som har fattat beslutet. Klaganden ska därför skicka sitt överklagande till kommunen. Kommunen ska då göra en rättidsprövning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid ska det skickas tillsammans med tillhörande handlingar till mark- och miljödomstolen. Har överklagandet skickats direkt till domstolen istället för kommunen, ska domstolen vidarebefordra överklagandet till kommunen med information om vilket datum domstolen tog emot överklagandet. Det är sedan kommunen som ska göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid.

Överklagandetid

Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas inom tre veckor från den dag då beslutet eller justerat protokoll över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. För att kunna göra en rättidsprövning behöver kommunen därför ha dokumenterat vilket datum detta har skett. Beslut som fattas av kommunen får laga kraft när tiden för överklagande löpt ut. Detta innebär att beslutet inte längre kan överklagas till högre instans och att beslutet kan verkställas.

Här kan du läsa mer om Laga kraft

Kommunens hantering av överklagande

När ett överklagande kommit in ska kommunen göra en rättidsprövning. Det innebär att kommunen ska bedöma om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in i rätt tid ska överklagandet och övriga handlingar i ärendet skyndsamt skickas till mark- och miljödomstolen. Har överklagandet kommit in för sent ska kommunen besluta att avvisa det.

Här kan du läsa mer om kommunens hantering av överklagande

Vad ska överklagandet innehålla?

Ett överklagande ska vara skriftligt. Av överklagandet behöver det framgå vilket beslut som överklagas och vilken ändring den som överklagar vill åstadkomma. Det behöver alltså inte anges till exempel vilka paragrafer i lagen den klagande anser att beslutet strider mot. Det behöver även framgå vem den klagande är samt kontaktuppgifter. Skriftlighetskravet är teknikneutralt. Det innebär att överklagandet kan skickas in via exempelvis e-post. Ett överklagande behöver inte vara underskrivet av den klagande. Överinstansen kan i enskilda fall begära att klaganden bekräftar överklagandet genom en underskrift. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 264)

När det gäller enskilda så bör både kommunen och den överprövande myndigheten vara relativt generösa med vad som kan betraktas som ett överklagande. Det krävs inte att diarienummer anges eller att ordet överklagande används. Så länge det framgår vilket beslut som avses och vilken ändring den klagande vill åstadkomma så ska kommunen behandla skrivelsen som ett överklagande. (RÅ 2002 Ref 29)

Överprövande instanser

En kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstol, MMD. MMD:s avgörande får i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. MÖD:s avgörande får i vissa fall överklagas till Högsta domstolen, HD.  MÖD får tillåta att en dom i ett mål enligt PBL får överklagas till Högsta domstolen, HD, så kallad ventil till HD. I vissa fall ska domstolen dock överlämna målet till regeringen för prövning.

Här kan du läsa mer om instansordningen.

Domstolens prövning

I överprövningen av ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser är domstolen begränsad av en prövningsram och ska endast avgöra om beslutet strider mot lagen på det sätt som klaganden har angett.

Här kan du läsa mer om domstolens prövning.

Kostnader för överklagande

Det kostar ingenting att överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Den som överklagar kan inte heller komma att behöva stå för motpartens kostnader i domstolen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej