På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Badkar ut, dusch in

Granskad:

En vanlig anpassning är att ta bort badkaret och ställa i ordning en duschplats. Är villkoren för bostadsanpassningsbidrag uppfyllda ska bidraget räcka till en fullgod anpassning. Det innebär bland annat att den färdiga duschplatsen ska uppfylla plan- och bygglagstiftningens krav. Vid ändringar finns det möjlighet att göra anpassningar och avsteg från de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Hänsyn får tas till bland annat byggnadens förutsättningar.

Två steg i kommunens bedömning

Det är viktigt att skilja mellan kommunens bedömning

  • för att komma fram till om villkoren för bidrag är uppfyllda och
  • vad bidraget i så fall ska omfatta.

Steg 1

Det första steget är att pröva om villkoren för bidrag i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag är uppfyllda. Till exempel villkoret i 5 § att åtgärden ska vara nödvändig med hänsyn till sökandens funktionsnedsättning. Andra exempel är villkoren i 8 § som handlar om bostadens skick där sökanden vill göra en anpassning. 

Villkor kopplade till bostadens skick

8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag handlar alltså om skicket på det som sökanden vill anpassa. Om skicket brister på något eller några av de sätt som 8 § anger kan ansökan inte beviljas i den delen. (När det gäller avvikelser från tillgänglighetskraven ska dock sökanden beviljas bidrag ändå,  om det inte är sökanden som avvikit från kraven.)

Boverket får många frågor om framför allt eftersatt underhåll och byggnadsteknisk brist i samband med anpassningar i badrum. Vid vilka förhållanden ska ett badrum anses ha ett eftersatt underhåll eller en byggnadsteknisk brist enligt 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag? Du kan läsa mer om bestämmelsen på webbsidan "Bostadens skick" med underrubriker. Där framgår bland annat att hela och fungerande funktioner inte ska medföra att sökanden går miste om bidraget, även om funktionerna är omoderna och avviker från hur moderna bostäder utrustas (proposition 2017/18:80 sid. 72). 

Motivera beslutet noga vid avslag

Om kommunen anser att det finns sådana brister i badrummet att bidrag inte kan beviljas alls eller bara för vissa av de sökta åtgärderna måste kommunen motivera vad det är som brister. Det räcker inte att i beslutet skriva att ansökan avslås på grund av eftersatt underhåll eller byggnadsteknisk brist. Det ska framgå varför kommunen bedömer att det är fråga om eftersatt underhåll eller byggnadsteknisk brist. Läs mer om motivering av beslut i handbokens handläggningsguide. Se länken "Beslut" under "Relaterad information".

Steg 2

Observera att det finns fler villkor för bidrag än de som nämnts ovan. Om kommunen bedömer att alla villkor är uppfyllda går den vidare till steg 2. Det vill säga att bedöma bidragets storlek. Det framgår av 16 § lagen om bostadsanpassningsbidrag att bidraget ska motsvara skälig kostnad för bidragsberättigande åtgärder. Lagen säger inte uttryckligen att anpassningsåtgärden måste uppfylla eventuella krav i plan- och bygglagstiftningen, men bestämmelserna i den lagstiftningen gäller även den som ska utföra en anpassning efter att ha beviljats bostadsanpassningsbidrag. Bidraget ska därför räcka till för att utföra anpassningen enligt plan- och bygglagstiftningen. 

Med plan- och bygglagstiftningen avses här

  • plan- och bygglagen (2010:900)
  • plan- och byggförordningen (2011:338) och
  • Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR.

I plan- och bygglagstiftningen anges vilka krav som gäller när byggnader, till exempel bostadshus, uppförs eller ändras. Bland annat finns bestämmelser om hygien, hälsa och miljö dit fuktsäkerhet hör.

Byta ut badkaret mot en duschplats=ändring

Att byta ut ett badkar mot en duschplats ses som en ändring av byggnaden enligt 1 kapitlet 4 § plan- och bygglagen.

Vid ändring är utgångspunkten att den delen av byggnaden som ändras i det färdiga skicket ska uppfylla de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad, till exempel i fråga om hygien, hälsa och miljö. Det framgår av 8 kapitlet 2 och 5 §§ plan- och bygglagen. Observera dock att det vid ändring ges vissa möjligheter att anpassa och göra avsteg från kraven med hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, bestämmelser om varsamhet och förbudet mot förvanskning. Det framgår av 8 kapitlet 7 § plan- och bygglagen. Exakt vilka krav som gäller när man ändrar ett badrum, till exempel genom att byta ut badkaret mot en dusch, får bedömas i varje enskilt fall.

De krav som gäller för nya byggnader ska alltså inte tillämpas rakt av på ändringsfallen. Men det kan vara en bra början att först ta reda på vad som gäller när en ny byggnad ska uppföras. Därefter går du vidare och tar ställning till hur kraven får anpassas och avsteg göras i fråga om den ändring som är aktuell i ditt ärende om bostadsanpassningsbidrag. 

Närmast redogörs för vad Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, säger om vattentäta skikt och vattenavvisande ytskikt

  • dels vid uppförande av nya byggnader
  • dels vid ändringar.

Observera att det finns fler krav att ta hänsyn till. I denna text fokuserar vi på vattentäta skikt och vattenavvisande ytskikt, eftersom vi får många frågor om det.

BBR:s krav på vattentäta skikt när nya byggnader uppförs

För den som uppför en helt ny byggnad, till exempel ett bostadshus, gäller att golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt. Det innebär att det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och golv i duschrum. 

6:5331 Vattentäta skikt

Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta.

Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett vattentätt skikt, bör verifiering ske, t.ex. med fuktsäkerhetsprojektering, av att det högsta tillåtna fukttillståndet för materialet inte överskrids. Ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1•106 s/m (1,35•1011 m2 s•Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. Ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF. En metod för kontroll av fogars vattentäthet hos färdiga tätskikt av plastmattor finns i SS 92 36 21. Standarden avser även målade väggytor. För vattentäta skikt som utgörs av tätskiktsmassa under eller bakom keramiskt material finns det för närvarande ingen lämplig mätmetod för att kontrollera tätheten på det färdiga tätskiktet. Lämpligen utförs en okulär kontroll av tätskiktet och dess anslutningar före plattsättning och plattläggning. Kontroll av att rätt mängd tätskiktsmassa har applicerats per ytenhet bör dokumenteras. Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvikas på ställen som kan bli utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vattenbegjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet. Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och på golv. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg. Regler om utbytbarhet finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3).

Syftet med ett vattentätt skikt är att det ska hindra fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar eller utrymmen som inte tål fukt. Men helt vattentätt kan ett tätskikt inte förväntas vara. Det ska därför monteras på sådana underlag som är tillräckligt fuktbeständiga för att tåla den fukt som kan antas läcka genom tätskiktet utan att materialegenskaperna påverkas. 

6:5333 Underlag för vattentäta skikt

Underlag för vattentäta skikt ska vara lämpliga för denna användning.

Allmänt råd För styva väggbeklädnader som keramiska plattor och natursten som är fixerade mot ett vattentätt skikt bör även underlaget vara styvt. Regelstommar och skivkonstruktioner bör utformas med tillräcklig styvhet så att skadliga deformationer inte uppstår, även om det innebär att bärförmågan blir högre än vad belastningen kräver. Skivor bör vara formstabila för de fuktbelastningar som de förväntas utsättas för. När tätskiktsmassa läggs på bjälklag bör hänsyn tas till bjälklagets och väggarnas inbördes rörelser så att tätskiktet inte påverkas negativt. Detta kan göras t.ex. genom att förankringen mellan vägg och bjälklag anpassas efter tätskiktets egenskaper. (BFS 2014:3).

BBR:s krav på vattenavvisande ytskikt när nya byggnader uppförs

Det kan finnas delar av duschrummet där det är uppenbart onödigt med vattentätt skikt men som kan utsättas för vattenstänk, kondensvatten och hög luftfuktighet. Det kan gälla både golv, väggar och tak. Där ska det i så fall finnas ett vattenavvisande ytskikt. 

6:5332 Vattenavvisande ytskikt

Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt.

Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett tätt vattenavvisande ytskikt, bör verifiering ske av att högsta tillåtna fukttillstånd för materialet inte överskrids. Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vatten. Vid genomföringar för rör i golvets vattenavvisande ytskikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot underlaget. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare är utrymmen där det normalt krävs vattenavvisande ytskikt på väggarna. Även i utrymmen med större fuktbelastning än normalt, t.ex. groventréer, bör golv förses med vattenavvisande ytskikt.

BBR:s krav vid ändring

BBR innehåller i avsnitt 6:9 särskilda föreskrifter och allmänna råd om hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader.

Avsnitt 6:9531 BBR handlar om vattenutsatta invändiga golv och väggar. Där anges bland annat att ändringar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska utformas så att fukt inte medför att materialens och produkternas högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Fukt ska inte komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.

6:9531 Vattenutsatta invändiga golv och väggar

Ändringar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska utformas så fukt inte medför att materialens och produkternas högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Fukt ska inte komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.

Vattentäta skikt ska vara beständiga, anpassade till rörelser i underlaget, samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska också vara vattentäta, beständiga och anpassade till rörelser i underlaget

I utrymmen med golvavlopp ska golv och tätskikt utformas så att vatten från vattenutsatta ytor avleds till golvavloppet. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Lutningen till golvavloppet bör vara minst 1:150. För att minska risken för olycksfall bör lutningen vara högst 1:50. Bakfall som leder vatten mot väggar, öppningar eller andra genomföringar än golvavlopp bör inte förekomma. Hänsyn bör tas till eventuella deformationer som kan uppkomma i bjälklaget. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i 3:511. (BFS 2011:26).

Det finns inga särskilda ändringsregler i BBR som preciserar vilka avsteg från nybyggnadskraven som kan göras vid ändring i fråga om vattenavvisande ytskikt.

Om sökanden kan använda en duschkabin

Ibland kan en duschkabin fungera för sökanden. Att installera en duschkabin är också en ändring av byggnaden enligt plan- och bygglagen. Det finns duschkabiner som har vattentäta väggar och är konstruerade på ett sådant sätt att det vid användning inte kommer något vatten på byggnadens väggar.

Det ska göras en bedömning i varje enskilt ärende

Den här typen av ärenden kan vara komplicerade, och handläggare av bostadsanpassningsbidrag kan behöva involvera kollegor inom kommunen som arbetar med byggfrågor. Dels för att bedöma villkoren i 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag vid steg 1. Dels för att bedöma vilka krav plan- och bygglagstiftningen ställer när kommunen ska fastställa bidragets storlek vid steg 2.

Mer information om plan- och bygglagstiftningen

Under "Relaterad information" finns en länk till Boverkets handbok "PBL kunskapsbanken".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen