På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Om Boverkets konstruktionsregler, EKS

Granskad:

Boverkets konstruktionsregler, EKS, innehåller föreskrifter och allmänna råd till kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.

Europeiska konstruktionsstandarder

EKS anger hur de europeiska konstruktionsstandarderna, så kallade eurokoder, ska tillämpas. EKS utgör tillsammans med eurokoderna det svenska regelverket för verifiering av byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet.

EKS är indelad i 10 avdelningar från A till J. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser. Därefter behandlar varje avdelning i EKS en eurokod. Exempelvis behandlas i avdelning B eurokod 0, i avdelning C eurokod 1 och så vidare.

EKS omfattar inte alla eurokoder. Eurokoder som inte omfattas är eurokod 8 dimensionering av bärverk avseende jordbävning och del 2 i eurokod 7 som avser marktekniska undersökningar. Boverket ser inte något behov av att införliva dessa eurokoder i EKS. Jordbävning är inte relevant för svenska förhållanden och marktekniska undersökningar omfattar inte dimensionering. De delar av eurokoderna som särskild behandlar broar finns inte heller med i EKS. Föreskrifter till broar omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter för järnvägar och vägar.

Nu gällande EKS

Du hittar nu gällande EKS i Boverkets författningssamling.

Grundförfattningen för EKS är BFS 2011:10 och den senaste ändringsförfattningen för EKS är BFS 2019:1. Den är ett så kallat omtryck som innebär att både grundförfattningen och alla ändringsförfattningar finns med.

PBL, PBF och EKS innehåller samhällets minimikrav på det som byggs. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till

  1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
  2. oacceptabla större deformationer,
  3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
  4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

7 §
  För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
   1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
   2. oacceptabla större deformationer,
   3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
   4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

Ansvar för att reglerna följs

Det är byggherren som ansvarar för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, PBF och EKS. Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Vem som är byggherre ska anges i ansökan om bygglov eller i anmälan.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

8 §
  En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om
   1. fastighetens beteckning,
   2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
   3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas, och
   4. den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig.

Byggnadsnämndens roll

Innan ett byggnadsverk är byggt behandlas kraven av byggnadsnämnden vid tekniskt samråd och startbesked. Det är även byggnadsnämnden som har tillsyn över att reglerna följs.

2 §
  Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
   1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
   2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.

Om samhällets minimikrav inte uppfylls kan byggnadsnämnden göra ingripanden. Regler om sanktioner finns i PBL och PBF.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

1 §
  En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan- och bygglagen
(2010:900) ska tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308).

Du kan läsa mer om tillsyn här.

Konsekvensutredningar

När EKS ändras tas en konsekvensutredning fram. Utredningen är en bra källa till mer information om reglerna. I konsekvensutredningen finns beskrivningar av de ändringar som görs i reglerna, motiv till varför ändringarna görs och beskrivning av reglernas olika konsekvenser. I Boverkets författningssamling finns EKS med tillhörande konsekvensutredningar samlade. Dessa hittar du här

Äldre konstruktionsregler

För dig som behöver verifiera bärförmågan i en äldre byggnad eller av andra skäl behöver känna till äldre bestämmelser har Boverket skannat in många äldre regler. Äldre regler om byggande hittar du här.

Film

Film som översiktligt beskriver kraven om bärfårmåga, stadga och beständighet. Filmen är cirka 2 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som byggnadsinspektör.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen