Bygglovsbefriad mindre byggnad på allmän plats

Det krävs oftast bygglov för att uppföra en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats. För mindre byggnader på allmän plats krävs det dock inte bygglov om vissa förutsättningar är uppfyllda. Är alla förutsättningar uppfyllda krävs varken bygglov eller anmälan.

De förutsättningar som gäller för att byggnaden ska vara lovbefriad är att byggnaden:

  • placeras på allmän plats som kommunen är markägare till
  • placeras på platsen i högst tre månader
  • inte är större än 15,0 kvadratmeter och
  • inte har en taknockshöjd som överstiger 3,0 meter.

Om en sådan lovbefriad byggnad flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3a §

Exempel på mindre tillfälliga byggnader är valstugor, tillfälliga informationsbyggnader eller tillfällig försäljning av mat, dryck och liknande. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 64)

Vad är nybyggnad

Nybyggnad definieras enligt plan- och bygglagen, PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. I PBL definieras byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller som är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Vad som avses med att en byggnad måste vara varaktigt placerad på mark har varit föremål för prövning i olika domstolsavgöranden. En husvagn för bostadsändamål som varit placerad på samma plats mer än en normal campingsemester har bedömts vara en byggnad som kräver bygglov. Däremot har en kiosk på hjul som flyttats dagligen inte krävt bygglov som byggnad (jfr prop. 2016/17:151 sid. 63)

Vad menas med allmän plats

Med allmän plats avses ett område som är särskilt utpekat i en detaljplan och är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats kan till exempel vara gata, väg, torg, park, parkeringsplats eller naturområde. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. Om kommunen är huvudman för en allmän plats ska användningen alltid redovisas i detaljplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

En allmän plats är vanligen inte avsedd för bebyggelse men utesluter inte bebyggelse som överensstämmer med användningen. Exempelvis kan ett torg inrymma väderskydd, kiosker, serveringar och torghandel. I en park kan det finnas kiosker, uteserveringar och liknande. Längs en gata kan det finnas väderskydd och kiosker. Den allmänna platsens tillhörande verksamheter ingår i användningen oavsett om de redovisas som egenskapsbestämmelser eller inte. Egenskaper för bebyggelse på allmän plats används framförallt för att precisera bebyggelsen i fråga om exempelvis placering och utformning. Vill kommunen medge mer omfattande verksamheter eller begränsa användningen måste detta regleras med egenskapsbestämmelser. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 73)

Den allmänna platsen måste ägas av kommunen för att en bygglovsbefriad mindre byggnad ska få uppföras. Det beror på att kommunen, i högre utsträckning än enskilda markägare, kan förhindra problem med olämpliga uppställningar för till exempel trafiksäkerhet, räddningstjänstens framkomlighet och risken för brandspridning på kvartersmark. Eftersom kommunen är markägare kan kommunen bestämma om den önskade användningen av marken ska tillåtas eller inte. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 65)

Hur länge får byggnaden vara uppställd

Uppställningen av byggnaden får ske i högst tre månader utan bygglov. Byggnaden ska vara placerad på en och samma plats under hela perioden. Det innebär att byggnaden inte får flyttas runt inom samma allmänna plats exempelvis inom ett torg. Byggnaden kan alltså inte stå på en plats under tre månader för att därefter flyttas till en annan plats inom samma allmänna plats för att stå där under ytterligare tre månader. En flytt av byggnaden till en annan allmän plats är däremot möjlig. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 66)

Undantaget från bygglovskravet syftar inte till att undanta byggnader som återkommer på samma plats varje säsong eller sådana byggnader som behöver stå på samma plats en längre tid på grund av verksamhetens karaktär. I sådana fall bör bygglov för ändamål av säsongskaraktär eller tidsbegränsat bygglov användas. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 66)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 9 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Hur stor och hög får byggnaden vara

Den bygglovsbefriade byggnaden får ha en taknockshöjd som är högst 3,0 meter hög. Byggnaden får ha en byggnadsarea på max 15,0 kvadratmeter.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3a §

Hur många byggnader får finnas

Det finns ingen begränsning av hur många byggnader som får placeras inom samma allmänna plats utan bygglov. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 66)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3a §

Om byggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om byggnaden inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden ska även förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand om det är sannolikt att lov kan ges. Om bygglov inte kan ges i efterhand får byggnadsnämnden förelägga om rättelse. Rättelse sker genom att byggnaden tas bort.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,17,20,51 §§

Vilka krav gäller för byggnaden

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en mindre byggnad på allmän plats måste åtgärden uppfylla relevanta krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Byggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera. Vid placering av byggnaden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för mindre byggnader på allmän plats. Exempel på utformningskrav är att byggnaden ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utformnings- och egenskapskraven på byggnader får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får endast göras i särskilda fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-5,7,8 §§

Placeras byggnaden inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får åtgärden inte medföra att platsen eller området förvanskas.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Byggnaden får inte vara planstridig

Mindre byggnader på allmän plats som är bygglovsbefriade måste följa alla bestämmelser i detaljplanen. Detta skiljer sig från vissa andra lovbefriade åtgärder som till exempel friggebodar. Om en mindre byggnad på allmän plats byggs utan bygglov och den är planstridig får byggnadsnämnden ingripa i efterhand. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 72-74)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vad händer om byggnaden inte har byggts enligt kraven

Om byggnaden bryter mot något relevant krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel. Om detta inte är möjligt kan nämnden förelägga om att återställa genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga byggnaden

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en mindre byggnad på allmän plats finns inget beslut att överklaga. Det finns dock en möjlighet att göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden. Nämnden ska då påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 74-76)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra tillstånd

Utöver de krav på byggnader som ställs i plan- och bygglagstiftningen kan uppförandet av en byggnad kräva tillstånd enligt annan lag exempelvis  väglagen och miljöbalken.

Tillstånd enligt väglagen

Tillstånd enligt väglagen krävs av Trafikverket om en byggnad uppförs inom ett vägområde som hör till allmän väg. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 65)

Väglag (1971:948) 43 §

Byggnad inom strandskyddat område

Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att byggnaden inte får placeras där. Inom sådana områden måste strandskyddsdispens sökas. Eftersom strandskyddet ofta är upphävt inom detaljplanelagt område så blir strandskyddsreglerna sällan aktuella för mindre byggnader på allmän plats.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 13-18h §§

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej