Exempel: Ovårdade och förfallna byggnadsverk

I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.

De ingripanden som kan bli aktuella när byggnadsnämnden utövar tillsyn över ovårdade och förfallna byggnadsverk är i första hand åtgärdsföreläggande samt vid allvarligare brister förbud mot användning och rivningsföreläggande. Vid behov kan ingripandena i varierande utsträckning förenas med vite och beslut om att en åtgärd ska genomföras på den försumliges bekostnad, det vill säga av den som fått ett föreläggande. Byggnadsnämnden får också ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Registrering av ett tillsynsärende

Ett tillsynsärende om ovårdat eller förfallet byggnadsverk inleds ofta med att det kommer in en anmälan om detta till byggnadsnämnden. Ett tillsynsärende kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse, antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 1 §

Den som anmäler kan vara anonym

Enligt Justitieombudsmannen, JO, finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig och undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller identiteten är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör.
(JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 3,6,7 §§

Byggnadsnämndens tillsynsskyldighet

Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Det innebär att om byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse av kravet på vård och underhåll av byggnadsverk så ska nämnden avsluta tillsynsärendet. Detta kan ske i början av ärendet eller senare under ärendet efter att mer utredning har skett.

Det är lämpligt att tillsynsärendet alltid avslutas genom ett formellt beslut med en motivering om hur nämnden kommit fram till sitt beslut. JO har riktat kritik mot en byggnadsnämnd som inte fattade beslut i ett tillsynsärende trots att en anmälan kommit in. JO ansåg att byggnadsnämnden inte bara var skyldig att fatta ett beslut i ärendet utan också var skyldig att skicka beslutet till anmälaren med en överklagandeanvisning där det framgår hur beslutet kan överklagas. (JO-beslut 1997-10-09, dnr 3276-1996)

Skyldighet att kommunicera uppgifter

I de fall ärendet inletts med en anmälan bör byggnadsnämnden skicka en bekräftelse till anmälaren så snart anmälan kommit in.

Byggnadsnämnden ska enligt förvaltningslagen skicka anmälan till den som anmälan riktas till. Även i de fall tillsynsärendet påbörjats på annat sätt än genom en anmälan är byggnadsnämnden skyldig att informera den som ärendet avser om detta. Det är samtidigt lämpligt att uttryckligen bereda denne tillfälle att lämna synpunkter och i förekommande fall informera om kommande tillsynsbesök. Myndigheten bestämmer om kommunicering ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Skyldigheten att kommunicera uppgifter finns för att säkerställa att ingen ska dömas ohörd. Det är en viktig rättssäkerhetsfråga för den enskilde att inte riskera ett ingripande från byggnadsnämnden utan att först få reda på vilket beslutsunderlag som finns och få en möjlighet att yttra sig. Skyldigheten innebär också att byggnadsnämnden ska samla in och kommunicera information och argument med alla de som medverkar i ett ärende, vilket ökar förutsättningarna för att nämnden får ett bra beslutsunderlag.

Kommunicering sker med olika personer beroende på vilka ingripanden som är aktuella. Vid ovårdat eller förfallet byggnadsverk är de ingripanden som kan bli aktuella i första hand åtgärdsföreläggande samt vid allvarligare brister förbud mot användning och ytterst rivningsföreläggande. Dessa ingripanden kan alltid riktas till byggnadsverkets ägare. Åtgärdsföreläggande och förbud mot användning får däremot även riktas till den som har nyttjanderätt till ett byggnadsverk. Ägare av ett byggnadsverk är oftast fastighetsägaren men om byggnadsverket ägs av annan än fastighetsägaren, så kallat byggnadsverk på ofri grund, ska ingripandet istället riktas till denne.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19,21 och 33 §§

Tillträde för tillsyn

I de allra flesta fall behöver byggnadsnämnden göra tillsynsbesök för att närmare undersöka och dokumentera förhållandena på platsen. Dokumentation kan ske genom anteckningar, foton, mätningar med mera. När det gäller ärenden om bristande vård och underhåll av byggnadsverk behöver byggnadsnämnden bland annat ta fram och få in ytterligare underlag från anmälare, ägare och andra för att kunna bedöma om det behöver göras en mer ingående underhållsutredning.

Det är lämpligt att byggnadsnämnden i god tid informerar ägaren eller den som har nyttjanderätt till ett byggnadsverk om att nämnden avser att göra ett tillsynsbesök. Byggnadsnämnden behöver i vissa fall inte informera om besöket i förhand. Detta gäller till exempel om det är bråttom på grund av att det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Byggnadsnämnden behöver inte heller informera om tillsynsbesöket i förhand om det av något annat skäl inte är lämpligt, till exempel om byggnadsnämnden befarar att den som föreläggandet avser kommer att hålla sig undan. (JO-beslut 2008-05-22, dnr 816-2007)

Byggnadsnämnden har rätt att få tillträde till fastigheter och att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra tillsynsarbetet. Om byggnadsnämnden inte får tillträde till fastigheten kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Detsamma gäller om byggnadsnämnden redan på förhand förväntar sig att den inte kommer att få tillträde till fastigheten. Det kan många gånger räcka att meddela den som inte vill samarbeta om att byggnadsnämnden har den möjligheten, för att ett samarbete ska uppstå.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 8 och 9 §§

Upplysningar och handlingar för tillsyn

Enligt PBL har byggnadsnämnden i vissa fall även rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs. Den rätten gäller dock endast i förhållande till byggherrar och för tillsyn över bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det innebär att byggnadsnämnden i egenskap av tillsynsmyndighet inte har rätt att begära sådana upplysningar och handlingar av andra, till exempel ägare eller innehavare av nyttjanderätt. Det innebär också att det är tveksamt om rätten till upplysningar och handlingar gäller för tillsynen av underhållsåtgärder eftersom bestämmelsen i praktiken begränsar rätten till att gälla enbart i byggskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 8 §

Läs mer om upplysning och handlingar för tillsyn i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader i "Relaterad information".

Skyldighet att dokumentera uppgifter

Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste enligt förvaltningslagen dokumenteras om det har betydelse för ett beslut i ärendet. Det kan till exempel vara skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid tillsynsbesök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från de som i ett tidigare skede av ärendets handläggning fått tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt fått del av. För att undvika missförstånd och oklarheter ska dokumentationen alltid vara daterad och signerad.

Förvaltningslag (2017:900) 27 §

Rätt att ta del av uppgifter

Enligt förvaltningslagen har en part i ett ärende rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Från rättssäkerhetssynpunkt är det därför av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Det är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet och för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett bra beslutsunderlag och för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.

Förvaltningslag (2017:900) 10 §

Behov av mer underlag för beslut om ingripande

Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras. Byggnadsnämnden måste innan den beslutar om att ingripa ha en utredning som visar att det finns brister och vilka åtgärder som behöver vidtas. Om byggnadsnämnden inte själv har möjlighet att göra en sådan utredning kan nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Det sker genom ett föreläggande om underhållsutredning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 18 §

Här kan du läsa mer om föreläggande om underhållsutredning

När är ett byggnadsverk ovårdat eller förfallet

Krav på vårdat skick och underhåll

Enligt PBL ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4 och 14 §§

Vissa anordningar i byggnadsverk ska hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål. Det gäller anordningar för säkerhet vid användning och i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, energihushållning och värmeisolering samt anordningar för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4 och 14 §§

I PBL definieras underhåll som en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Hur ska underhållet bedömas

Kraven på underhåll av byggnadsverk gäller på samma sätt för alla byggnadsverk. Det är den utformning och de tekniska egenskaper som det ställdes krav på när byggnadsverket uppfördes eller ändrades som genom underhåll av byggnadsverket i huvudsak ska bevaras. Som framgår av bestämmelsen är det byggnadsverkets egenskaper som i huvudsak ska bevaras. Det innebär till exempel att byte från en gammal spis till en ny modern spis är en underhållsåtgärd, trots att den nya spisen kan ha en del utökade funktioner.

Enligt förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen bör hänsyn tas till olika omständigheter som kan påverka bedömningen av vilka åtgärder som är nödvändiga, bland annat byggnadsverkets läge, användning och återstående brukstid. Kravet på underhåll kan vara högre för byggnadsverk dit allmänheten har tillträde eller som används av många personer jämfört med byggnadsverk som i huvudsak tillgodoser en enskild fastighetsägares behov. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 513)

Underhållsskyldigheten påverkas vidare av den omgivning i vilken byggnadsverket ligger. Kraven på underhåll är högre om byggnadsverket ligger i en känslig miljö, exempelvis om det är beläget centralt i en stadskärna, än om det ligger inom ett avskilt industriområde. Andra omständigheter som kan ha betydelse är byggnadsverkets ålder och återstående brukstid. Underhållsåtgärder som skulle framstå som helt naturliga om byggnadsverket skulle stå kvar och användas under en längre tid behöver många gånger inte utföras om det finns grundad anledning att anta att byggnadsverket snart ska rivas. Om det exempelvis i kommunens bostadsförsörjningsplanering eller på något annat sätt har gjorts helt klart att byggnadsverket ska rivas eller byggas om inom en snar framtid finns det oftast inte anledning att kräva annat än att klart oacceptabla brister undanröjs.(jfr prop. 1985/86:1 sid. 513 ff)

Hur ska underhåll av anordningar bedömas

En strängare bedömning måste dock göras beträffande underhållet av anordningar för tillgänglighet, för skydd mot olycksfall och brand, för avfallshantering och för att hindra att hälsorisker uppstår. När det gäller sådana anordningar är det i allmänhet inte befogat att göra någon skälighetsprövning utan de ska hållas i stånd på sådant sätt att den avsedda funktionen eller det avsedda skyddet bibehålls så länge byggnadsverket är i bruk. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 513)

Byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa

Kraven på underhåll i plan- och bygglagstiftningen är förhållandevis höga men det kan trots detta ibland vara svårt att avgöra om det är möjligt att ingripa och vilka ingripanden som i så fall är möjliga att använda. I många fall är byggnadsverk dock i så dåligt skick att det inte råder någon tvekan om att det finns förutsättningar att ingripa. Det finns dock alltid situationer som är svåra att förutse vid utformning av lagstiftning och det ligger därför i sakens natur att det inte går att i detalj reglera dessa situationer. De får därför bedömas från fall till fall. I vissa fall kan vägledning för bedömningen ges i rättspraxis.

Om byggnadsnämnden bedömer att underhållet av ett byggnadsverk inte uppfyller kraven kan nämnden ingripa på olika sätt. En avgörande fråga för byggnadsnämnden vid val av ingripande är om det överhuvudtaget är praktiskt och ekonomiskt rimligt att underhålla byggnadsverket. Om det är rimligt är det i första hand lämpligt att använda sig av ett åtgärdsföreläggande. Om det inte är rimligt och byggnadsverket är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning får byggnadsnämnden besluta om ett rivningsföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19 och 21 §§

Här kan du läsa mer om åtgärdsföreläggande

Här kan du läsa mer om rivningsföreläggande

Samtidigt med åtgärdsföreläggande och rivningsföreläggande kan byggnadsnämnden besluta om föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används och förbud mot användning av ett byggnadsverk.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 24 och 33 §§

Här kan du läsa mer om föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används

Här kan du läsa mer om förbud mot användning av byggnadsverk

Beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande, föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används och förbud mot användning får förenas med vite.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Här kan du läsa mer om vite

Beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande och föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används får även förenas med beslut om att åtgärden ska genomföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. För verkställighet av sådana beslut får byggnadsnämnden även ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27-29,39 §§

Här kan du läsa mer om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Här kan du läsa mer om handräckning

I beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande och föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används samt beslut om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd som föreläggandet och beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att dessa inte har vunnit laga kraft. Beslut om förbud mot användning av byggnadsverk gäller däremot omedelbart, om inte något annat bestäms.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 38 §

Information om förslag till beslut och möjlighet att åtgärda brister

När byggnadsnämnden har det underlag som krävs ska nämnden ta ställning till om det skett en överträdelse och motivera detta. Motiveringen ska dokumenteras skriftligt och skickas till byggnadsverkets ägare eller i förekommande fall den som har nyttjanderätt till byggnadsverket. De ska informeras om det förslag till beslut som finns och att det går att åtgärda bristerna för att på så sätt undvika ingripande. Det är viktigt att de får skälig tid att åtgärda bristerna. Vad som är skälig tid varierar med hänsyn till omfattningen och komplexiteten av det som ska åtgärdas.

Byggnadsnämnden behöver inte kommunicera sitt förslag till beslut om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Det kan vara fallet om det finns brister som kan äventyra hälsan eller säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Detsamma gäller om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet. Myndigheten bestämmer om kommunicering ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Beslut om ingripande

Innan byggnadsnämnden beslutar om ingripande är det lämpligt att nämnden kontrollerar att bristerna kvarstår. Vilken kontroll som nämnden behöver göra varierar från fall till fall. Framgår det tydligt att bristerna åtgärdats kan byggnadsnämnden avsluta tillsynsärendet med ett formellt beslut.

Om bristerna inte har åtgärdats får byggnadsnämnden besluta om ingripande. Beslutanderätten får inte delegeras till tjänsteman om ett föreläggande eller förbud förenas med vite eller upplysning om att åtgärden kan komma att utföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. Det innebär att sådana beslut måste tas av byggnadsnämnden. Undantag från detta gäller för förbud mot användning som grundar sig på att byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Beslutanderätten för sådana förbud får delegeras till tjänsteman.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Om ärendet ska beslutas av byggnadsnämnden förbereds beslutsunderlag inför nämndens sammanträde.

Utformning av beslut

Det är viktigt att byggnadsnämndens beslut om ingripande är tydligt utformat. Det måste tydligt och konkret framgå bland annat vilket byggnadsverk som beslutet avser, skälen för beslutet, vad som ska göras, vem som ska göra det, inom vilken tid det ska göras, vad som händer om det inte görs och hur beslutet överklagas.

Delgivning av beslut om ingripande

Som framgår under rubriken om byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa så gäller ett tillsynsbeslut i vissa fall omedelbart, trots att det inte vunnit laga kraft. I praktiken tar byggnadsnämnden dock en risk om de verkställer ett beslut innan det vunnit laga kraft eftersom det kan komma att överklagas och ändras av en högre instans. I de flesta fall avvaktar därför byggnadsnämnden till dess att tillsynsbeslut vinner laga kraft innan den vidtar ytterligare åtgärder.

För att ett beslut om föreläggande eller förbud i praktiken ska vinna laga kraft och kunna verkställas måste det bevisligen ha delgivits med den det riktas till. En lyckad delgivning utgör därför en viktig förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete.

Det finns, förutom för byggsanktionsavgifter, inte några direkta regler i PBL om delgivning av tillsynsbeslut. I PBL hänvisas dock bland annat till förvaltningslagen när det gäller bestämmelser om överklagandetid. I praktiken innebär det att ett tillsynsbeslut måste delges med ägaren för att den tiden bevisligen ska börja löpa och för att byggnadsnämnden ska kunna gå vidare med verkställighet av beslutet. När det gäller förelägganden som är förenade med vite så krävs det uttryckligen i lagen om viten, att vitesförelägganden ska delges.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 16 §

Förvaltningslag (2017:900) 44 §

Lag (1985:206) om viten 2 §

Delgivning ska ske enligt bestämmelser i delgivningslagen. De delgivningssätt som kan användas är vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, särskild delgivning med juridisk person, stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning. När en delgivningsmottagare är svår att delge med en försändelse eller vid ett besök är de effektivaste delgivningssätten förenklad delgivning, stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att den handling som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress eller folkbokföringsadress. Närmast följande arbetsdag skickas det ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att det finns till exempel ett tillsynsärende ska bevaka sin post och anmäla adressändringar med mera. För att använda förenklad delgivning krävs därför att delgivningsmottagaren bevisligen fått information om att det delgivningssättet kan komma att användas. Det innebär att det inte är möjligt att använda förenklad delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Delgivningslag (2010:1932) 22-26 §§

I de fall byggnadsnämnden känner till var ägaren kan nås men bedömer att det finns risk att denne i fortsättningen kommer att vara svår att nå är det klokt att vid den första kontakten med ägaren utnyttja möjligheten med förenklad delgivning. Det innebär att det är lämpligt att byggnadsnämnden vid den inledande kontakten delger ärendet med mottagningsbevis och samtidigt informerar om att delgivning i ärendet fortsättningsvis kan komma att ske genom förenklad delgivning.

Stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning

Om förenklad delgivning inte är möjlig och delgivningsmottagaren har känt hemvist kan byggnadsnämnden använda sig av stämningsmannadelgivning. Det sker genom att en stämningsman söker upp delgivningsmottagaren direkt. Om de samtycker till det och inte är motpart i samma mål eller ärende som den som ska delges får stämningsman även lämna handlingen till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagens arbetsgivare.

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen även lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist om

  • delgivningsmottagaren inte påträffas där,
  • handlingen inte kan lämnas till vuxen medlem i det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagarens arbetsgivare,
  • det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig och det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning är uppfyllda eller om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig kan byggnadsnämnden också använda sig av kungörelsedelgivning.

Delgivningslag (2010:1932) 31-51 §§

Det kan vara svårt för byggnadsnämnden att utreda om delgivningsmottagaren saknar hemvist och känt uppehållsställe eller har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Om detta inte går att utreda tillräckligt säkert är inte heller stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning möjlig att använda som delgivningssätt. Risken är därmed stor att myndigheterna på grund av delgivningsproblem inte kan fullfölja tillsynsärenden och ärenden om verkställighet på ett framgångsrikt sätt.

När det gäller ärenden om ovårdade och förfallna byggnadsverk är det inte ovanligt att delgivningar av tillsynsbeslut misslyckas på grund av att ägaren flyttat från eller övergett fastigheten eller byggnadsverket. Det är inte heller ovanligt att ägarens nya adress är okänd för byggnadsnämnden. Delgivningssvårigheterna blir ännu mer påtagliga om ägaren har sin huvudsakliga vistelse utomlands. Det kan i sådana fall vara oklart eller svårt att ta reda på vilken alternativ adress som ägaren kan nås på. Även om byggnadsnämnden lyckas ta reda på en adress som ägaren kan nås på är det ändå ofta en omständlig och tidskrävande process att delge personer utomlands.

Delgivning när fastigheter är herrelösa

Ibland förekommer det att det inte finns någon känd ägare till ett byggnadsverk. Ett exempel på det är så kallade herrelösa fastigheter. Det är fastigheter som ägts av juridiska personer som upplösts efter konkurs utan att fastigheten har kunnat avyttras. I sådana fall finns det inte någon som byggnadsnämnden kan delge ett tillsynsbeslut med. Om grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma finns det dock en möjlighet att expropriera en sådan fastighet för att försätta eller hålla den i tillfredsställande skick. En god man kan då utses för att representera den herrelösa fastigheten. På så sätt finns det någon att kommunicera skrivelser och beslut med i expropriationsärenden.

Expropriationslag (1972:719) 2 kap 7 §

Expropriationslag (1972:719) 3 kap 2a §

I tillsynsärenden enligt PBL som avser herrelösa fastigheter som inte har en god man har byggnadsnämnden däremot inte någon motpart att kommunicera skrivelser och beslut med. Det går därmed inte att driva ett sådant ärende på ett effektivt sätt. Boverket har i en rapport till regeringen redogjort för problematiken.

Läs mer i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader under rubriken Publikationer i "Relaterad information".

Delgivning med personer som saknar rättshandlingsförmåga

Det förekommer att ovårdade och förfallna byggnadsverk ägs av personer med olika slags psykiska eller andra problem. Dessa problem kan på olika sätt försvåra eller omöjliggöra för byggnadsnämnden att kontakta och kommunicera med dem. De företräds många gånger av släktingar eller av god man. Om en ägare är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom kan tingsrätten utse en förvaltare för denne. Delgivning av tillsynsbeslut kan då med rättslig verkan ske med förvaltaren. Om en sådan ägare inte har en förvaltare är det lämpligt att byggnadsnämnden verkar för att en förvaltare utses.

Föräldrabalk (1949:381) 11 kap 7 §

Tillsynsbeslut vid ägarbyte

Det är inte ovanligt att fastigheter och byggnadsverk byter ägare under handläggningen av ett tillsynsärende eller efter byggnadsnämndens tillsynsbeslut. Detta kan då skapa nya problem att få tag på och delge den nya ägaren.

Här kan du läsa mer om förelägganden och förbud vid ägarbyte

Underrättelse till Inskrivningsmyndigheten

När byggnadsnämnden beslutat om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande eller förbud mot användning av byggnadsverk ska nämnden genast skicka sitt beslut till Inskrivningsmyndigheten. Byggnadsnämnden ska inte avvakta att beslutet vinner laga kraft. Om byggnadsnämnden senare återkallar eller upphäver beslutet eller det på annan grund upphör att gälla ska nämnden anmäla detta till Inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller om beslutet följts.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40-45 §§

Utdömande av vite och verkställighet av beslut

När ett beslut om föreläggande eller förbud vunnit laga kraft kan byggnadsnämnden ansöka om utdömande av vitet hos mark- och miljödomstol. Beslutet kan verkställas av byggnadsnämnden eller genom att byggnadsnämnden ansöker om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Här kan du läsa mer om vite

Här kan du läsa mer om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Här kan du läsa mer om handräckning

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej