På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska avhjälpas. Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren.

Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i plan- och bygglagstiftningen sedan 1960-talet och kravnivån har utvecklats efterhand. Kraven ställs när man uppför byggnaden och när man gör ändringar i byggnaden. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver man även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts.

Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och på allmänna platser. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler eller allmänna platser.

Krav att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas

I plan- och bygglagen, PBL, anges att alla enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska avhjälpas. Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren.

Vad är en publik lokal och en allmän plats

Reglerna om enkelt avhjälpta hinder gäller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

Vad som är en lokal dit allmänheten har tillträde är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen. Det finns inte heller några rättsavgöranden som ger närmare vägledning. I föreskrifterna HIN använder Boverket begreppet publik lokal som beteckning på de lokaler som omfattas av kravet. Det är sådana lokaler som riktar sig till och används av allmänheten. En lokal kan anses vara publik även om det krävs inträde eller medlemskap för att få tillträde till lokalen, t.ex. ett gym där alla som vill träna kan lösa ett medlemskap.

 

Exempel på lokaler som kan anses vara publika är:

  •  receptioner på sjukhus, vårdcentraler och myndigheter
  •  idrottsanläggningar,
  •  bibliotek,
  •  teatrar,
  •  biografer,
  •  samlingslokaler,
  • buss-, taxi- och järnvägsstationer,
  •  terminaler,
  •  apotek,
  •  kiosker,
  • restauranger
  •  affärslokaler.

Vad som är en allmän plats framgår av PBL. Allmän plats är väg, park, torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Om platsen inte är reglerad på det sättet i en detaljplan så är det aldrig fråga om en allmän plats.

Vem ansvarar för att avhjälpa ett enkelt avhjälpt hinder

Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder ligger på den som rättsligt råder över att hindret kan åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare som gör det, men det kan ibland vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal. Hur ansvarsfördelningen mellan en ägare, hyresgäst eller verksamhetsutövare ser ut behöver klargöras i varje enskilt fall (jfr prop. 2009/10:170 sid 263).

Kraven preciseras i Boverkets
föreskrifter

Bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder i PBL preciseras och konkretiseras i Boverkets föreskrifter, HIN. I HIN anges vilka hinder och brister i den fysiska miljön som kan vara enkelt avhjälpta, och hur de ska eller bör åtgärdas. Läs mer om föreskrifterna under rubriken Boverkets författningssamling i Relaterad information.

Vad som är ett enkelt avhjälpt hinder

I HIN regleras vilka hinder och brister som kan vara enkelt avhjälpta. I anslutning till föreskrifterna finns allmänna råd med förklarande text och beskrivningar av hur bristerna kan åtgärdas för att uppfylla kraven som ställs i föreskrifterna.Hinder ska avhjälpas om det inte är orimligt med hänsyn till praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Några exempel på hinder som kan vara enkelt avhjälpta är:

  • mindre nivåskillnader som exempelvis trappsteg eller höga trösklar,
  • avsaknad av ledstänger,
  • tunga dörrar,
  • manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade,
  • dålig belysning,
  • dålig ljudmiljö,
  • bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering,
  • bristfällig skyltning eller bristande utformning av orienterande skyltning,
  • brist på teleslinga i receptioner,
  • brister i utformning och placering av fast inredning
  • bristande utformning av parkeringsplatser för rörelsehindrade
  • brister i lekplatsers utformning eller utrustning

Kraven gäller endast enkelt avhjälpta hinder, och det ska göras en bedömning i varje enskilt fall om hindret kan anses enkelt att avhjälpa. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna att avhjälpa ett hinder. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande. Praktiska svårigheter handlar om det som fysiskt behöver göras för att avhjälpa hindret, medan ekonomiska svårigheter handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. (jfr prop. 2009/10:170 sid 262).

Bedömningen av ett och samma hinder kan variera över tiden. Ett hinder som vid en viss tidpunkt inte bedöms vara enkelt att avhjälpa kan senare bedömas vara det om förutsättningarna ändras. Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör därför bedömas återkommande. Bedömningen kan till exempel påverkas av om byggnaden har fått en ny ägare med andra ekonomiska förutsättningar eller om en åtgärd är mindre kostsam än tidigare.

Boverkets äldre vägledningsmaterial

Boverket gav 2005 ut en samlad vägledning om enkelt avhjälpta hinder i boken Enklare utan hinder. Ta del av denna under rubriken Publikationer i Relaterad information. Den innehåller en omfattande introduktion till reglerna och till deras tillämpningsområde. Men notera att den beskriver reglerna enligt PBL före den 2 maj 2011 och HIN 1; det är alltså inte nu gällande regelverk och det kan finnas vissa skillnader. Boken innehåller också många kommenterade exempel på hur hinder kan åtgärdas. Arbetsprocessen för att identifiera, planera, genomföra och följa upp åtgärder är inte formellt reglerad. I boken ges dock goda råd och tips om hur ett ärende om enkelt avhjälpta hinder kan hanteras.

Byggnadsnämndens tillsynsansvar

Kommunernas byggnadsnämnder ska utöva tillsyn över att reglerna om enkelt avhjälpta hinder följs. Ett tillsynsärende kan aktualiseras efter en anmälan utifrån eller på byggnadsnämndens eget initiativ. Oavsett vilket är byggnadsnämnden skyldig att ta upp en tillsynsfråga till prövning om det finns anledning att anta att en överträdelse har skett. Vid en tillsynsprövning är det relativt enkelt för byggnadsnämnden att ta ställning till om det är fråga om ett hinder som omfattas av krav. Det är däremot ofta svårare att bedöma om hindret är enkelt att avhjälpa med hänsyn till kostnaderna för att det avhjälps.

Om byggnadsnämnden anser att ett hinder är enkelt avhjälpt ska kommunen ingripa, vilket kan göras genom att besluta om ett åtgärdsföreläggande. Ett sådant föreläggande får förenas med vite eller beslut om att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad. Byggnadsnämnden kan även ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten för att få ett hinder som omfattas av åtgärdsföreläggande avhjälpt.

Uppdrag att analysera reglerna

Boverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att analysera om reglerna för enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen behöver förtydligas eller ändras. Analysen skulle innehålla en bedömning om reglerna för enkelt avhjälpta hinder är ändamålsenligt utformade. Vidare skulle Boverket göra en bedömning av behovet av att införa krav på tillsynsplan för byggnadsnämnderna motsvarande vad som i dag finns för länsstyrelserna och Boverket. Uppdraget har redovisats till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 31 oktober 2018. Ta del av länk till rapporten under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej