På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Exempel: Ovårdade och förfallna byggnadsverk

Granskad: 

I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.

De ingripanden som kan bli aktuella när byggnadsnämnden utövar tillsyn över ovårdade och förfallna byggnadsverk är i första hand åtgärdsföreläggande samt vid allvarligare brister förbud mot användning och rivningsföreläggande. Vid behov kan ingripandena i varierande utsträckning förenas med vite och beslut om att en åtgärd ska genomföras på den försumliges bekostnad, det vill säga av den som fått ett föreläggande. Byggnadsnämnden får också ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Registrering av ett tillsynsärende

Ett tillsynsärende om ovårdat eller förfallet byggnadsverk inleds ofta med att det kommer in en anmälan om detta till byggnadsnämnden. Ett tillsynsärende kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse, antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

Den som anmäler kan vara anonym

Enligt Justitieombudsmannen, JO, finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig och undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller identiteten är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör. (JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

3 §
  Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Lag
(2018:1801).

6 §
  En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 7 §. Lag
(2018:1801).

7 §
  En sammanställning enligt 6 § andra stycket anses inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Lag
(2018:1801).

Byggnadsnämndens tillsynsskyldighet

Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Det innebär att om byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse av kravet på vård och underhåll av byggnadsverk så ska nämnden avsluta tillsynsärendet. Detta kan ske i början av ärendet eller senare under ärendet efter att mer utredning har skett.

Tillsynsärendet ska alltid avslutas genom ett beslut med en motivering om hur nämnden kommit fram till sitt beslut. JO har riktat kritik mot en byggnadsnämnd som inte fattade beslut i ett tillsynsärende trots att en anmälan kommit in. JO ansåg att byggnadsnämnden inte bara var skyldig att fatta ett beslut i ärendet utan också var skyldig att skicka beslutet till anmälaren med en överklagandeanvisning där det framgår hur beslutet kan överklagas. (JO-beslut 1997-10-09, dnr 3276-1996)

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Kommunikation med ägare och eventuell anmälare

I de fall ärendet inletts med en anmälan bör byggnadsnämnden skicka en bekräftelse till anmälaren så snart anmälan kommit in.

Byggnadsnämnden bör meddela fastighetsägaren eller byggnadens ägare, om det är fråga om en byggnad på ofri grund, att ett tillsynsärende har inletts. Detta gäller oavsett om tillsynsärendet påbörjats genom en anmälan eller på annat sätt. Det är samtidigt lämpligt att bereda ägaren tillfälle att lämna synpunkter och i förekommande fall informera om kommande tillsynsbesök. Myndigheten bestämmer om kommunicering ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Myndigheten bestämmer om kommunicering ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Tillträde för tillsyn

I de allra flesta fall behöver byggnadsnämnden göra tillsynsbesök för att närmare undersöka och dokumentera förhållandena på platsen. Dokumentation kan ske genom anteckningar, foton, mätningar med mera. När det gäller ärenden om bristande vård och underhåll av byggnadsverk behöver byggnadsnämnden bland annat ta fram och få in ytterligare underlag från anmälare, ägare och andra för att kunna bedöma om det behöver göras en mer ingående underhållsutredning.

Det är lämpligt att byggnadsnämnden i god tid informerar ägaren eller den som har nyttjanderätt till ett byggnadsverk om att nämnden avser att göra ett tillsynsbesök. Byggnadsnämnden behöver i vissa fall inte informera om besöket i förhand. Detta gäller till exempel om det är bråttom på grund av att det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Byggnadsnämnden behöver inte heller informera om tillsynsbesöket i förhand om det av något annat skäl inte är lämpligt, till exempel om byggnadsnämnden befarar att den som föreläggandet avser kommer att hålla sig undan. (JO-beslut 2008-05-22, dnr 816-2007)

Byggnadsnämnden har rätt att få tillträde till fastigheter och att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra tillsynsarbetet. Om byggnadsnämnden inte får tillträde till fastigheten kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Detsamma gäller om byggnadsnämnden redan på förhand förväntar sig att den inte kommer att få tillträde till fastigheten. Det kan många gånger räcka att meddela den som inte vill samarbeta om att byggnadsnämnden har den möjligheten, för att ett samarbete ska uppstå.

8 §
  För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
   1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
   2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren som behövs för tillsynen över bygg-, rivnings- och markåtgärder, och
   3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
      a) få tillgång till produkter för kontroll,
      b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
      c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.

En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.

Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2016:140) .

8a §
  En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
   1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
   2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) .

8b §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) .

8c §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) .

9 §
  Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillträde enligt 8 §. Lag (2014:769) .

Upplysningar och handlingar för tillsyn

Enligt PBL har byggnadsnämnden i vissa fall även rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs. Den rätten gäller dock endast i förhållande till byggherrar och för tillsyn över bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det innebär att byggnadsnämnden i egenskap av tillsynsmyndighet inte har rätt att begära sådana upplysningar och handlingar av andra, till exempel ägare eller innehavare av nyttjanderätt. Det innebär också att det är tveksamt om rätten till upplysningar och handlingar gäller för tillsynen av underhållsåtgärder eftersom bestämmelsen i praktiken begränsar rätten till att gälla enbart i byggskedet.

8 §
  För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
   1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
   2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren som behövs för tillsynen över bygg-, rivnings- och markåtgärder, och
   3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
      a) få tillgång till produkter för kontroll,
      b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
      c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.

En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.

Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2016:140) .

8a §
  En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
   1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
   2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) .

8b §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) .

8c §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) .

Läs mer om upplysning och handlingar för tillsyn i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader i "Relaterad information".

Skyldighet att dokumentera uppgifter

Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Det kan till exempel vara skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid tillsynsbesök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, fotografier, remissvar och andra skrivelser från de som i ett tidigare skede av ärendets handläggning fått tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt fått del av. För att undvika missförstånd och oklarheter ska det framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

27 §
  En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

Rätt att ta del av uppgifter

Enligt förvaltningslagen har en part i ett ärende rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Från rättssäkerhetssynpunkt är det därför av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Det är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet och för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett bra beslutsunderlag och för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.

10 §
  Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap.
3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Behov av mer underlag för beslut om ingripande

Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras. Byggnadsnämnden måste innan den beslutar om att ingripa ha en utredning som visar att det finns brister och vilka åtgärder som behöver vidtas. Om byggnadsnämnden inte själv har möjlighet att göra en sådan utredning kan nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Det sker genom ett föreläggande om underhållsutredning.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

18 §
  Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

Här kan du läsa mer om föreläggande om underhållsutredning

När är ett byggnadsverk ovårdat eller förfallet

Krav på vårdat skick och underhåll

Enligt PBL ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Vissa anordningar i byggnadsverk ska hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål. Det gäller anordningar för säkerhet vid användning och i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, energihushållning och värmeisolering samt anordningar för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

I PBL definieras underhåll som en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Hur ska underhållet bedömas

Kraven på underhåll av byggnadsverk gäller på samma sätt för alla byggnadsverk. Det är den utformning och de tekniska egenskaper som det ställdes krav på när byggnadsverket uppfördes eller ändrades som genom underhåll av byggnadsverket i huvudsak ska bevaras. Som framgår av bestämmelsen är det byggnadsverkets egenskaper som i huvudsak ska bevaras. Det innebär till exempel att byte från en gammal spis till en ny modern spis är en underhållsåtgärd, trots att den nya spisen kan ha en del utökade funktioner.

Enligt förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen bör hänsyn tas till olika omständigheter som kan påverka bedömningen av vilka åtgärder som är nödvändiga, bland annat byggnadsverkets läge, användning och återstående brukstid. Kravet på underhåll kan vara högre för byggnadsverk dit allmänheten har tillträde eller som används av många personer jämfört med byggnadsverk som i huvudsak tillgodoser en enskild fastighetsägares behov. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 513)

Underhållsskyldigheten påverkas vidare av den omgivning i vilken byggnadsverket ligger. Kraven på underhåll är högre om byggnadsverket ligger i en känslig miljö, exempelvis om det är beläget centralt i en stadskärna, än om det ligger inom ett avskilt industriområde. Andra omständigheter som kan ha betydelse är byggnadsverkets ålder och återstående brukstid. Underhållsåtgärder som skulle framstå som helt naturliga om byggnadsverket skulle stå kvar och användas under en längre tid behöver många gånger inte utföras om det finns grundad anledning att anta att byggnadsverket snart ska rivas. Om det exempelvis i kommunens bostadsförsörjningsplanering eller på något annat sätt har gjorts helt klart att byggnadsverket ska rivas eller byggas om inom en snar framtid finns det oftast inte anledning att kräva annat än att klart oacceptabla brister undanröjs.(jfr prop. 1985/86:1 sid. 513 ff)

Hur ska underhåll av anordningar bedömas

En strängare bedömning måste dock göras beträffande underhållet av anordningar för tillgänglighet, för skydd mot olycksfall och brand, för avfallshantering och för att hindra att hälsorisker uppstår. När det gäller sådana anordningar är det i allmänhet inte befogat att göra någon skälighetsprövning utan de ska hållas i stånd på sådant sätt att den avsedda funktionen eller det avsedda skyddet bibehålls så länge byggnadsverket är i bruk. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 513)

Byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa

Kraven på underhåll i plan- och bygglagstiftningen är förhållandevis höga men det kan trots detta ibland vara svårt att avgöra om det är möjligt att ingripa och vilka ingripanden som i så fall är möjliga att använda. I många fall är byggnadsverk dock i så dåligt skick att det inte råder någon tvekan om att det finns förutsättningar att ingripa. Det finns dock alltid situationer som är svåra att förutse vid utformning av lagstiftning och det ligger därför i sakens natur att det inte går att i detalj reglera dessa situationer. De får därför bedömas från fall till fall. I vissa fall kan vägledning för bedömningen ges i rättspraxis.

Om byggnadsnämnden bedömer att underhållet av ett byggnadsverk inte uppfyller kraven kan nämnden ingripa på olika sätt. En avgörande fråga för byggnadsnämnden vid val av ingripande är om det överhuvudtaget är praktiskt och ekonomiskt rimligt att underhålla byggnadsverket. Om det är rimligt är det i första hand lämpligt att använda sig av ett åtgärdsföreläggande. Om det inte är rimligt och byggnadsverket är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning får byggnadsnämnden besluta om ett rivningsföreläggande.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

21 §
  Om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).

Här kan du läsa mer om åtgärdsföreläggande

Här kan du läsa mer om rivningsföreläggande

Samtidigt med åtgärdsföreläggande och rivningsföreläggande kan byggnadsnämnden besluta om föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används och förbud mot användning av ett byggnadsverk.

24 §
  Om ett byggnadsverk för industriändamål inte längre används, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel kring det, om det behövs till skydd mot olycksfall.

33 §
  Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används

Här kan du läsa mer om förbud mot användning av byggnadsverk

Beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande, föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används och förbud mot användning får förenas med vite.

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om vite

Beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande och föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används får även förenas med beslut om att åtgärden ska genomföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. För verkställighet av sådana beslut får byggnadsnämnden även ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

27 §
  Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.

28 §
  Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.

Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.

29 §
  Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.

39 §
  Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
   1. som avses i 8 §, eller
   2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.

Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .

Här kan du läsa mer om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Här kan du läsa mer om handräckning

I beslut om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande och föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används samt beslut om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd som föreläggandet och beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att dessa inte har vunnit laga kraft. Beslut om förbud mot användning av byggnadsverk gäller däremot omedelbart, om inte något annat bestäms.

38 §
  I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 §
eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft.

Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 §
gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2014:900) .

Kommunikation före beslut

Innan byggnadsnämnden fattar beslut om ingripande måste nämnden underrätta den som ingripandet riktas mot. Vid ovårdat eller förfallet byggnadsverk är de ingripanden som kan bli aktuella i första hand åtgärdsföreläggande samt vid allvarligare brister förbud mot användning och ytterst rivningsföreläggande. Dessa ingripanden kan alltid riktas till byggnadsverkets ägare. Åtgärdsföreläggande och förbud mot användning får däremot även riktas till den som har nyttjanderätt till ett byggnadsverk. Ägare av ett byggnadsverk är oftast fastighetsägaren men om byggnadsverket ägs av annan än fastighetsägaren, så kallat byggnadsverk på ofri grund, ska ingripandet istället riktas till denne. Den som ingripandet riktas mot ska ges tillfälle att yttra sig över materialet inom en bestämd tid.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

21 §
  Om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).

33 §
  Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Underrättelsen bör innehålla uppgift om:

  • byggnadsnämndens bedömning av ärendet,
  • vilka ingripanden som kan bli aktuella,
  • när ingripande planeras ske,
  • att det finns möjlighet att åtgärda bristerna för att undvika ingripande,
  • när bristerna senast ska åtgärdas för att undvika ingripande, och
  • allt material som är av betydelse för ett kommande beslut.

Det är viktigt att det ges skälig tid för att åtgärda bristerna. Vad som är skälig tid varierar med hänsyn till omfattningen och komplexiteten av det som ska åtgärdas.

Skyldigheten att kommunicera uppgifter finns för att säkerställa att ingen ska dömas ohörd. Det är en viktig rättssäkerhetsfråga för den enskilde att inte riskera ett ingripande från byggnadsnämnden utan att först få reda på vilket beslutsunderlag som finns och få en möjlighet att yttra sig. Skyldigheten innebär att byggnadsnämnden ska samla in och kommunicera information och argument med alla de som medverkar i ett ärende, vilket ökar förutsättningarna för att nämnden får ett bra beslutsunderlag.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Byggnadsnämnden behöver inte underrätta den som ingripandet riktar sig mot om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Det kan vara fallet om det finns brister som kan äventyra hälsan eller säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av tomten. Detsamma gäller om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev eller på något annat sätt. I vissa fall kan det vara lämpligt att underrättelsen delges genom att till exempel skickas med rekommenderat brev för att byggnadsnämnden ska vara säker på att mottagaren har tagit emot skrivelsen.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Beslut om ingripande

Innan byggnadsnämnden beslutar om ingripande är det lämpligt att nämnden kontrollerar att bristerna kvarstår. Vilken kontroll som nämnden behöver göra varierar från fall till fall. Framgår det tydligt att bristerna åtgärdats kan byggnadsnämnden avsluta tillsynsärendet med ett formellt beslut.

Om bristerna inte har åtgärdats får byggnadsnämnden besluta om ingripande. Beslutanderätten får inte delegeras till tjänsteman om ett föreläggande eller förbud förenas med vite eller upplysning om att åtgärden kan komma att utföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. Det innebär att sådana beslut måste tas av byggnadsnämnden. Undantag från detta gäller för förbud mot användning som grundar sig på att byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Beslutanderätten för sådana förbud får delegeras till tjänsteman.

6 §
  Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
   1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
   2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
   3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
   4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .

Om ärendet ska beslutas av byggnadsnämnden förbereds beslutsunderlag inför nämndens sammanträde.

Utformning av beslut

Det är viktigt att byggnadsnämndens beslut om ingripande är tydligt utformat. Det måste tydligt och konkret framgå bland annat vilket byggnadsverk som beslutet avser, skälen för beslutet, vad som ska göras, vem som ska göra det, inom vilken tid det ska göras, vad som händer om det inte görs och hur beslutet överklagas.

Delgivning av beslut om ingripande

Som framgår under rubriken om byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa så gäller ett tillsynsbeslut i vissa fall omedelbart, trots att det inte vunnit laga kraft. I praktiken tar byggnadsnämnden dock en risk om de verkställer ett beslut innan det vunnit laga kraft eftersom det kan komma att överklagas och ändras av en högre instans. I de flesta fall avvaktar därför byggnadsnämnden till dess att tillsynsbeslut vinner laga kraft innan den vidtar ytterligare åtgärder.

För att ett beslut om föreläggande eller förbud i praktiken ska vinna laga kraft och kunna verkställas måste det bevisligen ha delgivits med den det riktas till. En lyckad delgivning utgör därför en viktig förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete.

Det finns, förutom för byggsanktionsavgifter, inte några direkta regler i PBL om delgivning av tillsynsbeslut. I PBL hänvisas dock bland annat till förvaltningslagen när det gäller bestämmelser om överklagandetid. I praktiken innebär det att ett tillsynsbeslut måste delges med ägaren för att den tiden bevisligen ska börja löpa och för att byggnadsnämnden ska kunna gå vidare med verkställighet av beslutet. När det gäller förelägganden som är förenade med vite så krävs det uttryckligen i lagen om viten, att vitesförelägganden ska delges.

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

2 §
  Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.

Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.

Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.

Delgivning ska ske enligt bestämmelser i delgivningslagen. De delgivningssätt som kan användas är vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, särskild delgivning med juridisk person, stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning. När en delgivningsmottagare är svår att delge med en försändelse eller vid ett besök är de effektivaste delgivningssätten förenklad delgivning, stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att den handling som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress eller folkbokföringsadress. Närmast följande arbetsdag skickas det ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att det finns till exempel ett tillsynsärende ska bevaka sin post och anmäla adressändringar med mera. För att använda förenklad delgivning krävs därför att delgivningsmottagaren bevisligen fått information om att det delgivningssättet kan komma att användas. Det innebär att det inte är möjligt att använda förenklad delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

22 §
  Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

23 §
  Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket.

24 §
  Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

25 §
  Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

26 §
  Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

I de fall byggnadsnämnden känner till var ägaren kan nås men bedömer att det finns risk att denne i fortsättningen kommer att vara svår att nå är det klokt att vid den första kontakten med ägaren utnyttja möjligheten med förenklad delgivning. Det innebär att det är lämpligt att byggnadsnämnden vid den inledande kontakten delger ärendet med mottagningsbevis och samtidigt informerar om att delgivning i ärendet fortsättningsvis kan komma att ske genom förenklad delgivning.

Stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning

Om förenklad delgivning inte är möjlig och delgivningsmottagaren har känt hemvist kan byggnadsnämnden använda sig av stämningsmannadelgivning. Det sker genom att en stämningsman söker upp delgivningsmottagaren direkt. Om de samtycker till det och inte är motpart i samma mål eller ärende som den som ska delges får stämningsman även lämna handlingen till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagarens arbetsgivare.

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen även lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist om

  • delgivningsmottagaren inte påträffas där,
  • handlingen inte kan lämnas till vuxen medlem i det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagarens arbetsgivare,
  • det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig och det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning är uppfyllda eller om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig kan byggnadsnämnden också använda sig av kungörelsedelgivning.

31 §
  Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38
§§ och dokumenterar åtgärden.

32 §
  Vid stämningsmannadelgivning ska handlingen lämnas till delgivningsmottagaren om han eller hon påträffas.

Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

33 §
  Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgivningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

Handlingen ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

34 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

35 §
  Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som
påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

36 §
  Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

37 §
  Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen lämnas.

38 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om
   1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
   2. handlingen inte kan lämnas enligt 34-36 §§,
   3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
   4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

40 §
  Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är anställd vid
   - Polismyndigheten,
   - Säkerhetspolisen,
   - åklagarmyndighet,
   - allmän domstol,
   - allmän förvaltningsdomstol,
   - Kronofogdemyndigheten,
   - Skatteverket,
   - svensk utlandsmyndighet, och
   - auktoriserat delgivningsföretag.

Stämningsmannadelgivning får utföras av personal vid respektive inrättning om delgivningsmottagaren är intagen i
   - kriminalvårdsanstalt,
   - häkte,
   - sådan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137)
om rättspsykiatrisk undersökning,
   - sådan vårdinrättning som avses i 6 § första stycket lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
   - sådan sjukvårdsinrättning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
   - sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller
   - sådant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Lag (2014:647) .

41 §
  Polismyndigheten förordnar stämningsmän. Lag (2014:647) .

42 §
  Polismyndigheten får öppna en försändelse som har lämnats till myndigheten för stämningsmannadelgivning, om det behövs för att innehållet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten för delgivning. Detta gäller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försändelsen inte får öppnas. Lag (2014:647) .

43 §
  En fastighetsägare, tomträttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet ska på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där.

44 §
  En arbetsgivare är skyldig att på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är anställd hos honom eller henne och, om så är fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och som kan underlätta delgivningen.

45 §
  Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gäller inte den som står i sådant förhållande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

46 §
  Stämningsman och den som är anställd vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämningsmannadelgivning.

En polisman som vägras sådant tillträde får, efter beslut av Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen, själv bereda sig tillträde. Om någon annan person som anges i första stycket vägras tillträde, ska Polismyndigheten lämna biträde om personen begär det. Lag (2014:647) .

47 §
  Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48-50 §§.

48 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,
   2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller
   3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

49 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en obestämd krets ska delges,
   2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller
   3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

50 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller
   2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

51 §
  Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.

Det kan vara svårt för byggnadsnämnden att utreda om delgivningsmottagaren saknar hemvist och känt uppehållsställe eller har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Om detta inte går att utreda tillräckligt säkert är inte heller stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning möjlig att använda som delgivningssätt. Risken är därmed stor att myndigheterna på grund av delgivningsproblem inte kan fullfölja tillsynsärenden och ärenden om verkställighet på ett framgångsrikt sätt.

När det gäller ärenden om ovårdade och förfallna byggnadsverk är det inte ovanligt att delgivningar av tillsynsbeslut misslyckas på grund av att ägaren flyttat från eller övergett fastigheten eller byggnadsverket. Det är inte heller ovanligt att ägarens nya adress är okänd för byggnadsnämnden. Delgivningssvårigheterna blir ännu mer påtagliga om ägaren har sin huvudsakliga vistelse utomlands. Det kan i sådana fall vara oklart eller svårt att ta reda på vilken alternativ adress som ägaren kan nås på. Även om byggnadsnämnden lyckas ta reda på en adress som ägaren kan nås på är det ändå ofta en omständlig och tidskrävande process att delge personer utomlands.

Delgivning när fastigheter är herrelösa

Ibland förekommer det att det inte finns någon känd ägare till ett byggnadsverk. Ett exempel på det är så kallade herrelösa fastigheter. Det är fastigheter som ägts av juridiska personer som upplösts efter konkurs utan att fastigheten har kunnat avyttras. I sådana fall finns det inte någon som byggnadsnämnden kan delge ett tillsynsbeslut med. Om grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma finns det dock en möjlighet att expropriera en sådan fastighet för att försätta eller hålla den i tillfredsställande skick. En god man kan då utses för att representera den herrelösa fastigheten. På så sätt finns det någon att kommunicera skrivelser och beslut med i expropriationsärenden.

7 §
  Expropriation får ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma.

7a §
  Expropriation får ske för att tillgodose den allmänna fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske. Lag
(1981:535) .

2a §
  Om ansökan om expropriationstillstånd avser en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst sammanslutning, får överförmyndaren förordna god man som avses i 11 kap. föräldrabalken att företräda sammanslutningen i frågor som rör expropriationen.

Om en god man behöver förordnas enligt första stycket, skall regeringen eller den myndighet som avses i 1 § andra stycket anmäla detta hos överförmyndaren. Lag (2005:189) .

I tillsynsärenden enligt PBL som avser herrelösa fastigheter som inte har en god man har byggnadsnämnden däremot inte någon motpart att kommunicera skrivelser och beslut med. Det går därmed inte att driva ett sådant ärende på ett effektivt sätt. Boverket har i en rapport till regeringen redogjort för problematiken.

Läs mer i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader under rubriken Publikationer i "Relaterad information".

Delgivning med personer som saknar rättshandlingsförmåga

Det förekommer att ovårdade och förfallna byggnadsverk ägs av personer med olika slags psykiska eller andra problem. Dessa problem kan på olika sätt försvåra eller omöjliggöra för byggnadsnämnden att kontakta och kommunicera med dem. De företräds många gånger av släktingar eller av god man. Om en ägare är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom kan tingsrätten utse en förvaltare för denne. Delgivning av tillsynsbeslut kan då med rättslig verkan ske med förvaltaren. Om en sådan ägare inte har en förvaltare är det lämpligt att byggnadsnämnden verkar för att en förvaltare utses.

7 §
  Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 §
är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433) .

Tillsynsbeslut vid ägarbyte

Det är inte ovanligt att fastigheter och byggnadsverk byter ägare under handläggningen av ett tillsynsärende eller efter byggnadsnämndens tillsynsbeslut. Detta kan då skapa nya problem att få tag på och delge den nya ägaren.

Här kan du läsa mer om förelägganden och förbud vid ägarbyte

Underrättelse till Inskrivningsmyndigheten

När byggnadsnämnden beslutat om åtgärdsföreläggande, rivningsföreläggande eller förbud mot användning av byggnadsverk ska nämnden genast skicka sitt beslut till Inskrivningsmyndigheten. Byggnadsnämnden ska inte avvakta att beslutet vinner laga kraft. Om byggnadsnämnden senare återkallar eller upphäver beslutet eller det på annan grund upphör att gälla ska nämnden anmäla detta till Inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller om beslutet följts.

40 §
  Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.

41 §
  När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.

Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) .

42 §
  Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.

43 §
  Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.

44 §
  Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.

45 §
  När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten ta bort anteckningen.

Utdömande av vite och verkställighet av beslut

När ett beslut om föreläggande eller förbud vunnit laga kraft kan byggnadsnämnden ansöka om utdömande av vitet hos mark- och miljödomstol. Beslutet kan verkställas av byggnadsnämnden eller genom att byggnadsnämnden ansöker om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Här kan du läsa mer om vite

Här kan du läsa mer om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Här kan du läsa mer om handräckning

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen